Förvirrad

Jag tycker att du bör ta en bra stund för dig själv och tänka igenom detta. Det faktum att du tar upp det här, gör att det finns bra skäl för att klura igenom din livssituation. Om han heller inte är villig att se ditt perspektiv på saken, genom att inte lyssna på dig när du tar upp det här är det ytterligare ett skäl till att fundera. 

Du säger att du inte är värd mer än en spottloska på marken när ni bråkar, innebär detta att han förminskar dig? Använder han andra härskartekniker? Härskartekniker används i syfte att få sin egna vilja igenom samt för att bryta ner "offret". (Jag säger inte att du nödvändigtvis är ett offer, men fundera på hur han använder dem och hur du reagerar och mår efteråt!) 

Ni har en gemensam son, på 26 månader, utsätts han för bråken? Kommer han att utsättas för dem i framtiden? Vill du vara kvar med din sambo och jobba för en familjesituation där din son har båda sina föräldrar i samma hus? Eller stannar du för att det är enklast för din son? 

Sedan är det upp till dig att värdera, utifrån det du svarar på frågorna: Vilka svar väger tyngst? Är det mer positiva stunder än negativa, så du känner att du trivs? Eller är det mer negativt än positivt? Vad innebär "vi har det rätt bra"? Vad gör han/hur reagerar han när du försöker ta upp hur du tycker att det är och hur du mår av det? 

TÄNK PÅ: i ett förhållande ska man inte stå ut med saker som man inte mår bra av! 

Tack. Ja tyvärr hör sonen det ibland. Jag mår givetvis dåligt. Men jag är inte tyst och accepterar det han säger. Jag vill jobba på att vårat förhållande ska bli bättre. Men han förnekar våra problem. I hans ögon nämner man problemet men sen trycker man ner det tills det försvinner av sig själv. Jag saknar närhet som bara den. Vi pussas nästan aldrig, vi håller inte om varandra, vi kramas inte så ofta och vi håller aldrig varandra i handen. När vi sitter i vår 7 sits soffa kan vi inte nå varandra om vi inte lägger oss ner. Jag är alltid den som lägger mig först. Han brukar lägga sig runt halv fyra på morgonen för han älskar att sova i soffan. Tror dels att jag har stannat av vana efter alla åren. Men också för att det påminner en del om min uppväxt hemma. Milt sagt ett helvete

Att beskriva sitt förhållande och orden "ett helvete" ingår, då är det verkligen dags att ta sig en funderare på vad du vill ha ut i livet. 
Ett förhållande är aldrig perfekt men man ska INTE må dåligt i det! 

ALLA förtjänar att må bra och bli älskade för den de är, och förtjänar inte din son att ha en lycklig mamma? 

Jag hoppas att du ger dig själv lite tid att tänka igenom vad du vill, och var ärlig mot dig själv, då kommer du fram till det beslut som är rätt för dig. <3 
Lycka till och massa energi och styrka till dig! 

Man ska inte stanna i vad som känns som ett helvete och inte heller stanna av vana! <3