Kär i en annan, en månad kvar till bröllop

Jag har ett litet dilemma som jag måste få ventilera någonstans..

Min fästman och jag träffades för 6 år sen, vi var 15 respektive 17 år gamla. Han är min första pojkvän och jag föll eftersom han var den första jag träffat som verkligen ville vara med mig och inte min kropp. Jag har alltid känt att det är honom jag vill dela mitt liv med. Vi kan prata om allt, har roligt ihop och lyckas få till en del sex också trots en 10 månaders bebis. Vi ska gifta oss om en månad. 

Men.. jag är kär i en annan. Jag älskar verkligen min sambo något otroligt mycket. Men för varje dag som går så bleknat attraktionen och passionen jag känt för honom. Den andre killen har känslorna funnits för i över ett år, men jag har slagit bort dem eftersom vi är dödsdömda redan innan det blivit något (han är en nära vän till mig och sambon). 

Jag tänker på den andre mannen hela tiden. När jag vaknar, innan jag somnar. Hela dagarna. Förut brukade jag känna mig ledsen över att jag och min fästman sällan hinner umgås (det är alltid en massa annat ivägen). Nu känner jag ingenting. Längtar efter den andre mannen istället. Jag känner mig så dum.

Att göra slut är inget alternativ sålänge bebis är såhär liten. Men jag funderar angående bröllopet. Är det rättvist att gifta mig med honom fastän jag längtar efter någon annan? Och vad ska jag i så fall säga för anledning till att jag inte vill gifta mig? Jag kommer inte säga att jag är förälskad i någon annan, för då vet jag att relationen inte kommer gå att rädda. Han kommer bli sårad vilket som, men vi kanske kan få tillbaka passionen? Och om den inte kommit tillbaka om ett år så får jag ta det då?

Hur kommer vänner och familj reagera? Är jag dum i huvudet som tänker så här? Jag känner mig hemsk. Jag älskar honom fortfarande och vill inte lämna samtidigt som jag vill. Jag vet varken ut eller in. Vill bara gråta och vara ifred.