• Anonym (barnl­ängtan­)
    Äldre 20 Dec 21:34
    32100 visningar
    71 svar
    71
    32100

    Barnlängtan vid ung ålder

    Trådnamnet säger allt: barnlängtan vid ung ålder. 

    Jag har väldigt stor barnlängtan och jag är "bara" 20 år. Hur hanterar man det?

    Finns säkert fler som mig. 

    Här inne kan vi diskutera och förstå varandra.

     

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-12-21 02:05
    Självklart får även ni andra i alla åldrar också vara med. Man kan ju absolut ha barnlängtan oavsett ålder. ;)

  • Svar på tråden Barnlängtan vid ung ålder
  • Anonym (Annor­lunda)
    Äldre 4 Jun 17:16
    #47
    Anonym (Lycklig ändå) skrev 2013-06-04 11:23:34 följande:
    Haha jag förstår absolut vad du menar! Tror det är extra viktigt för män att känna sig behövda när barn och bröllop kommer in i bilden, många skilsmässor beror ju just på det att dom hamnar i andra rummet. Tror därför att de är extra viktigt att visa att deras jobbansträngningar är uppskattade, förstår du hur jag resonerar? 

    Haha :D rörigt det blev. 
    Haha jag förstår absolut, och håller med dig! ^^
    Speciellt efter att ha sett hur det gick med min mor och hennes f.d. män. :)Visserligen så ser samhället lite annorlunda ut nu jämfört med då, men det är ju inte raka motsatsen mot för. Förändringen sker relativt sakta när det kommer till jämställdhet och förändring av normer.  
  • Anonym (minim­o)
    Äldre 4 Jun 21:04
    #48

    åh vad man längtar nu. är en sådan här pysslig människa så jag syr massa saker hela tiden. nu har jag sytt ett lapptäcke, ett babynest, dregglisar och målar en gammal barnstol och sytt dyna till den.
    underbart är det men man längtar ju nästan bara mer.

  • Anonym (Lyckl­ig ändå)
    Äldre 7 Jun 09:47
    #49
    Anonym (minimo) skrev 2013-06-04 21:04:39 följande:
    åh vad man längtar nu. är en sådan här pysslig människa så jag syr massa saker hela tiden. nu har jag sytt ett lapptäcke, ett babynest, dregglisar och målar en gammal barnstol och sytt dyna till den.
    underbart är det men man längtar ju nästan bara mer.
    Anonym (minimo) skrev 2013-06-04 16:57:23 följande:
    ja det är jätte spännande. går bara här och väntar och räknar ner. i morgon sista passet på jobbet och sen ledig fyra dagar vilket innebär myyys på landet med min älskade och verkstaden sätter igång på riktigt. :D
    Har ni haft det mysigt? Åh, de skulle jag vilja se bilder på, vad ambitiöst! jag är pysslig jag med men lapptäcke skulle jag förmodligen storkna utav;) men vem vet! 
  • Anonym (Lyckl­ig ändå)
    Äldre 7 Jun 09:48
    #50
    Anonym (Annorlunda) skrev 2013-06-04 17:16:44 följande:
    Haha jag förstår absolut, och håller med dig! ^^
    Speciellt efter att ha sett hur det gick med min mor och hennes f.d. män. :)Visserligen så ser samhället lite annorlunda ut nu jämfört med då, men det är ju inte raka motsatsen mot för. Förändringen sker relativt sakta när det kommer till jämställdhet och förändring av normer.  
    Tur att jag fick igenom vad jag menade. :) Nä de är ju så som du säger.. fast tur är de! enligt mig. :)
  • Anonym (Annor­lunda)
    Äldre 7 Jun 10:50
    #51
    Anonym (Lycklig ändå) skrev 2013-06-07 09:48:52 följande:
    Tur att jag fick igenom vad jag menade. :) Nä de är ju så som du säger.. fast tur är de! enligt mig. :)
    Haha :) Jo, kan väl hålla med om det till viss del^^
  • Äldre 7 Jun 12:50
    #52

    Jga är 25 och har längtat tills den dagen jag kommer få barn sen jag var 14 år... Jag hade ett förhållande med en äldre man när jag var 18-19 år och var beredd att lägga alla mina drömma åt sidan för att skaffa familj med honom.. Som tur var (säger jag nu) förstod jag till slut att han inte alls var på samma plan och han utnyttjade mig sexuellt och med löften om att allt skulle bli annorlunda snart... 

