• Emblas Mamma

    Tycker det är så jobbigt ibland, vad skulle ni göra om ni var oense om framtiden?

    Jag tror jag har tagit upp detta innan i ett forum,
    men jag vet inte riktigt..
    Jag och min sambo är lite oense om framtiden ibland, det känns som om det är svärföräldrarna som "tvingar" honom att vilja vissa grejer. Sen när han pratar med mig så vill han samma sak som jag vill men ibland när vi är hos svärisarna så håller han med dom lite halvt om halvt.
    Tycke det är så jobbigt!

    Vil lveta vad ni skulle gjort i detta fallet:

    Min sambos mormor och morfar närmar sig 90 år och är ganska skröpliga, tyvärr :/
    Dom bor på en stor gård med skog till och min svärmor har tydligen lovat dom att aldrig sälja stället.
    Min sambo har en bror som inte längre vill ha stället och flytta till stan. Nu försöker svärföräldrarna TVINGA oss att köpa huset när morföräldrarna inte finns (vilket kan bli när som helst).

    Jag har alltid velat ha ett stort hus och en fin tomt med kanske någon ladugård. Men saken hr till den att jag och sambon gärna vill bygga oss ett hus då vi har varit och pratat med säljare och gjort en ordentlig budget. Vi planerar att bygga om ca.5 år då jag har hunnit jobba några år och vi har sparat en större summa.
    Detta är VÅR högsta dröm men nu försöker svärföräldrarna tvinga på oss detta huset.

    Vilket jag inte vill.
    Men ibland vill sambon och ibland inte. Det blir ju klart billigare på ett sätt då det är massa utehus och mark till.
    Men till de negativa sakerna:

    - jag kommer få köra 7 mil varje dag om jag vill jobba på sjukhuset i början. Och sen vill jag gärna jobba kvar i staden och inte i en pytteliten by med kanske bara ett par jobb lediga till mig.

    - min sambo måste byta jobb så vi kan skjutsa våra barn till dagiset som vi kommer tillhöra, annars blir det flera mils omväg och jag kan ju inte alltid hämta och lämna. (vi vill ju ha fler barn). Och det känns osäkert att byta jobb när man nu trivs bra och har jobbat i mer än 10 år.

    -  Vår dotter kommer tvingas byta dagis/skola och det vill jag absolut inte då vi har det bästa som finns. Den nya skolan ligger bara några meter från en jättestor väg med endast stängsel emellan. Ser inte alls trevlig ut.

    - Vi kommer ha 1,5 mil att köra på pytteliten GRUSVÄG varje dag enkel väg vart vi än åker.

    - Jga kommer komma ännu längre bort från mina kompisar och de mammor jag lärt känna

    Alltså jag bara orkar inte! Vi bor ganska långt ute i ingenstans just nu och jag trivs väldigt bra. men vi bor också ganska nära en stor väg så vi har ju förbindelse med både bussar och annat! Vem fan vill ligga och köra 7 mil varje dag för att ta sig till jobbet!? Och 3 mil grusväg som kanske inte ens är skottad på vintern!?

    Varför tjatar svärföräldrarna på oss?!?!??! Vi lär ju ändå få betala minst 1,5 miljoner för ett hus som vi ändå kommer vilja TOTALrenovera! Är det inte då bättre att lägga 2 miljoner på ett hus som vi VERKLIGEN vill ha!?
    man vill ju inte ångra sig när det gäller ens framtida hem.

    Jag r bara så rädd att min sambo ska falla för svärföräldrarnas tjat :( jag blir så deppad och orolig!
    Jag försöker förklara att han nog kan ha en liten traktor om han vill ändå utanför VÅRT hus som VI vill bygga..
    Hur ska jag argumentera?
    Känns så jobbigt just nu, vill verkligen inte ha en framtid med jättehöga lån i ett hus jag inte vill bo i - längst ut i ödemarken man bara kan komma!

    Vad hade ni gjort? :(


  • Svar på tråden Tycker det är så jobbigt ibland, vad skulle ni göra om ni var oense om framtiden?
  • ClaraH

    Jag tycker att du har redan alla argument där. Svärisarna tycker säkert att det varit jättebra att bor där de bor och vill att ni ska ha det lika bra. Men det är deras dröm. Ni har er egen dröm och ni verkar ha alla möjliga skäl till att hålla den. Det enda är ju att prata med varandra ordentligt. Finns inget annat ankelt sätt som jag ser det.

  • Emblas Mamma
    ClaraH skrev 2011-01-05 19:16:31 följande:
    Jag tycker att du har redan alla argument där. Svärisarna tycker säkert att det varit jättebra att bor där de bor och vill att ni ska ha det lika bra. Men det är deras dröm. Ni har er egen dröm och ni verkar ha alla möjliga skäl till att hålla den. Det enda är ju att prata med varandra ordentligt. Finns inget annat ankelt sätt som jag ser det.
    Ja! Jag har sagt till svärisarna att DOM kan ju flytta dit istället! Men dom har tydligen redan sitt drömhus precis vid sjön, men jag fattar inte hur dom tänker!
    Dom kan ju inte bara ha råd att behålla två stora hus och mark!? Tycker dom ska sälja! För säljer inte dom huset så kommer vi göra det när dom inte finns längre,
    jag menar: man har ju faktiskt sitt EGET hus också och där vill man ju bo. Man vill ju inte flytta runt hela tiden! Om ingen skulle sälja sina föäldrars hus så skulle ju släkten äga tiotals hus till slut!
    Det är inte ens svärisarnas föräldrarhem så jag förstår inte varför dom ska vara så envisa.. :/
  • Emblas Mamma

    men jag känner mig mest otacksam hela tiden så jag ville mest veta om ni skulle gjort det..
    usch! känner mig lite elak och så.. men man vill ju inte bara bli en ensling.. inte helt och hållet i alla fall!


