• Äldre 19 aug 12:10
    5930 visningar
    30 svar
    30
    5930

    Hjälp mig, Tänk om man blir besviken av frieriet ??

    Jag har ett problem. Jag vet preciiis hur min förlovning ska vara. Jag vet exakt hur jag ska känna, hur jag ska gråta, hur det ska kännas i magen, allt. Jag har höga förväntningar och för mig så ska det vara ett moment där man blir chockad, det ska komma out of the blue när man minst anar det och det ska vara så planerat!
    Har läst här hur folk har förlovat sig, var en kille som drog in henne i skogen medan dom sprang ett maraton och stod bakom henne medan hon kollade ut över värsta utsikter och han sa massa fina saker sen när hon vände sig om stod han på knä oosv. Det var så perfekt, så chockat, så vacker, och att blanda in natur.
    Jag måste verkligen vara i rätt harmoni i min själ.
    Jag är en sån som äääälskar att komma på roliga event och överraskningar för min partner. På hans födelsedag gjorde jag en skattjakt åt honom, det började med att han fick ett harrypotter brev, hade bränt det i kanterna och missfärgat det osv, jag skrev massa sagor som hörde ihop och så fick han lite presenter vid varje och symboler, han fick också göra utmaningar vid varje brev. Jag kopplade ihop varje historia och brev med platsen de låg på, pratade om narnia när brevet låg i garderoben och ansträngde mig till varje detalj och var så himla uppspelt över detta. Han fick iaf ett armband i silver med vårat datum på.
    Jag gör hela tiden sådana här saker, har skrivit sagor och pysslat ihop till mina x, gjort fler skattjakter, gjort roliga kockböcker och Photoshopat ihop huvud. Jag gör sååå mycket personligt. 
    Jag vill så gärna ha sånt tillbaks men min nuvarande kille är inte sån.
    Han säger att han inte har någon fantasi men han älskade att pyssla när han var liten, han är bra på att inreda, jag vet att han har fantasi!!
    Om man verkligen vill överraska någon och göra nått fint så gör man det, är inte svårt!
    Är ju bara att skriva ihop massa fina saker och lägga i en fin låda som han kan pynta fint och plocka lite blommor. Det är INTE svårt!!
    Jag vet exakt hur jag vill ha det på mina födelsedagar frieri, bröllop osv. Men jag är trött på att överraska, jag vill bli överraskad själv. Jag vill få alla saker som jag själv gör för honom, som jag gjort för mina x. Jag vill gå igenom en cool sagovärd och bred med vackra ord om mig och små presenter.
    Det känns bara som att han inte orkar eller vill. Om man verkligen är kär och vill så är det lätt!
    Jag säger detta till honom hela tiden men känns som att han inte förstår, han säger att han förstår och han bli trött på att jag tjatar men jag vill så gärna bli uppvaktad så som jag gör :( Kan man gifta sig med sig själv eller?
    Super långt. Men vad ska jag göra, någon som förstår mig ? 
    Jag är ett kontrollfreak men jag vill ju ha det som jag vill ha det.
    jag måste släppa på mina förväntningar men jag gillar att gå runt och tänka på nått och bli glad och peppa till det och förvänta mig. Man blir ju glad av sånt. Men man blir alltid besviken sen när man inte får nått. På vår 1 års dag fick jag ingenting.
    Inte ett brev, en dikt, en blomma, inget. Jag skrev 3 sidor men vackra ord och förklaringar och köpte ett armband i typ läder och silver. Jag fick naaaadda.

  • Svar på tråden Hjälp mig, Tänk om man blir besviken av frieriet ??
  • Äldre 20 aug 14:38
    #11

    Tack för alla svar! Tar åt mig av era tankar, men jag är fortfarande likadan xD jag vet inte. Allt jag önskar är en människa som vet vad jag vill ha, som lyssnar när jag berättar, som kan koppla allt jag gillar till den perfekta presenten eller överraskningen. Att hen är lyhörd, jag pratar ofta om vad jag gillar, mina drömmar, rymden är mitt stora intresse, älskar färgen rosa, älskar mysig höst. Man skulle kunna ge mig rosa ballonger osv, ta mig till ett observatorium, ge mig en ring gjord av månsten och Mamut horn, mysfika med varm chockklad och rosa chesecacke. Jag berättar allt jag vill ha, allt jag gillar. Jag önskar bara att någon lyssnade på allt jag sa och tänker på de när jag fyller år eller årsdagar osv. Jag vill att någon ska göra nått sånt gör mig. Det skulle betyda mycket, att någon känner en då pass bra och vet exakt vad man vill ha. Annars känner man inte mig. Om detta betyder då mycket för mig så tycker jag han kan anstränga sig 1 dag på året iaf. :(