    Nu har jag en underbar fästman, och vi planerar att gifta oss om ca 2-3 år, och är överens om att vi inte vill skaffa barn innan vi gift oss. Vi trodde jag hade blivit gravid i höstas då min mens inte dök upp. Jag var beredd att släppa studierna för att ta hand om ett evetuellt barn. Nu visade det sig att jag inte var gravid utan det var nog bara stress som stoppade mensen. Men efter den incidencen så har vi insett att vi ändå inte är redo än. Jag vet att om vi skulle råka bli gravida ändå innan att v båda skulle klara det, men jag är mer redo för barn än vad han är. Min fästman kan mycket väl tänka sig att vänta 10 år till! När han sa det trodde jag aldrig att jag skulle kunna vänta så länge! Jag har hela livet trott att jag iallafall skulle bli mamma innan 30 (min mamma fick mig vid 21 och har alltid tyckt att det inte skulle vara konstigt att ha barn i 20 års åldern). Men ju mer tiden går så.. Jag tar lärarexamen nästa år, vi gifter kanske året där på.. och sen då... 
    Det finns så mycket jag skulle vilja göra. Bo utomlands, läsa kurser, börja jobba, ta körkort (nej, jag har inget körkort än. Dumt! Ta det så fort ni kan!) 

    Sist jag var hos barnmorskan, för att hämta ut nytt recept på p-piller, slogs jag av tanken att 30-35 är ju ingen ålder alls... De flesta får ju barn i den åldern nu, och när jag tänker efter så är dom ju inte så gamla... Själv så kände jag ett stort lugn över det! Vid den åldern är nog min m2b mer redo också, för jag vill ju gärna slippa att hans första rekation på att vi ska ha barn som något jobbigt! 

    Sen kan man ju inte skriva allt i sten heller. Nästa år kanske jag ändrat mig igen!
    Men jag kan fortfarande känna att skulle jag bli gravid nu så skulle jag inte bli ledsen. Men det vore skönt om man var gift och hade jobb innan det händer!

    MEn fy vad jag längtar fortfarande! Och jag kommer nu mera njuta av denna längtan! Glad 

  • Äldre 7 Jun 12:53
    #53

    Jag botar tillfälligt min barnlängtan med att låna någon annans bebis så ofta jag kan! Flört

  • afture­lding
    Äldre 7 Jun 17:17
    #54

    Känns så dubbelmoraliskt att använda sig av preventivmedel när man verkligen VILL ha barn... Det går liksom inte ihop, rent känslomässigt.

    Jag är 20 år gammal, och min sambo (man, om tre veckor) fyller 24 i oktober. Vi pluggar båda två, och jag vill bli klar innan vi skaffar barn (eventuellt börja försöka under sista terminen), men det är 3-4 år dit! Det är egentligen inte så lång tid. Vi har ju redan varit tillsammans i fem år, och det har gått fort. Men det känns som en evighet när alla andra får barn, och när driften att skaffa barn är så stor. Min blivande är också barnsugen, och det gör egentligen det hela ännu svårare.

    Vi vill ju så gärna. Men det fungerar inte nu. Och det är så fruktansvärt frustrerande. 

  • Anonym (Annor­lunda)
    Äldre 7 Jun 18:50
    #55
    afturelding skrev 2013-06-07 17:17:53 följande:
    Känns så dubbelmoraliskt att använda sig av preventivmedel när man verkligen VILL ha barn... Det går liksom inte ihop, rent känslomässigt.
    Det gör det väl inte? Man kan väl vilja ha barn men välja att vänta?! Det är väl bara nyttigt att man vill ha en stabil grund innan man för någon annan till världen?!
  • Anonym (minim­o)
    Äldre 7 Jun 19:08
    #56
    Anonym (Lycklig ändå) skrev 2013-06-07 09:47:50 följande:
    Anonym (minimo) skrev 2013-06-04 16:57:23 följande:
    ja det är jätte spännande. går bara här och väntar och räknar ner. i morgon sista passet på jobbet och sen ledig fyra dagar vilket innebär myyys på landet med min älskade och verkstaden sätter igång på riktigt. :D
    Har ni haft det mysigt? Åh, de skulle jag vilja se bilder på, vad ambitiöst! jag är pysslig jag med men lapptäcke skulle jag förmodligen storkna utav;) men vem vet! 
    ja det är jättemysigt. är fortfarande kvar på lanet och har det bra. åker hem på söndag.
    ja jag älskar pyssel. är så nöjd med barnstolen som jag målade och sydde dyna till. helt underbart.
    lapptäcket å andra sidan gick jätte snabbt när man väl hade klippt ut dom där jävla tygbitarna.


    där har du en bild på det. ja jag försökte mig på att sy ett par muddbyxor också innan vi åkte men det hann inte bli klart så får göra klart det när vi kommer hem igen.

Svar på tråden Barnlängtan vid ung ålder