• Anonym (S)
    Äldre 6 Feb 20:55
    3536 visningar
    8 svar
    8
    3536

    Har jag gjort något fel? Varför gillar dem mig inte?

    Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till längre. Jag är en ganska känslig person och för mig är familjen verkligen viktig. När jag och min fästman träffades, så fick jag ett gott första intryck av mina svärföräldrar. Blivande svägerskan hade en ganska tuff attityd, men "alla är vi olika" tänkte jag och så var det inte mycket mer med det. 

    Med tiden har dem dock visat sidor som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka. Jag och min fästman har ett distansförhållande och det är inte alltid helt lätt, men det har heller inte varit något problem för oss. Däremot vill gärna hans mamma och hans syster ofta ge massa råd och tips och lägger sig gärna i om jag och min fästman inte är ense om något och dem får nys om det. 

    Så hade vi en diskussion, jag och min fästman, som ledde till ett gräl. Detta grälet var något vi redde ut redan på kvällen, men jag var ledsen i stunden och grät. Då ringer hans mamma mig (hon har råkat höra vårt samtal och vet att jag är hemma) och vill prata, men jag är helt nergråten och känner inte för att prata alls. Så jag svarar inte. När jag lugnat ner mig skickar jag ett sms i stil med "Hej, ja gär ledsen att jag inte svarade, men jag mådde inte alls bra just i stunden. Hoppas att du förstår". Hon ville säkert bara väl när hon ringde, men jag fixade bara inte att prata just då. 

    Efter detta har hon inte pratat med mig alls, eller svarat när jag försökt kontakta henne. Jag har pratat med min festman som inte riktigt förstår varför det blev en så stor grej och jag har försökt prata med systern, men hon sa kort och gott att det lägger hon sig inte i. Fair enough. Detta var fem dagar sedan och hon totalt ignorerar mig. 

    Jag känner mig verkligen jätteledsen. Finns det någon som ser något i allt detta som inte jag gör? Vad gör man? 

  • Svar på tråden Har jag gjort något fel? Varför gillar dem mig inte?
  • Anonym (S)
    Äldre 6 Feb 21:00
    #1

    Jag ska tillägga att min festman pratat med hans mamma och hon har sagt till honom att hon är besviken och arg över att jag inte svarade när hon bara ville mig väl. Har jag gjort så mycket fel egentligen? Jag förklarade ju i sms:et....

  • Äldre 6 Feb 21:12
    #2

    ja de må ja då säga, det var en lättstött svärmor du hade.. 

  • Äldre 6 Feb 21:15
    #3

    Jag tycker inte du ska lägga energi på det där. Det är hennes problem och inte ditt.

  • Äldre 6 Feb 22:38
    #4

    Jag förstår att det känns jobbigt och att det gör dig ledsen. Jag tycker att din svärmor är fruktansvärt barnslig när hon gör så här. Du har inte alls gjort fel och förhoppningsvis inser hon det själv ganska snart men det är inte så troligt att hon erkänner det... Jag hoppas att det lugnar sig och försök att inte vara ledsen över det.

  • drömpr­insens­fru
    Äldre 7 Feb 09:24
    #5

    Jag tycker att det låter som att svärmor är lite för benägen att lägga sig i ert liv. Du har inte gjort något fel, inte alls. Låt det vara och förhoppningsvis lugnar allt ner sig.
    Prata med din fästman så att han tar ditt parti om det blir en diskussion om detta när ni umgås med svärmor och att om hon beklagar sig för din fästman så ska han säga åt henne att släppa detta. Det är otroligt viktigt att din fästman tydligt visar både sin mamma och sin syster att du är hans blivande fru och därmed ska han ta DITT parti i första hand.

    Hur kommer det sig att svärmor hörde ert samtal? Bor ni vägg i vägg med svärmor? Är det i så fall så att ni måste bo nära svärmor av någon anledning? Annars tror jag att om ni bor vägg i vägg med svärmor så ska ni fundera på att flytta lite längre bort, det behöver inte vara flera mil bort utan bara några km så att ni kan ha diskussioner hemma som ett vuxet par utan att riskera att svärmor lägger sig i stup i kvarten.
     Jag tycker verkligen om mina svärföräldrar och de lägger sig i lagom mycket men jag skulle bli galen om de bodde alltför nära och samma sak om mina föräldrar bodde supernära oss....jag skulle bli galen om de såg oss varje gång vi gick utanför dörren....

