Dikt att läsa på bästa väns bröllop? Hjälp!
Det finaste talet jag har hört var när en släkting fyllde år. Hennes dotter klirrade i glaset, reste sig upp för att säga ett par ord.
Hon vände sig mot sin mamma och sa:
-"Kära mamma". Sedan kom hon inte längre. Hon blev så rörd över det hon ville uttrycka. Hon var tvungen att lägga från sig lappen, ta upp servetten. Snyta sig. Kom av sig helt. Försökte samla sig. Sa till slut:
"Alltså du vet redan allt! PUSS!" sedan satte hon sig ner igen.
Den kärlek som strömmade var helt fantastiskt. Inte ett öga torrt. Inte för att det var meningen, men det blev så.
Min lärdom av det var: Det spelar inte så stor roll vad man säger eller hur. Viktigaste är att.
Om du känner att det är jobbigt att stå för så mycket människor, börja med att säga det då. Jag har gjort det vid två tillfällen, du vet när det blir så jobbigt att man inte kan läsa på lappen man har med sig för att händerna skakar för mycket. Det hjälper massvis. Inte "Jag är ingen talare men.. " utan mer säga: "Kära vän, jag vill gärna säga massa fina ord till dig, men jag har lite problem med att prata inför folk som du vet, därför tänkte jag att vi alla kunde sjunga för er tillsammans istället.. " Och så sjunger du en låt som alla kan, typ första versen.
Om du pratar med toastmastern kan du säkert smusla med texten i deras festhäfte :)