Bordsplacering

ha inte en traditionell bordsplacering då. 

Man måste inte ha bordsdam+bordsherre.  Det finns andra lösningar som funkar precis lika bra.

En rolig ide är ju att bara skriva siffror vid borden och sen får alla dra ett "lottnummer" ur en stor skål när man kommer in så sätter man sig vid sin siffra helt enkelt. 

Jag föreslog det för min sambo precis, han sa att då kommer folk vilja byta platser så det blir rörigt ändå.
Men bra förslag ;)
(Jag rotar inte alls igenom alla bordsplaceringstrådar jag hittar) 

Du kan ju fortfarande sätta varannan tjej, varannan kille om du vill. Men börja och sluta borden med samma kön.
Alltså om du har långbord och överskott på killar så sätter du en kille längst ut på ena sidan och sen varannan hela vägen till andra sidan där du avslutar med en kille igen. 

Men det viktigaste är att de du placerar i närheten av varandra har något gemensamt eller något annat som gör att du tror att dom kommer att trivas tillsammans.

Vi färgkodade våra gäster.
För oss var det ett sätt att hålla reda på vilka som hörde till vilken "grupp" eftersom dom fick välja klädkod (dom valde och kryssade i om dom skulle komma som adel, borgare, bönder eller i vanliga kläder) och klädseln påverkade bordsplaceringen då adeln skulle sitta närmast honnörsbordet exempelvis.
Men ni kan ju färgkoda "hans släkt", "hennes släkt" "hans/hennes/gemensamma vänner"...
För att enkelt skilja på han och hon (på avstånd utan att behöva läsa namnen) så gjorde vi killarnas lappar i mörkare färger än tjejernas....
På så sätt är det enkelt att se att man får en bra blandning och inte placerar alla "hans" i en klunga med bara en av "hennes" där... osv 

vi hade lottning av nummer på vårt bröllop och det gick alldeles utmärkt.  Dom enda som fick särbehandling var dom som av handikappskäl behövde få sitta på specialplats. Men i övrigt höll alla sina platser.

Vi kör på turkisk bordsplacering (om jag förstått det rätt...). Dvs sätter dem som känner varandra vid samma bord. :)

Min kille (turkiskt ursprung) föreslog det och argumenterade varför: när en kär vän gifter sig vill man ju ha kul och kunna prata om gemensamma minnen om vännen med andra kompisar, etc. Och det är lättare att slappna av helt enkelt. 

Det har han ju verkligen helt rätt i, och plötsligt blev allt mycket enklare :D  Jag älskar verkligen de här självklara, sköna lösningarna som kan komma när man ifrågasätter traditioner! :) 

skitbra så gör vi. Det där med bordsherre och bordsdam är ju egentligen bara vid vikt om man ska dansa. Det ska vi förvisso men alla dansar inte