• Anonym (Besvi­ken)
    Äldre 17 Aug 14:08
    5513 visningar
    11 svar
    11
    5513

    Bästa väninna bryter efter bröllopet

    Okej, jag vet inte riktigt vem jag ska prata med, så tänkte testa att skriva här... tror jag behöver lite objektiva åsikter. Hoppas någon orka läsa allt det här... Jo, sedan ca 2-3 år sen har jag kommit väldigt nära en väninna och hon brukade alltid säga att jag är hennes bästa väninna. Jag valde henne länge sen som en brudtärna, men hade 4 andra också. Hon är en jättegullig tjej, men jag har flera gånger senaste tiden känt av svartsjuka från hennes sida, typ när jag umgås med andra vänner. Inför mitt bröllopet så var hon tydlig inför dem andra tärnorna med hennes åsikter om att det är min dag och jag bestämmer vilken klänning/färg som mina tärnor ska ha. Det är jag för övrigt som köpte klänningar och skor till mina tärnor. Så jag köpte först en lång maxiklänning i hennes storlek (hon är en stor tjej) och den största storleken var för liten för henne. Så jag bestämde mig - för att hon inte ska känna sig utanför - då hon är ganska besatt av sin vikt - att jag skulle välja andra klänningar till mina tärnor. Jag beställde en kort modell och hon fick prova först av alla och när jag fick ett okej (att klänningen passade henne) från henne (ca 3 månader innan bröllopet) så beställde jag till dem andra tjejerna och började dela ut klänningarna till mina andra tärnor. 12 dagar innan bröllopet så bryter hon ihop framför mig och praktiskt taget säger att klänningen jag valt och skorna jag köpte till henne fick henne att se ut som en prostituerad och att hon har mått så himla psykiskt dåligt över detta men känner att hon måste erkänna detta till mig innan bröllopet då hon skulle stå upp mycket och prata och uppmärksamheten skulle vara på henne!! Så jag hade ju inget val än att skicka tillbaka klänningarna (jag kunde dock inte skicka tillbaka två stycken som jag redan delat ut) fastän öppet köp hade gått ut och så fick jag maniskt försöka få tag på långklänningar till mina andra tärnor.. till en början fick jag tag på samma långklänning men i två olika färger - rosa och grönt - (temafärgen var rosa) och jag berättade detta för min väninna. Hon hjälpte mig jättemycket med att köra mig fram och tillbaka för att hämta buketterna och lämna in min klänning, underkjol och slöja på kem osv. Och så åkte vi samma dag till en bröllopsbutik för att leta en rosa klänning till henne, varpå hon väljer ut en turkos (inte grön) och lila kärringklänningar och börjar prova. Jag hittade min brudklänning i en mindre storlek (då jag rasat i vikt) som satt mycket bättre - och hon lånade mig pengar då jag inte hade nog på mig för att köpa den. Sen så när hon provar den turkosa och märker att jag blir sur för temafärgen är ju rosa så går hon ned på knä i butiken (i klänningen) framför personalen och ber om att få köpa klänningen - och hänvisar till att hon också vill känna sig som en prinsessa som jag gjorde när jag provade den mindre storleken i min klänning.... Så vad skulle jag säga? Hon köpte klänningen och det kände faktiskt inte som om jag hade ett val..Inför bröllopet så frågade min fästman henne om vilken håruppsättning hon ville ha - då vi tänkte be en frisör vi känner komma hem till henne och hjälpa henne med håret och övriga tärnor - så tärnorna kunde vara med mig inför bröllopet och hjälpa mig fixa mig. Då svarar hon att hon vill ha håret som en bild på en kändis som jag hade i mobilen - som jag visat henne - av hur jag ville ha mitt hår!! Detta var bara ca en vecka innan bröllopet och jag var fortfarande irriterad över hela klänning-grejen. Och jag sade ifrån. Och hon flippar helt. Hon blir extremt defensiv och skriver långa arga sms till mig. Sen några dagar senare kom hon hem till mig och vi pratade ut och hon förklarade att det var inte exakt som mig hon ville ha håret. Hon bad om ursäkt och grät. Och tog upp hur jobbigt hon har mått och hur mycket hon har hemma med familjen...Men kontentan är att hon pratade ett helt år innan bröllopet om hur det var MIN dag och det kändes som om hon tog den dagen ifrån mig. Inte bara hade hon en turkos klänning.... när min fotograf håller på att ta kort så ropar hon kommentarer som att jag ska se lycklig ut och inte le så falskt och inte le så stort för då får jag rynkor... och jag hör inte ett ord av vad fotografen säger för hon ropar så högt, så jag sade åt henne att sluta. Varpå hon gick och ställde sig och sneglade från avstånd. Visst hon ställde upp jättemycket för mig under bröllopet, det gjorde hon.... men hon gav mig så mycket stress inför bröllopet.... och när jag och min make skulle ta våra porträttbilder så hämtar hon sin make och ställer sig bredvid oss. Och visst, andra vänner trängde sig in med - vilket gjorde mig riktigt irriterad - då vi betalar 15000 för vår fotograf och han tar porträttbilder på oss så tränger sig andra in.... det känns som om folk inte har gränser. Det kändes som om MITT bröllop handlade mer om henne. Och som om hon var i desperat behov att vara i centrum. Sen så när jag sade ifrån om att jag inte ville att hon skulle posta bilder från vårt bröllop på fb, så skrev hon till mig att nu får det vara nog och att hon mår dåligt av vår vänskap. Och så praktiskt taget bröt hon vår vänskap. Via sms. Praktiskt taget alla mina tärnor hatade henne för stressen hon gav mig om klänningarna och de tyckte att hon åtminstone kunde flytta sig från vissa bilder med tärnorna, så jag får lysa, då det enda man ser är hennes klänning..... så jag kan inte direkt prata med dem för alla dem är skitsura på henne. Min make tycker att hon är snäll men att hon är en "drama queen" och i stort uppmärksamhetsbehov..... men av någon anledning känner jag mig så besviken - att HON får nog? Jag tycker jag har varit så förstående och förlåtande och så fort jag säger ifrån beträffande något som hade med mitt bröllop att göra så är det hus i helvete. Jag blir så konfunderad. Är detta en vän och har jag betett mig illa? Eller är hon egoistisk och bryr sig egentligen inte ens om mig?                

