• Anonym (Jag vet)
    Äldre 20 Jan 12:50
    3944 visningar
    8 svar
    8
    3944

    Gråter

    Jag vet att detta verkar fånigt. Men jag sitter och gråter. Innan någon dömmer mig. Jag har brutit med mina föräldrar. Jag är 32 år o är ledsen för att jag inte har föräldrar som vill finnas i mitt liv. Jag vill inte berätta vad som har hänt. Men jag kommer aldrig att ha kontakt med dom igen. Det är regler min mamma har. Pappa lyder hennes minsta vink. Även om jag är glad att slippa dom samtidigt så saknar jag dom eller jag saknar att ha föräldrar som älskar mig. Innan någon kommenterar ni vet ingenting om mig. Bara ett exempel får ni min sk mamma sa inte på skoj utan på allvar att den bästa dagen i hennes liv var när jag flyttade hemifrån. Jag lider på allvar. Dom vill inte veta av min son heller:'(

  • Svar på tråden Gråter
  • Anonym (Jag vet) Trådstartaren
    Äldre 20 Jan 14:22
    #4

    Ja min sambo och min bästa kompis.Jag önskar att dom hade varit med när vi ska gifta oss. Men så blir det inte


    Plättis skrev 2015-01-20 13:00:27 följande:

    Det är helt normalt och fullständigt förståeligt att du gråter. Självklart vill man att de människor som satt en till världen och uppfostrat en ska fortsätta finnas där. Att de ska älska en och vilja vara en del i ens liv. 

    Har du någon att prata med om det? Någon som stöttar dig och finns där?


  • Anonym (Jag vet) Trådstartaren
    Äldre 20 Jan 14:50
    #6

    Sthlm 2015 tack ska försöka. Allt är så pass nytt än med mina föräldrar. Det tar tid att vänja sig. Även som vuxen brukar man ju ändå ha med sina föräldrar på ens bröllop. Japp planerar för fullt

  • Anonym (Jag vet) Trådstartaren
    Äldre 20 Jan 19:43
    #7
    +1

    Tack Wellpapp. Ja klarar du detta så gör jag det med. Tack för att du berättade. Du ger mig styrka. Du är modig som tog det beslutet <3

  • Anonym (Jag vet) Trådstartaren
    Äldre 22 Jan 10:49
    #8

    Tack Aline83

Svar på tråden Gråter