• Egalia
    Äldre 13 Oct 20:25
    53118 visningar
    89 svar
    89
    53118

    Så sköter vi hushållsekonomin

    Jag läste just en tråd som handlar om att betala en resa eller ej för sin make (som tjänade mindre) och blev lite förvånad av kommentarerna. Flera personer ansåg att personen ifråga inte borde tänka i termer "mitt och hans" utan att hennes pengar också är hans pengar, trots att de inte har barn.  Detta fick mig att höja lite på ögonbrynen för jag tycker att det är självklart att min sambo har egna pengar som han själv har tjänat ihop som jag inte har någon rättighet till.

    I vårt förhållande har vi gjort så att vi bägge betalar in till ett gemesamt konto allt som man tjänar utöver detta får man behålla själv. Av kontot dras alla gemensamm räkningar och vi har även ett kort kopplat till det så att vi kan betala alla hushållsköp med kortet.  När vi bägge pluggade betalade vi lika mycket men nu när min sambo jobbar och jag pluggar betalar han en större till kontot. Dock har jag ingen tillgång till hans pengar och inte heller egentligen någon insyn i hans ekonomi.

    Detta fungerar ju ganska väl nu när vi har väldigt låga utgifter, bor i hyresrätt och inte har barn. Men kanske skulle det inte alls vara lika bra om det vore på annat vis...

    Jag undrar nu hur ni gör och hur ni har tänkt kring det här med ekonomin. Hur gör ni för att undvika konflikter i förhållandet? Vore kul med lite debatt (bara tonen är god!Glad Jag vet att pengar är väldigt känsligt för de flesta av oss)

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Så sköter vi hushållsekonomin
  • Äldre 13 Oct 21:26
    #11
    daniiel skrev 2011-10-13 20:58:37 följande:
    Jag ser dock på saken helt tvärtom, att det bäddar mer för konflikt med delad ekonomi för det är då jag tycker orättvisor kan uppstå. Tex enbart en person får vara med och välja bil, eftersom det är den personen som kan betala för den, trots att båda två ska köra den. Eller att en person alltid kan göra vad den vill, tex gå på bio, äta ute eller liknande, medan den andra då måste låna pengar av sin partner för att kunna följa med. Att den som har mest pengar ska betala hälften av tex maten trots att den som har mindre då blir mer drabbad ekonomiskt sett.

    Har man gemensam ekonomi så tycker jag det är väldigt lätt att hålla sams, för man gör saker tillsammans för samma pengar. Med det säger jag inte att min make inte köper saker till sig själv eller att jag inte gör det, för det gör vi, men vi diskuterar oftast inköpen med varandra före. Ja, om det inte rör sig om små "struntsummor" dvs. Att han köper sig en cola på kafferasten eller en tidning på macken bryr jag mig måttligt om. Skulle han dock vilja inhandla något för en/ett par tusenlappar, då kollar vi om vi tillsammans har råd med det just nu eller om vi (han) måste skjuta lite på det.

    Min åsikt är att om man vill vara tillsammans, så vill man också dela livet med allt vad det innebär med sin partner. Ekonomin är en del av det. Så ser vi på saken iaf. Att andra har andra upplägg det är väl upp till dom. Så länge man hittar något som funkar för en själv och partnern så är det bra :)
    Mycket bra uttryckt, precis så känner jag "företaget familjen"
  • Egalia
    Äldre 13 Oct 21:34
    #12
    Sara 120707 skrev 2011-10-13 21:23:32 följande:
    En fråga till er med delad ekonomi som jag verkligen blir nyfiken på.

    Ni pratar om att spara pengar enskilt men om man då vill använda dessa pengar till någon form av upplevelse så är det ju oftast något man vill göra med partnern.


    I detta fallet får man ju betala för partnern också, känns det inte lite orättvist att partnern då kunnat lyxa till det varje månad och sedan bara får en gratis resa när du själv snålat? Eller tvärtom..


    I vårt fall så har vi också ett gemensamt sparkonto för roliga saker. Vi betalar allt som vi gör tillsammans gemensamt, tex om vi går på bio eller går ut och äter eller åker på en resa. Däremot om han åker på en resa med sina kompisar eller om jag går en kurs betalar man det själv med sina egna pengar.

    Jag tycker det är väldigt vackert att ni har en sådan tilltro till era förhållanden. Jag tycker att ni ska fortsätta att ha det! Jag avundas det verkligen.
  • gbg201­2
    Äldre 13 Oct 21:35
    #13

    Vi har gemensamt sparkonto, egna sparkonton och han betalar mer av räkningarna eftersom jag precis tagit examen och söker jobb. Sedan när jag får jobb kommer vi ha gemensamt sparkonto och ett konto för räkningar där vi kommer lägga in efter inkomst. Detta för att undvika att han har betydligt mer att leva för i månaden än mig, min sambo är 8 år äldre och inom it-branschen med andra ord jag kommer aldrig tjäna som honom. 