  • Svar på tråden Bästa väninna bryter efter bröllopet
  • Äldre 17 Aug 14:16
    #1

    Låter som en energitjuv.
    Jag bröt med en av mina bästa vänner (eller tja jag trodde ju att vi var vänner) och det var en underbar känsla när jag väl hade gjort det Solig

    Så länge du känner att du har rent samvete och inte gjort något dumt mot henne så låt det vara. Försök släpp det och inse att du kommer må mycket bättre utan all den där dramatiken 

  • Anonym (Besvi­ken)
    Äldre 17 Aug 14:21
    #2

    Chicita - Tack för ditt svar. Alltså dels känner jag väl att jag har sårat henne när jag har sagt ifrån, dels att det borde jag ha rätt att göra. Kändes det bra direkt efter att du bröt med din fd vän? Eller kom det med tiden?

  • Äldre 17 Aug 14:27
    #3

    Det här skrev jag efteråt. Det kanske förklarar lite och hjälper dig med dina tankar och känslor
    www.brollopstorget.se/Forum-24-71/m3929348.html

    Innan och när jag bröt så hade jag jättedåligt samvete. Men när det väl var gjort så var det bara skönt och det kändes liksom som att nu var allt skit och allt bråk över Glad
    För dig är det ju lite annat. Din vän bröt med dig, så du har lämnats med alla "tänk om" som kommer automatiskt...

  • Äldre 17 Aug 15:51
    #4

    Skriv ett brev till henne där du beskriver allt, ur ditt perspektiv. Oavsett om du sen väljer att skicka det så kan det vara skönt att få formulera och få ur sig allt. För mig brukar det vara ett sätt att få bort malandet i huvudet när något är jobbigt.

  • Anonym (Besvi­ken)
    Äldre 17 Aug 18:11
    #5

    Chicita - Jo, det hjälper. Tack! Det var hon som bröt, men det kändes mer som om det var för att jag skulle komma till henne. Hon är en gullig tjej, men kräver mycket uppmärksamhet. Som alla hennes statusuppdateringar på fb lyder typ "ledsen", "nu ger t.o.m jag upp...", "orkar inte mer..."  osv, sådana liksom desperata - bekräfta mig uppdateringar.. Så till en viss del när hon bröt kände jag en enorm lättnad för jag var så trött på henne, men allt som tiden går så känner jag att jag saknar henne, men samtidigt att jag inte orkar med hennes drama... Hoppas det lägger sig för mig som det gjorde för dig.

