• Anonym (Besvi­ken)
    Äldre 28 Jun 09:36
    10557 visningar
    28 svar
    28
    10557

    Så ledsen över dem som väljer att INTE komma på vårt bröllop...

    Vi gifter oss i sommar och har bara bjudit in våra absolut närmsta inom släkt och vänner. Personer vi vill dela vår stora dag med. Jag förstår absolut att alla inte kan komma, men när man ser igenom att en del väljer att inte komma bara för att dom inte vill, så blir man ju ändå ledsen.


    Jag vet att det är så det är, finns inget mer att säga om det egentligen. Men jag hade aldrig räknat med att jag skulle bli SÅ ledsen av det och att det skulle drar ner min stämning över hela bröllopet.


    Någon som känner igen sig eller bara vill dela med sig av någon klok tanke?


     

  • Svar på tråden Så ledsen över dem som väljer att INTE komma på vårt bröllop...
  • Anonym
    Äldre 28 Jun 09:45
    #1

    Jag känner igen mig! Både jag och min blivande var riktigt deppiga en period när vi insåg att en del människor som betyder mycket för oss inte har möjlighet att komma, en del för att de ska jobba, andra för att "den och den" inte skulle komma. Då hade vi ändå skickat save-the-date-sms till dem vi verkligen ville skulle komma i goood tid! En del som svarade då att de självklart ville komma, tackade i slutändan nej... Nu har det gått en tid och med ca 1,5 månad kvar till bröllopet är vi bara jätteglada att så många trots allt vill komma och glädjas med oss! Att de prioriterar att lägga en helg med oss denna sommaren. Försök att se det som att det faktiskt är de som kommer som missar mest, inte ni!

  • Anonym
    Äldre 28 Jun 09:47
    #2

    De som INTE kommer, missar mest! Menade jag ju :)

  • Anonym (fd ledsen­)
    Äldre 28 Jun 10:30
    #3

    Du, det där är en period vi alla går igenom som planerar bröllop tror jag. Jag var väldigt naiv när jag började med detta, trodde att alla jag håller kär skulle tycka att det var lika viktigt som jag. Eller åtminstone tycka att det var stort och härligt. Men alla gör itne det och det är jättetråkigt! Och man ska tillåta sig själv att vara ledsen och besviken, det är ok och det kommer att gå över. Vi var väldigt besvikna över vissa som inte ens osade, inte grattade och att vissa hade åsikter om vilka vi borde bjudit. Någonstans kändes det som att vissa glömde bort att det ar VI som skulle gifta oss.

    Tyvärr är det bara att acceptera och gå vidare, det blir bättre :)

  • Anonym (först­år)
    Äldre 28 Jun 10:55
    #4

    Jag har en vän som jag kände var som en syster. Hon föredrar dem extra pengarna hon får på sitt sommar jobb. Bokstavligen sa hon att helgdagen är en guldgruva i timmar. Ledigt kan man ta för har själv arbetat på samma ställe och skulle hon komma så missar hon ett arbetspass. Sånt gör mig ledsen. Man märker vem ens riktiga vänner är tyvärr.

  • Äldre 28 Jun 10:56
    #5

    Jag skulle säga att detta stålbad (som de flesta brudpar upplever) är ganska nyttigt. Det visar vilka vänner som i slutändan verkligen finns där för en och man kan börja omvärdera sina relationer. Tex ställa sig frågan "är det verkligen rätt att jag lägger så mycket energi på den här personen som inte är lika villig att ge tillbaka?". Det innebär inte att man bör bryta med vänner men det kan ge ett nytt sken över relationen. Jag är så otroligt tacksamma att alla mina vänner (utom tre med respektive som födde barn och var på nära släktings bröllop) trotsade vårt stora avstånd för att dela vår dag.. jag är verkligen supertacksam och vet att detta är vänner för livet som jag alltid kommer finnas där för.. (detta inlägg syftar på vänner som prioriterar bort och inte dem som verkligen har förhinder)

  • Äldre 28 Jun 18:11
    #6
    FruForsmark skrev 2013-06-28 10:56:36 följande:
    Jag skulle säga att detta stålbad (som de flesta brudpar upplever) är ganska nyttigt. Det visar vilka vänner som i slutändan verkligen finns där för en och man kan börja omvärdera sina relationer. Tex ställa sig frågan "är det verkligen rätt att jag lägger så mycket energi på den här personen som inte är lika villig att ge tillbaka?". Det innebär inte att man bör bryta med vänner men det kan ge ett nytt sken över relationen.
    Håller med! Bra sagt!
  • Anonym (Först­år)
    Äldre 28 Jun 18:48
    #7

    Jag förstår. De som har tackat nej är inte nära vänner med mig, utan vänner till min sambo. Så egentligen bryry jag mig inte om de kommer eller inte, men ändå så blir jag lte ledsen. Precis som någon skriver här ovan så trodde man väl att folk skulle vara lite mer angelägna än va de har varit.

    Vi har sista OSA på måndag och vi har fortfarande 11 par som inte hört av sig, och inte ens hört av sig för att tacka för inbjudan. Sen att jag fick reda på igår att vi kommer vara väldigt få på min möhippa pga folk som inte hade råd, någon kanske skulle vara bortrest och någon som helt enkelt skiter i att svara på mail, spär våll också på känslan av ledsamhet. Själv hör jag alltid av mig och tackar för inbjudan direkt när jag får den även om det inte är en nära vän, och OSAR nästan alltid på en gång. Jag tycker att man vet snabbt om man kan gå på ett bröllop eller inte. 

  • Äldre 28 Jun 19:00
    #8

    En tjej visste inte om hon kunde gå för hon väntade besked från en utbildning vilket jag tyckte var helt okej. Men en killkompis till maken visste inte om han kunde komma för det berodde på om resan skulle bli av eller ej. Den var inte bokad eller nåt. Mamma trodde att han egentligen inte ville komma. Den killen kom inte iaf. Men annars hade vi inget "strul". De gäster jag ville ha på plats kom till vigseln.

  • Äldre 28 Jun 19:01
    #9

    Vi hade flera som inte OSAt när tiden gick ut. Toastmaster ringde runt, men fick inte ens tag på alla. Lämnade meddelanden, men ingen ringde upp. När vi sedan träffade dom efter bröllopet, så har dom inte ens sagt grattis åt oss. Inte kommenterade dom något om att dom fått inbjudan heller när vi träffade dom före OSA.

    Och alla (många) vet väl vid det här laget om min historia om möhippa. Blev lovad en (ja, dom sa till mig att den skulle bli av och jag vet att dom planerade en), men det blev inget. Blev då lovad en efter bröllopet, men det skedde ju inte heller.

    Nej, idag har vi ingen kontakt med vissa människor som vi bjöd in till vårat bröllop. Det blev spiken i kistan så att säga. Ledsamt? Ja givetvis, men nu vet vi åtminstone vart vi har dom.

    Vad kan man göra åt det? Inget alls, förutom att gå vidare och se över relationen till dessa människor och ta med sig detta, så man själv vet hur man inte bör agera i liknande situationer senare i livet.


  • Äldre 28 Jun 19:02
    #10

    Vill man inte komma så vill man inte. Samtidigt tycker jag att står man brudparet nära och inte har något inbokat så kommer man till bröllopet. Visst, bröllop är inte så himla kul att gå på som andra skrev i en annan tråd och vill kanske gratulera paret md privat istf att sitta i kyrkan och uggla ;)

Svar på tråden Så ledsen över dem som väljer att INTE komma på vårt bröllop...