     

  • Äldre 13 Oct 21:37
    #14

    Egalia:


    Tycker en intressant aspekt som du tar upp är det där med pensionen eftersom min mamma(skiljd) också uppmärksammat mig på det. Jag tänker däremot att skulle jag eller han börja arbeta mindre när vi får barn så skulle vi skaffa en privat pensionsförsäkring för den som tjänar minst.


    Det som ingår för mig i gemensam ekonomi är att man investerar i varandras framtid oavsett om man kommer att vara tillsammans för evigt eller inte. När man är i ett förhållande så går man "all in" men inte på ett naivt och nyförälskat sätt.


    Vet inte om det blev så tydligt men jag hoppas du förstår.


    En fråga: Tror du att din pappa lät det bli så medvetet eller att det helt enkelt var en översikt (som det var för mina föräldrar)?


    Naturligtvis måste varje par göra det som känns rätt för dem men för mig skulle det kännas konstigt. Det skulle kännas som jag gifte mig men såg mig och min man som helt skilda enheter istället för en familj.

  • Aniara­4
    Äldre 13 Oct 21:44
    #15

    Min man tjänar MYCKET mer än jag. Han har ett mycket välbetalt jobb, medan jag av olika skäl nästan inte har någon inkomst alls för närvarande. (Det kommer bara att vara under en begränsad period.) Det gör att vi har ganska speciella omständigheter när vi förhandlar om vår ekonomi.

    I början av vårt förhållande hade jag precis så mycket pengar att jag "gick runt", men under den här perioden när jag saknar inkomst skjuter han till några tusen varje månad så att det täcker mina studielån, mat och såna ofrånkomliga kostnader. När jag tjänar lite extra pengar, vilket jag gör då och då, kan jag spara dem eller spendera på kläder och liknande.

    Det kan alltså verka som att jag har en rätt torftig levnadsnivå, men min man tycker det är självklart att han betalar för middagar ute, semestrar osv, och när jag väl kommit över min stolthet funkar det rätt bra för mig också. Jag har en mycket bättre tillvaro än innan vi träffades. Han tycker också det är viktigt att jag har det jag behöver, att jag kan köpa kläder när jag behöver (jag är ändå ingen shopaholic), och att jag också kan spara ihop en buffert, vilket jag har gjort sen vi träffades.

    I och med att vi gift oss tänker vi strukturera om ekonomin, vi har bara inte kommit oss för än. Tanken är att vi har kvar våra befintliga konton, men också skaffa ett eller flera gemensamma konton dit vi båda för över pengar efter förmåga. Jag tänker mig dels ett utgiftskonto som räkningar kan dras från och där vi båda har betalkort för att köpa mat och gemensamma saker, dels ett konto för mer långsiktigt sparande. Men vi kommer också att ha kvar en del "egna" pengar att spendera eller spara efter eget tycke. Han har t.ex. en del pengar i aktier och fonder, och sånt är jag inte alls road av. Men jag kommer ju inte att kräva att han säljer alla aktier och sätter in dem på ett konto som jag tycker är bra. Däremot kommer vi att diskutera hur mycket av det som kommer in i framtiden som ska gå in på vilket konto.

    För oss blir det en rättvist i och med att han å ena sidan betalar mer till det gemensamma, men samtidigt får mer "egna" pengar över. Pengar som han å andra sidan mestadels sparar, och som förmodligen kommer oss båda till gagn i framtiden, om vi t.ex. ska köpa en lägenhet (vi bor i hyresrätt nu) eller en sommarstuga som han är inne på.

    Jag tror det underlättar väldigt mycket om man funkar på ungefär samma sätt ekonomiskt. I vårt fall är vi båda väldigt gnetiga och sparsamma, och ingen behöver irritera sig på att den andra slösar pengar på onödiga saker. Vi är överens om att leva sparsamt i vardagen (men inte så att vi lider av det) så att vi sen har pengar till saker vi verkligen vill göra.

    Som ett bröllop t.ex.

  • Egalia
    Äldre 13 Oct 21:46
    #16
    Sara 120707 skrev 2011-10-13 21:37:57 följande:

    Egalia:


    Tycker en intressant aspekt som du tar upp är det där med pensionen eftersom min mamma(skiljd) också uppmärksammat mig på det. Jag tänker däremot att skulle jag eller han börja arbeta mindre när vi får barn så skulle vi skaffa en privat pensionsförsäkring för den som tjänar minst.


