• Plätti­s
    Äldre 23 Oct 15:26
    3391 visningar
    5 svar
    5
    3391

    Blyg brudgum

    För oss var det jag som var obekväm med att stå i centrum, och min man som var övertygad om att vi skulle ha ett stort bröllop. När vi hade valt ut de allra närmaste som vi inte kunde tänka oss ett bröllop utan var vi 60 personer (vi har stora familjer), och så bjöd vi in fler till festen efteråt. Gästerna pratade och hade supertrevligt, så vi satt på sidan av vid honnörsbordet med våra föräldrar och skrattade åt alla de uppdrag vi gett gästerna under middagen (gör ett trolleritrick eller något annat häftigt, berätta en rolig historia, fråga vad din bordsgranne gör till vardags etc). 

    Det absolut bästa med bröllopsdagen var att min man inte släppte min hand alls. Jag hade i och för sig hotat med att rymma eftersom jag var så nervös, men jag blev lugn när han höll min hand och förklarade varje chans han fick att han älskade mig. 

    Vi sov tillsammans natten innan, och när jag var och fixade sminket blev han klippt och fick skägget fixat. Sedan gjorde vi oss i ordning hemma och några familjemedlemmar och vänner kom förbi och hjälpte till. Det var avslappnat, lugnt och kändes inte så läskigt eftersom vi var hemma hela tiden. Och när vi träffade fotografen så berättade vi roliga historier och fräckisar för att slappna av, så vi ser helt galna ut på vissa av bilderna. 

    Jag var inte alls lika nervös som jag trodde jag skulle vara, utan allt fokus låg bara på att jag skulle få gifta mig med den mest fantastiska människa jag någonsin träffat. Alla våra gäster var bara där i bakgrunden, jag såg bara mig, honom och vigselförrättaren. Först efter vigseln när vi kramades med alla gäster så märkte jag vilka som var där. 
    Per aspera ad astra, ad infinitum.
Svar på tråden Blyg brudgum