  • 1700tal

    Var bestämd redan från början . "Tack för erbjudandet. Jättetrevligt av er att tänka på oss men nej tack, vi har andra planer!" Är det inte rätt hus för er så ÄR det inte...

    Om det är så viktigt kan väl du föreslå din svärmor att hon tar över stället. Fattade det som att det var hans mormor och morfar som bor där idag?

  • Emblas Mamma
    1700tal skrev 2011-01-05 19:24:10 följande:
    Var bestämd redan från början . "Tack för erbjudandet. Jättetrevligt av er att tänka på oss men nej tack, vi har andra planer!" Är det inte rätt hus för er så ÄR det inte...

    Om det är så viktigt kan väl du föreslå din svärmor att hon tar över stället. Fattade det som att det var hans mormor och morfar som bor där idag?
    Ja det är min sambos mormor och morfar:)
    Jag vill gärna tacka nej och jag har gjort det med - därför det är lite spänd mellan mig och svärisarna nu för dom tycker jag är otacksam..
    Men sambon velar ju" jag vet faktiskt inte vad han vill ibland - eller är han bara rädd för föräldrarna? :O
    Men någon gång på fyllan har han sagt att han gärna vill ta över huset.
    Vad gör man då? Jag vill faktiskt inte för mitt liv flyta dit och jag blir mer och mer emot ju mer jag tänker på det.

    Tror ni han lämnar mig hellre och tar huset?
    Självklart är det ju inget man hoppas på men tanken har faktiskt slagit mig nu.. Man vet ju aldrig hur han tänker i framtiden..
  • tonårsmorsa

    Mitt råd är att vara övertydlig med vad du vill. Kvinnor och män verkar inte alltid tala riktigt samma språk. Ska man förstå varandra måste man därför vara väldigt tydlig. Förvänta dig inte att han kan läsa mellan raderna vad du vill. När ni är överens med vad ni vill göra får ni vara lika övertydliga mot hans föräldrar. Lyssna på dem och förklara att ni gärna tar emot deras råd, men att det i slutändan ändå är ni själva som bestämmer över hur ni ska göra.

  • 1700tal
    Emblas Mamma skrev 2011-01-05 19:19:52 följande:
    men jag känner mig mest otacksam hela tiden så jag ville mest veta om ni skulle gjort det..
    usch! känner mig lite elak och så.. men man vill ju inte bara bli en ensling.. inte helt och hållet i alla fall!
    Nej, du ska INTE känna dig otacksam! Det är ju inte så att de erbjuder er huset gratis, eller hur?

    Var ni ska bo är bland det största ni kan bestämma och är bara ert beslut..

    Har tänkt samma tanke om svärföräldrarna skulle vilja att vi köper deras hus en dag när de inte längre orkar med det. Visst, underbart historiskt hus, precis vid slussarna utmed göta kanal, många rum och underbar sjöutsikt.. Ett sånt hus man liksom bara inte tackar nej till.. Men förmodligen skulle det bli nej tack ändå! Det är ju deras hus, inte mitt. Jag vill sätta eget bo med min blivande och inte fortsätta i hans samma gamla, hur mkt det huset än må va fyllt med fina barndomsminnen.
  • Maria Rebecca

    Vet inte om detta är en möjlighet, eller om det finns en marknad där ni bor,men en tanke slog mig. Kanske kan ni eller svärföräldrarna (eller ni och svärförldrarna i ett gemensamt projekt.) hyra ut det. Är det omodernt kan man kanske måla och dona lite, utan att lägga ner för mycket jobb och då kan ni ju t.o.m. tjäna en hacka en på kuppen. Då går att skriva alla möjliga typer av hyreskontrakt om de är oroliga att förlora kontrollen.

    När sen det är dags att fatta ett slutligt beslut skulle jag kontakta en jurist som är expert på just generationsskifte och arv.  

  • 1700tal
    Emblas Mamma skrev 2011-01-05 19:27:00 följande:
    Tror ni han lämnar mig hellre och tar huset?
    Självklart är det ju inget man hoppas på men tanken har faktiskt slagit mig nu.. Man vet ju aldrig hur han tänker i framtiden..
    Klart han inte lämnar dig för husets skull!
  • Emblas Mamma

    Åh vad glad jag blir av era svar!
    Känner mig ganska otacksam på ett sätt, svärföräldrarna skulle ju självklart erbjuda oss huset mycket billigare och hjälpa oss med massa annat - men jag tycker faktiskt att dom kan göra det med vilket hus vi än väljer, om dom vill att vi ska vara lyckliga så tycker jag dom ska låta oss välja var vi vill bo:)

    Det med att hyra ut har jag faktiskt föreslagit till svärmor, och hon har faktiskt tänkt lite på det tror jag. Men jag tror att hon tror att hon nog ska kunna övertala oss.

    Jag tycker det känns lit ejobbigt om min sambo är nere där själv ibland, jag får för mig att dom smider planer mot mig - ja det är jättelöjligt verkligen! haha men kan inte låta bli att tänka så..

    Nej, jag vill gärna bo på landet med massa kor och annat vad det nu finns här, men man behöver ju inte vara dum och bosätta sig längst ut i skogen för det.. :) Kanske om jag bara vore hemmafru och inte gjorde annat än att gå hema - men det är ju ingen möjlighet så nej :)


Svar på tråden Tycker det är så jobbigt ibland, vad skulle ni göra om ni var oense om framtiden?