    Det som ingår för mig i gemensam ekonomi är att man investerar i varandras framtid oavsett om man kommer att vara tillsammans för evigt eller inte. När man är i ett förhållande så går man "all in" men inte på ett naivt och nyförälskat sätt.


    Vet inte om det blev så tydligt men jag hoppas du förstår.


    En fråga: Tror du att din pappa lät det bli så medvetet eller att det helt enkelt var en översikt (som det var för mina föräldrar)?


    Naturligtvis måste varje par göra det som känns rätt för dem men för mig skulle det kännas konstigt. Det skulle kännas som jag gifte mig men såg mig och min man som helt skilda enheter istället för en familj.


    Hej Sara

    jag tror inte (hoppas!) att min pappa inte gjorde det medvetet. Jag har för mig att förr i tiden fanns det liksom något anant slags upplägg vad gällde pensionen för kvinnor som varit hemma med barn även efter skilsmässa men jag är inte säker. Det där med pensionförsäkring är ju en jättebra ide! Det ska jag själv tänka på.
  • Nudax
    Äldre 13 Oct 21:48
    #17

    Jag håller med dig, har aldrig riktigt förstått det där med att bara för man blir ihop ska man helt plötsligt ha del av den personen i förhållandet som tjänar mests pengar. Kan förstå det sedan då man får barn eftersom det kan vara lite svårare att hålla isär utgifter, då kan jag tänka mig att ha gemensam ekonomi.

    Men nu har vi delad och det är för att jag vill ha det så, även om han tjänar mer. Vi betalar alltså helt enkelt hälften var av alla gemensamma räkningar. Efter det betalar vi helt och hållet våra egna räkningar själva (bil, mobil och sånt) och delar lika på matkostnader. Tycker jag funkar bra =) Kan inte förstå varför jag skulle ta del av hans pengar, jag är väl inget barn som ska ha månadspeng =S

  • sofi 88
    Äldre 13 Oct 21:56
    #18

    Vi har separat ekonomi men i sommar när vi gifter oss ska vi väl sakta övergå till gemensamt, och då tänker vi nog helt gemensamt. Skulle det bli så att vi köper hus innan kör vi nog gemensam ekonomi redan då eftersom då kommer nästan alla pengar ändå sitta fast i huset Glad Jag är student så m2b tjänar väldigt mycket mer än mig och just nu bor vi i olika städer. När han flyttade bytte jag till mig en mindre lägenhet men tillräckligt stor för att han ska kunna bo här på helgerna, har inte råd att betala hyran själv med min studentekonomi så min m2b bidrar med lite pengar varje månad. Något gemensamt konto för sparande finns inte, vi sparar på varsitt håll. Har inte ens ett bröllopssparkonto, ser ingen som helst poäng med det så länge pengarna finns där att ta av. Så jag skrev "annat", saknade förövrigt alternativet: ej delad ekonomi...

  • Äldre 13 Oct 22:00
    #19

    Hej Egalia,


    Det låter rimligt att det fanns något annat sätt för men iom att skiljsmässa inte var vanligt(eller accepterat)


    så är det inte säkert. Det är mycket möjligt att en frånskljd kvinna fick leva snålt. Om man tittar i äktenskapsbalken så verkar de flesta skiljsmässolagarna vara från åttiotalet.

  • Egalia
    Äldre 13 Oct 22:02
    #20
    Nudax skrev 2011-10-13 21:48:50 följande:
    Men nu har vi delad och det är för att jag vill ha det så, även om han tjänar mer. Vi betalar alltså helt enkelt hälften var av alla gemensamma räkningar. Efter det betalar vi helt och hållet våra egna räkningar själva (bil, mobil och sånt) och delar lika på matkostnader. Tycker jag funkar bra =) Kan inte förstå varför jag skulle ta del av hans pengar, jag är väl inget barn som ska ha månadspeng =S
    Ja, jag tycker själv att det skulle kännas lite konstigt att t.ex handla kläder på min sambos bekostnad (vilket det skulle bli eftersom han tjänar 3 gånger så mycket som mig som bara har studielån).

    Däremot tycker jag att det är rätt att han bidrar mer till hushållet när han tjänar mer och det är nog möjligt att när jag inte längre har studielån kvar (men 6 månader kvar på mina studier) att han betalar alla kostnader vilket jag tycker är ok men samtidigt känns inte så roligt att bli försörjd (även om jag givetvis skulle göra det samma för honom).

    Och Ainara jag håller helt med dig. Det underlättar verkligen om man har samma inställning till ekonomi. Jag hoppas att det är något som alla blivande ej samboende brudpar har tänkt på!
Svar på tråden Så sköter vi hushållsekonomin