• Anonym (Ångerfull)

    Ångrar vårt bröllop

    Hej,
    Väljer att vara anonym för att inte såra någon.

    Jag ångrar vårt bröllop: Jag önskar att vi gjort det annorlunda! Jag önskar att jag gått efter min vision och dröm om mitt utseende istället för att "snåla". Jag önskar att vi hållit fast och inte bjudit vissa som ändå blev bjudna, och vissa som helt sonika bjöd in sig själva!

    Men den största ångerbiten är just mitt val av styling för dagen! Och även valet att inte anlita vår drömfotograf.

    Varför blev det nu så? Jo, ekonomin-vad annars?! Jag kan inte påverka det, det är så simpelt att ekonomin och mina normer satt stopp för drömmen!
    Jag personligen tycker inte EN dag är värd hur mycket pengar som helst (vi hade inget budgetbröllop utan hamnade i runda slängar på 130 000:- utan resa)

    Har ingen tanke med vart jag vill komma med denna tråd men vill nog mest skriva av mig och hinta till er blivande att ta ett steg tillbaka i planeringen och andas och samla visionen och känn efter. Det är den dagen ni kommer att minnas!
    Framförallt, se till att unna er att se ut precis som ni vill, med dem medel ni har!
    Jag kände mig fin på min dag men låååångt ifrån outstanding som jag velat, och det är urtrist i dagsläget att sitta och vilja ha dagen ogjord för att få göra om den igen. Tokigt, men så tänker jag :)

    Det bästa av allt, för mig, är att vi kommer göra om det om några år, men jag önskar att vi lyckats på första gången, men livet blir inte alltid som man tänkt sig ;)

    Lycka Till alla blivande <3
    Tappa inte bort er själva under planeringens gång!

  • Svar på tråden Ångrar vårt bröllop
  • filibustern

    tråkigt att du ångrar delar av er stora dag. är själv lite orolig att vi ska eller inte ska göra/genomföra saker man ångrar sen. men man kan ju inte gå över sina begränsningar tyvärr. vi har en budget på 36000 just nu, och det är väl just så pass vi kommer hinna få ihop ens 25000 innan dagen. och det är om 16 månader! 

  • iso

    Vad tråkigt att det inte blev bra. Antar att det är fin balansgång det där med avvägning. Jag/vi har kompromissat med några saker men inte andra. Ringen t ex har alltid känts viktig för mig, där går jag all in på det jag vill ha. Andra saker känns inte lika viktigt, vi kommer ha borgerligt och jag skippar därför kostnad som brudbukett. 

    Bra med ett varningens finger; har man inte råd och vet vad man vill ha kanske det är bättre att vänta helt enkelt. Alternativt trivas med det man har råd med. 

  • Nyfiken gul , nu fru

    som gift för andra gången vill jag från min sida höja ett varningens finger 

    det finns alltid saker man kunde gjort bättre, kunde gjort annorlunda, man hade kunnat prioritera på annat sätt, man hade kunnat kosta på det där, man hade kunnat dra in på det där, man hade kunnat vara utan ditten och datten osv. 

    Kontentan är -  DU BLIR ALDRIG NÖJD. 

    Småsaker kan i efterhand visa sig bli det man deppar ihop över rejält efteråt , saker man inte trodde skulle vara av betydelse kan vara det man känner ett stort misslyckande inför

    å andra sidan kan även det man är nöjd med visa sig vara ett moment man fick aha-upplevelse inför och deppa ihop för att nån annan löste det på ett helt annat sätt och man tänker - varför gjorde jag inte sådär? 

    mitt första bröllop var ett äkta romantiskt drömbröllop, gifte mig i stor maffig krinolin och maken hade frack. 
    alla säger att det var perfekt - men jag hade oerhörd ångest över massa saker som jag kom på att jag ångrade.  
    Jag hade velat färgat håret
    jag hade velat ha andra smycken
    jag hade velat köpt brudklänningen istället för att hyra den 
    jag hade velat ändra gästlistan 
    osv osv 

    Jag kände mig som världens vackraste och jag hade ett jättefint bröllop - men det finns alltid ordet "men.."  

    Och jag tror att många också lägger fokuset på fel saker.  Gifter du dig med rätt man och av rätt orsaker så kommer även en enkel sommarklänning kännas som värsta prinsessklänningen. Kärleken som sådant ska räcka för att få den perfekta dagen då du gifte dig med din älskade. 

    Tyvärr tänker ju inte många så, inte jag heller. Men det tåls att ha med i planeringen och tanken.  Det är inte för klänningens skull jag gifter mig, det är inte diamantringen jag gifter mig med utan för kärlekens skull.

