Svartsjuk - vad göra?
jag har ett stort problem - jag är så fruktansvärt svart-sjuk emellanåt! Detta trots att min kille hela tiden bekräftarr mig, säger hur mycket han älskar mig, o att han vill ha barn o gifta sig med mig etc. Han gör ingenting fel utan är världens gulligaste. Problemet ligger snarare hos mig och min tidigare bakgrund.
Jag själv hade vid ett par tillfällen relationer med killar som hade flickvänner vilket jag skäms nåt fruktansvärt över idag. Då var det ett sätt att skydda mig själv eftersom jag inte ville ha något seriöst förhållande utan vara fri.
Vet att det låter helt sjukt att jag resonerade på det sättet men hur som helst så var det så.
Nu är det så att de här killarna var som svärmorsdrömmar och ingen annan (o inte jag heller innan) kunde nog gissa sig till att dessa killar skulle vara otrogna mot sina flickvänner. Detta betyder alltså i mina öron; i de lugnaste vattnen kan allt hända. Och således skulle alltså min kille kunna göra likadant.
Usch, jag skäms att jag överhuvudtaget tänker så om honom eftersom han inte gör nåt fel och att jag borde lägga min kraft på något annat än att gå och oroa mig. Så jag skriver här för att få tips på hur jag ska tänka bort historien och inse att min kille inte har för avsikt att vara otrogen!