    Det är nog få som kan bo så nära sina barn utan att lägga sig i för mycket och hur väl man än menar som mamma/svärmor så måste man låta sin vuxna barn ha sina relationer i fred, om det inte är uppenbara fall med misshandel eller missbruk el dyl.

    Det verkar också som att du och fästmannen behöver fundera över hur det kommer sig att svärmor och systern får reda på att ni är oense? Hur hör de att ni är oense? Vem berättar det för dom? Varför?
    Berättar din fästman det för dom? I så fall måste han sluta söka stöd hos mamma/systern och istället reda ut sakerna med DIG, inte gå till mamma och systern.
    Har ni diskussioner när dom är i närheten? Varför? Sköt diskussionerna hemma istället, inte när svärmor och/eller syster eller andra är i närheten.Ta diskussioner och gräl hemma istället, eller i alla fall någonstans där ingen annan hör vad som sägs, tänk på er integritet som par.
    Det är viktigt att ni har en enad front utåt och har en stark integritet som par.
    Det klart att man kan söka stöd från utomstående ibland om det är något allvarligt fel eller problem i relationen, men inte för varje diskussion/gräl man har - det måste man som par rodda i själva, annars blir det att andra "styr" speciellt om någon i ens omgivning har den där benägenheten som din svärmor har; att mena väl men lägga sig i för mycket.

    Tyvärr låter det lite som att svärmor ( och din fästman?) inte riktigt klippt navelsträngen. Nu när du ska bli hans fru är det viktigt att din fästman klipper navelsträngen, det kommer nog kännas ovant för svärmor ett tag men om hon är en vettig mamma så inser hon så småningom att det bästa för alla parter är att låta sin son ( din fästman) ha ett normalt vuxenliv med sin fru. De flesta föräldrar vill nog att barnen ska leva ett normalt vuxenliv med man/fru/partner, eget boende, jobb, utbildning och ev barn men en del föräldrar har svårt att klippa navelsträngen.

  • Äldre 7 Feb 16:25
    #6

    Jag måste säga att jag inte ens hade skickat det där SMS:et. Jag talar i telefon när jag har lust, och har svärmor hört att vi grälade så borde hon fatta själv anledningen till att jag inte har lust om jag nu inte svarar. Man har ingen skyldighet att svara i telefonen bara för att någon ringer!

    Annars håller jag med drömprinsensfru.

  • Äldre 7 Feb 17:41
    #7

    Du har inget ansvar att svara så fort någon ringer. Dessutom var du ju snäll och skickade ett förklarande sms, något du inte alls behövt göra. Strunta i henne!

  • Äldre 7 Feb 18:51
    #8

    Som alla andra skrivit: din blivande svärmor är väldigt överkänslig!
    Håller med Drömprinsens fru till 100 %. De konflikter du och din fästman har är er privata angelägenhet, inget man blandar in föräldrarna eller syskonen i!

    En del mammor har lite svårt att släppa sina barn, men då är det viktigt att sätta upp gränser och hålla dem. Det är ni nu, ni bildar en egen familj och måste få fatta era egna beslut. Mammor menar oftast väl, men alla måste få göra sina egna misstag och lära sig av dem. Det gör man inte om mamma ska stå där och säga till en precis hur man ska leva sitt liv.

    Ett av mina motton är: "man har ingen skyldighet att svara i telefon", och jag svarar följaktligen inte i telefon om jag inte har lust. Skickar heller inga förklarande sms till varför jag inte svarat. Däremot ringer jag upp när jag är på bättre humör/har bättre tid, och om någon då frågar varför jag inte svarat, så säger jag bara att jag var upptagen just då/hade glömt telefonen på tyst eller nåt. Folk behöver inte veta allt i ens liv.

Svar på tråden Har jag gjort något fel? Varför gillar dem mig inte?