Skönhetsingrepp före bröllop vanligt?

Jag passade in så jag hade nyfärgat hår (men jag färgar det alltid i samma färg så inget konstigt där :P ) och så gjorde jag gele-naglar.

Mina naglar är väldigt fula, åsiga, lite grågula i färgen och breda, platta samt kröker sig så fort dom når utanför fingertoppen.

Eftersom jag visste att mina händer skulle hamna i fokus den här dagen så ville jag ha lite finare naglar än normalt. Dock väldigt korta och vanlig "fransk manikyr" så att dom såg så naturliga ut det bara gick :) 

Annars resonerar jag som så att jag är kort, tjock och långhårig.
Om någon inte tycker om mig som jag är - så hade dom inget på vårt bröllop att göra :P

Jag är blek naturligt. Är jag mycket i solen så blir jag röd som en kräfta, sen flagnar jag och så får jag fräknar ;) 

BUS brukar bara göra mig orange. Så antingen skulle jag se ut som en morot, eller om jag lyckades hitta något som gjorde mig brunare så skulle jag se konstig ut eftersom jag aldrig är brun annars ;) 

Jag bantade inget. Samma där... Jag är tjock. Och jag ville inte banta så jag tappade all energi inför bröllopet. Dessutom sydde jag min egen klänning så det skulle bara bli besvärligt med alla ändringar :P ;) 

Stresso - Alltså visst vill väl jag också vara "smal och snygg" 
Men det var inget som jag la massa prioritet och energi på. 
Jag pulveriserade ett ben i min ena fot 1996 och gick då från att ha ett väldigt fysiskt krävande och aktivt jobb - till att mer eller mindre sitta stilla.
Efter 3 operationer sa läkarna att jag fick lära mig att leva med smärtan... Vilket betydde att jag helt plötsligt när jag var ute och gick, kunde känna en skarp smärta och typ "bryta foten" igen... 
Att jag dessutom har överrörliga leder och min ena axel går ur led i varje rörelse när jag typ moppar golvet (klickar i - klickar ur - klickar i... osv) gör att det inte har varit lätt att hitta något sätt att hålla igång. Och dom första 3 åren efter olyckan gick jag upp över 30 kilo som jag sen inte har fått bort. 

Min mamma var dödssjuk när vi började planera bröllopet och hon gick bort strax innan. Så även det har ju bidragit till stress som gör att det är svårt att tappa vikt.

Och då säger säkert några "sluta ät massa godis då så går du ner i vikt". Tja jag äter inte så mycket onyttigt, jag gillar frukt och föredrar det framför kakor och godis. Men jag har väldigt låg ämnesomsättning och behöver vara väldigt fysiskt aktiv (vilket alltså inte har varit möjligt) för att ens hålla vikten, för att gå ner i vikt så behöver jag träna många timmar varje dag. Jag har lyckats få stopp på min viktökning såpass att det kanske rör sig om + 1 kilo per år nu istället för + 1 kilo varje eller varannan månad.

Så jag har haft valet att acceptera den jag är - eller må dåligt och i så fall antagligen gå upp ännu mer...
Att operera mig är inte ett alternativ eftersom jag har så låg ämnesomsättning, så det hjälper liksom inte att äta mindre (och jag kan inte äta så mycket mindre än jag redan gör.

Så en bra spanx-liknande underklänning som slätade ut alla extrakurvor gav mig det självförtroendet jag behövde 
Och hela min och makens släkt samt alla våra vänner vet ju om att jag är tjock. Dom hade nog inte känt igen mig om jag hade lyckats tokbanta mig ett par storlekar mindre