  • Äldre 20 aug 14:41
    #12
    AnnsiA skrev 2014-08-20 09:11:05 följande:

    Jag förstår hur du menar TS, jag har också ofta önskat att min m2b var lika finurlig som jag och överraskade på samma sätt! Jag är en sån som ger små personliga presenter ganska ofta, ordnar stora överraskningar när han fyller år och kan leta i flera månader efter den PERFEKTA presenten till honom!

    Jag fixar, donar och ordnar så att han får roliga upplevelser och överraskningar och själv vill jag ju också bli överraskad ibland!

    Men sambon är inte ALLS sån, jag har ALDRIG fått en blomma och överraskningar röjer han själv direkt, men jag har lärt mig och har förstått att han gör det av kärlek - för han vill att det ska bli rätt!

    Jag kan tycka att det är roligare att få något som han valt själv och så vet jag inget om det förrän det händer, men hans "kärleksspråk" som Knyttet skrev om så fint är att han vill ge den perfekta grejen istället! 

    Ett exempel: 

    Jag är en kattmänniska och precis när vi blev ihop blev jag tvungen att avliva min katt då hon blev sjuk. Jag berättade ofta för sambon hur mycket jag saknade en fluffig liten vän där hemma. Han ville ge mig en examens-present när jag var klar med en utbildning och berättade tre veckor innan att han ville överraska mig med en katt!

    Jag blev först lite irriterad och tyckte att det hade varit så himla mycket roligare om det plötsligt bara satt en katt med en rosett kring halsen när jag kom hem!

    Men nu fick jag istället välja katten själv och han hämtade hem henne.

    (Hade han inte berättat för mig så hade han troligtvis köpt en raskatt som han vet att jag tycker är fin, självklart hade jag blivit glad för vilken katt som helst, men jag har jobbat på katthem och vill hellre ta hand om katter som haft det svårt som behöver lite extra kärlek och ompyssling). 

    Nu i efterhand är jag så himla glad att jag fick välja själv, för då fick jag ju PRECIS rätt katt! Så han "förstörde" överraskningen för att han ville ge mig den perfekta presenten och det är det värt :) 

    Som Knyttet skrev så pratar ni nog bara olika kärleksspråk, men älskar varandra lika mycket för det :) 


    Ja är lite så med mig också, jag är rädd att det blir fel även fast man vill bli överraskad. Om ja tex vill ha ett armband så vill jag ha något som han har valt och överraskar med samtidigt som att jag vet ju lite vad jag gillar så jag vill ju också kunna välja, men är just så, jag vill ha någon som vet vad jag vill ha som kan överraska mig för jag har nämnt vad jag gillar och han har snappat upp det, det betyder för mig att man lyssnar. :)
  • Plätti­s
    Äldre 20 aug 15:30
    #13
    majasvensson skrev 2014-08-20 14:38:53 följande:

    Tack för alla svar! Tar åt mig av era tankar, men jag är fortfarande likadan xD jag vet inte. Allt jag önskar är en människa som vet vad jag vill ha, som lyssnar när jag berättar, som kan koppla allt jag gillar till den perfekta presenten eller överraskningen. Att hen är lyhörd, jag pratar ofta om vad jag gillar, mina drömmar, rymden är mitt stora intresse, älskar färgen rosa, älskar mysig höst. Man skulle kunna ge mig rosa ballonger osv, ta mig till ett observatorium, ge mig en ring gjord av månsten och Mamut horn, mysfika med varm chockklad och rosa chesecacke. Jag berättar allt jag vill ha, allt jag gillar. Jag önskar bara att någon lyssnade på allt jag sa och tänker på de när jag fyller år eller årsdagar osv. Jag vill att någon ska göra nått sånt gör mig. Det skulle betyda mycket, att någon känner en då pass bra och vet exakt vad man vill ha. Annars känner man inte mig. Om detta betyder då mycket för mig så tycker jag han kan anstränga sig 1 dag på året iaf. :(


    Säg det till din partner! Om du förklarar att det är viktigt för dig vet han var han ska lägga sin energi. Han kan inte läsa dina tankar och gissa sig till vad du vill ha eller vad som är viktigt för dig. 