  • Anonym (Majken)
    Anonym (Ångerfull) skrev 2014-05-03 08:56:30 följande:
    Jag förstår dig och känner likadant över vårt bröllop, tyvärr. Men, varför ska ni göra om det om ett par år?
  • Chicita

    Jag håller med Nyfiken gul, nu fru på de flesta punkterna (eller tja i princip allting ;) ) 

    Jag varnar ofta för att man inte ska sikta på "den perfekta dagen", utan man ska sikta på "en underbar dag att minnas". 
    För om man försöker uppnå det perfekta så kommer minsta missöde att kännas som en katastrof. Men om man "bara" siktar på "en underbar dag att minnas" så kan den kännas helt perfekt även om det spöregnade på utomhusvigseln, eller att kocken råkade bränna vid steken, eller att dom tappade tårtan, eller... 
    För då blir det ju bara roliga anekdoter som förhöjer alla andra minnen.

    Det man aldrig ska tulla på är hur sann man är mot sig själv.
    Försök inte vara någon annan, var inte en prinsessa - bara för att det förväntas av hela släkten, när du egentligen är en rocktjej. Eller tvärt om...

    Plocka ut några fokuspunkter - dessa ska du inte snåla på. Vad är viktigt för dig och vad är viktigt för din blivande? Hitta dom sakerna, hitta sen en röd tråd och följ den.
    Den röda tråden kan vara ett intresse, en färg, en doft, en plats... eller vad som är viktigt. Men låt det genomsyra hela bröllopet från planering till genomförande och till efterspel...

    Nu hjälper ju inte detta TS, men det kanske kan hjälpa andra

    Jag kan ju säga såhär...
    Vår vigsel hade kunnat bli en katastrof.

    Inte nog med att jag bakade tårtan själv och sydde våra kläder (inte av budgetskäl dock) och alltså tog en stor risk där på att något skulle kunna gå fel. 
    Men jag tror att allt som skulle kunna gå fel gjorde det, även sånt vi aldrig skulle kunnat förutse...

    1- Vi hade blivit lovade tillgång till lokalen på fredag mitt på dagen, kvällen innan fick vi höra att vi inte fick komma förrän lördag morgon. Efter lite tjat så kompromissade vi till fredag kväll

    2- Cateringfirman åkte vilse och blev 1 timme sena, och dom skulle laga maten på plats

    3- brudparet som skulle gifta sig timmen efter oss kom och började fota utanför kyrkan när det var dags för våra gäster att gå in och sätta sig, så dom blockerade ingången och alla våra gäster stod utanför och väntade när vi kom dit. Dom skulle ha suttit inne i kyrkan var det meningen. Detta brudpar ville även att vi skulle flytta oss 2 min innan det var dags att portarna skulle slås upp och vi skulle gå in i kyrkan, för dom ville fota framför den dörren... 
    Behöver kanske inte säga att dom fick en rejäl skopa ovett :P

    4- Gäster till detta brudpar klampade in i lokalen där vi skulle vara (församlingshemmet) med vår middag. Dom satte sig vid våra dukade bord, läste våra festprogram, lånade toaletterna utan att fråga (vi hade ju "pimpat" med toakorgar med massa saker i, då vill man inte ha främlingar där som rotar, i alla fall inte utan att fråga först)

    5- Min bästa kompis hade fått sparken som tärna pga att hon inte betedde sig som en kompis utan ville att jag skulle planera bröllopet som hon ville ha det. Hon sms:ade kvällen innan och talade om att hon och hennes familj inte skulle komma, vilket lämnade ett stort hål i bordsplaceringen.

    7- Jag har STORA problem med smärta i en fot. Och jag missade halva vigseln pga att jag bara kunde fokusera på "är det slut snart? inte svimma, aj aj vad ont det gör" så jag har minnesluckor därifrån.

    Det var fler saker också som inte gick som planerat.
    Men när jag ser tillbaka så minns jag vår dag som helt perfekt... 
    :) 

  • Asinya

    Jag kan lite känna mej nervös över det här redan nu - vi planerar att gifta oss i Juni 2015 och jag vet att det Kommer bli så billigt och enkelt som möjligt - största kostnaden blir att flyga in min hanes söner från deras hemland, då vi planerar vigseln i Sverige, bor i ett annat land, och de bor med mamman i ett tredje land - det finns inte på kartan att mamman skulle lägga underhållet han betalar på att låta dem närvara när han gifter sej, så det blir alltså en fråga om att han (utöver 1000 euro i månaden i underhåll) får betala flyg och uppehälle för dem - men det ÄR det liksom värt; det är inte deras fel att hon är gniden som fan och att han inte orkar tjafsa mer med henne, och självklart ska de vara med när deras far gifter sej. Tycker jag.

    Men det kommer bli Löjligt billigt - tro det eller ej, men nuvarande budgetplanen ligger på drygt 10 tusen spänn (klänning och ringar: 4 tusen, där ringarna kostat mest, men vi ska ju ha dem för resten av våra liv, så där kändes det viktigt att lägga lite krut - jag är SÅ glad att vi avskyr både guld och diamanter båda två, då silver visade sej vara riktigt billigt - fest och vigsel ser alltså ut att hålla sej kring 6 tusen!)