  • Anonym (Besvi­ken)
    Äldre 17 Aug 18:12
    #6

    bjorkangsbrud skrev 2013-08-17 15:51:23 följande:Skriv ett brev till henne där du beskriver allt, ur ditt perspektiv. Oavsett om du sen väljer att skicka det så kan det vara skönt att få formulera och få ur sig allt. För mig brukar det vara ett sätt att få bort malandet i huvudet när något är jobbigt.Tack för ditt tips, ska testa det.... :)

  • Äldre 17 Aug 18:22
    #7

    Hon verkar ju ha ganska stora problem, tror du får det lugnare i ditt liv utan henne. Efter vad du beskrivit tycker jag inte du gjort nåt fel. Folk som reagerar som hon kan ibland få för sig att de är offret och avsluta kontakten (en kompis exkille var ett svin och gjorde sen slut med henne och tyckte allt var hennes fel). Var tacksam att hon avslutade kontakten åt dig och ta henne inte tillbaka när hon kommer krälandes och gnällandes sen, för det lär hon göra...

  • Äldre 17 Aug 18:43
    #8

    Saknar dom gör man ju, även om relationen är mer jobbig än bra så saknar man dom ju ändå.
    Tänk bara på hur det kan kännas när man har gjort slut med någon man varit tillsammans med ett tag. Man kan må skitdåligt - samtidigt som man vet att det är bättre att gå än att stanna om förhållandet är dåligt. 
    Man kommer över det.
    Det man kanske inte kommer över är om det är ett större svek inblandat.
    Så det som kanske kan ligga kvar och gnaga hos dig är "tänk om jag bara hade...." men försök släpp sådana tankar. Inte glöm... men släpp. Det som har hänt - det har hänt. Och det här är utgången av det hela.
    Ingen idé att älta, tänk framåt och gå framåt. 
    Du har en fin make, du har andra bra vänner... Låt det stanna där Glad 

  • Äldre 17 Aug 20:09
    #9

    Jag skulle vara tacksam att hon valde att avsäga sig er "vänskap"! Så slapp du göra det själv och hon kan lägga sin tid på någon som faktiskt är intresserad kram till dig!!

  • Carina­10
    Äldre 18 Aug 19:19
    #10

    Oj det första jag funderade på var om hon var släkt med en som eventuellt skulle vara en tärna för mig.

    Vi bröt också...tack o lov innan bröllopet.

    Hon var med 2 män samtidigt (den ena är sambo med en annan kvinna), försökte få barn med båda men mådde dåligt av det hela.
    Jag sa ifrån vad jag ansåg om saken men då fick jag veta att jag såg "ner" på henne för hon hade 2 män och jag alltid var så "präktig" och ska gifta mig osv.

    Men jag såg aldrig ner på henne...jag såg hur dåligt hon mådde och hörde allt gnäll varenda dag o försökte hjälpa henne att inse att hon måste välja då hon mådde dåligt.

    Mitt råd till dig är att INTE skriva något till henne. Skriv av dig till dig själv istället om du absolut vill skriva.
    Lägg det sedan bakom dig.

    Jag var ledsen i början men efter ett tag så kände jag att det var skönt att slippa lägga all tid på detta ältande om henne o  hennes män varenda dag!

    Och på lördag är bröllopet och min tärna som jag har är min brorsdotter och hon kommer att vara sååååå fin och utan att sno energi Flört

  • Äldre 18 Aug 21:59
    #11

    "Så jag hade ju inget val än att skicka tillbaka klänningarna (jag kunde dock inte skicka tillbaka två stycken som jag redan delat ut) fastän öppet köp hade gått ut och så fick jag maniskt försöka få tag på långklänningar till mina andra tärnor.."

    Redan här hade jag nog varit så "elak" att jag sagt att det är alldeles för sent att ändra tärnornas klänningar och om hon nu absolut inte kan ha den klänning som hon godkänt ett par månader innan så får hon själv bekosta en ny, som då inte kommer att gå i samma stil som de övriga tärnornas.

    Nu har vi bara fått höra den ena sidan av storyn, men jag tycker inte det låter som du har gjort något fel. Snarare som du böjt dig och bänt dig för att få det att fungera. Det där ropandet under fotograferingen låter också enormt elakt. Antingen är det här en person som mår väldigt dåligt och inte kan hantera det alls, eller så är hon bara taskig och omogen. 

Svar på tråden Bästa väninna bryter efter bröllopet