    Det kommer helt klart INTE bli mina drömmars bröllop - men jag vet redan det, och jag har ett år på mej att göra det så fantastiskt som möjligt med de medel vi har. 

    Och jag tror verkligen att jag, även efteråt, kommer vara nöjd med valet av utförande, valet av gäster - och valet av man.

    När det kommer till kritan så ÄR det en viktig dag, men livet vi ska leva, tillsammans, efteråt är ändå viktigare - så det får bli så budget det på något vis går, så kanske vi får råd med vårt hus i skogen en vacker dag också :) 

    Jag vet inte vad jag ville ha sagt med det - jag kan helt klart förstå att HAR man medlen eller en väldigt specifik dröm, så ska man kanske lägga Allt på att få den dag man drömmer om - men i slutändan så är det ändå, tycker jag, symboliken i vigseln, där man förenar sej av kärlek, som är det viktigaste. 

    ...jag hoppas som FAN på vackert väder, dock. Jag kan leva med både åska och full storm eller strålande solsken, men fan inget tråkigt pissregnande ickeväder - och Det kan jag ju inte påverka ändåså :) 

  • filibustern

    chicita: blir lika fascinerad varje gång jag läser din historia om brudparets gäster som skulle komma efter er. 

  • Anonym (Ångerfull)

    Kul att läsa allas synpunkter, råd, nervositet och tankar!

    För det första: det kanske inte framgick men självklart är ju kärleken viktigare än att jag fick mina drömmars bröllopsdag! Som jag skrev så tycker inte jag att en enda dag är värd så mycket pengar, jag älskar mitt liv och min man lika mycket ändå.

    Det jag nog ville få fram är att för mig var inte bröllopsdagen värd en enorm summa pengar, jag tyckte att allt för själva dagen inte behövde kosta så mycket-vi ville lägga pengar på ringarna, det är dem vi har kvar och använder varje dag!

    Nu i efter hand, det var då ångesten kom: jag var inte sann mot mig själv! Jag klädde ner mig och anlitade inte hantverkare som jag ville för jag ansåg inte att det va värt pengarna.

    Med andra ord: Jag nervärderade vår bröllopsdag, då jag mest tänkte på kärleken! Jag tappade bort visionen i tron på att det inte betydde så mycket för mig,,då! Nu betyder den dagen mer än jag trodde den skulle, och det är nu jag känner mig lite ångerfull.

    Alla våra gäster tycker att vår dag var underbar och så lyckad, med härligt upplägg och att vi såg underbart stiliga ut! Och hi är också väldigt nöjda med dagen! Det är jag som önskar att jag sett ut som jag egentligen velat, eller iaf en bit på väg. Jag ansåg det inte som viktigt då men nu en stund efter bröllopet och man sett alla fotografier ett antal gånger så ångrar jag mig!

    Det är nog det jag försöker förmedla, att ta ett steg från planeringen och känn efter! Det man tror är viktigt kanske inte är viktigt och vice versa. Sen är det alltid lätt att vara efterklok ;)

  • Anonym (Ångerfull)
    Nyfiken gul , nu fru skrev 2014-05-03 11:02:52 följande:

    Kontentan är -  DU BLIR ALDRIG NÖJD. 

    Och jag tror att många också lägger fokuset på fel saker.  Gifter du dig med rätt man och av rätt orsaker så kommer även en enkel sommarklänning kännas som värsta prinsessklänningen. Kärleken som sådant ska räcka för att få den perfekta dagen då du gifte dig med din älskade. 

    Tyvärr tänker ju inte många så, inte jag heller. Men det tåls att ha med i planeringen och tanken.  Det är inte för klänningens skull jag gifter mig, det är inte diamantringen jag gifter mig med utan för kärlekens skull.


    Håller med båda Ja och Nej! Visst vi gifte oss för kärlekens skull (annars skulle vi avstått) men nog vill iaf jag se outstanding ut inför min blivande! (Och en enkel sommarklänning har han sett mig i förr-med sett rackar jag inte ner på dem som väljer detta utan pratar utifrån eget tycke i mig) Man vill väl bjuda lite extra på sig, i sin stil den enda dagen?? Jag ville iaf det, vara extra vacker och sexig för min make!
  • Anonym (Ångerfull)
    Anonym (Majken) skrev 2014-05-03 11:56:56 följande:

    Jag förstår dig och känner likadant över vårt bröllop, tyvärr. Men, varför ska ni göra om det om ett par år?


    Det hade vi tänkt göra iaf :)

    Som en tradition att fira vår dag vid fler tillfällen!
Svar på tråden Ångrar vårt bröllop