    Jag är sådan att jag säger att jag önskar mig det ena och det andra, men egentligen vill jag bara drömma om det. Skulle min sambo ha köpt alla hundvalpar som jag sagt att jag ville ha skulle vi ha haft typ femton stycken. 

    Om födelsedagen eller årsdagen är det viktigaste att han anstränger sig och gör något måste du säga det också. Min sambo och jag är inte ens överens om vilken vår årsdag är, så för oss är det lite knepigare att fira något. Då kan vi vara överens om att göra något trevligt helt apropå inget alls, för att det är fredag eller bara för att vi tycker om varandra.

    När vi firade fem år i våras tyckte han inte att det var någon poäng att gå ut och äta middag ens, eftersom vår dag enligt honom var i december ("min" dag är i april, så det är inte ens nära). Efter att jag vänligt men bestämt förklarat att han hade fel slutade det med att vi firade femårsdagen och var överens om att det var rätt datum. Alla förhållanden handlar till viss del om kompromisser, men man ska inte behöva kompromissa om precis allt varje gång. Din partner kan inte veta hur du tänker, oavsett hur tydliga signaler du sänder. Bara genom att säga vad du tänker får han veta det. 
    Per aspera ad astra, ad infinitum.
  • Äldre 20 aug 21:38
    #14

    En sak jag tycker du ska ta åt dig och tänka på - och nu är jag riktigt allvarlig.

    Det du gör för din sambo är fantastiskt bra och roligt och jag tror säkert att han  uppskattar det och älskar dig för dina galna påfund.

    MEN - ett stort MEN.   Allt du gör kan faktiskt göra att han känner oerhörd prestationsångest och därmed inte vet vad han ska göra för att ge dig något som motsvarar dina förväntningar. 

    Om han inte är en sån person som tänker, planerar, fantsierar och överraskar som du så ÄR det så. Det kan du inte ändra på. 

    Han kan faktiskt inte - för han är inte en sån person. 

    Han kan göra det på SITT sätt och det måste kunna räcka för dig.  Han kan vända ut och in på sig själv och göra 100% ansträgning som HAN tänker sig.  Och det måste du kunna uppskatta. 

    Du måste helt enkelt ge honom chansen och utrymmet att KUNNA prestera på eget initativ. 

    Du kommer att kväva honom annars. 

    Du måste våga se vad ditt sätt kan få för konsekvenser.  Snart kommer du annars kunna skriva bittra inlägg om att han inte uppvaktade dig på årsdagen, att du fick en bok när du fyllde år och att han är oengagerad vid övriga högtidsdagar.  Det är inte värt det.  Helt ärligt. Det är INTE värt det. 

    Jag är snart 40 år och jag vet av egen erfarenhet.  Tro mig - det är inte värt det någonstans. 

  • Äldre 24 aug 15:23
    #15
    Plättis skrev 2014-08-20 15:30:15 följande:
    Säg det till din partner! Om du förklarar att det är viktigt för dig vet han var han ska lägga sin energi. Han kan inte läsa dina tankar och gissa sig till vad du vill ha eller vad som är viktigt för dig. 

    Jag är sådan att jag säger att jag önskar mig det ena och det andra, men egentligen vill jag bara drömma om det. Skulle min sambo ha köpt alla hundvalpar som jag sagt att jag ville ha skulle vi ha haft typ femton stycken. 

    Om födelsedagen eller årsdagen är det viktigaste att han anstränger sig och gör något måste du säga det också. Min sambo och jag är inte ens överens om vilken vår årsdag är, så för oss är det lite knepigare att fira något. Då kan vi vara överens om att göra något trevligt helt apropå inget alls, för att det är fredag eller bara för att vi tycker om varandra.

    När vi firade fem år i våras tyckte han inte att det var någon poäng att gå ut och äta middag ens, eftersom vår dag enligt honom var i december ("min" dag är i april, så det är inte ens nära). Efter att jag vänligt men bestämt förklarat att han hade fel slutade det med att vi firade femårsdagen och var överens om att det var rätt datum. Alla förhållanden handlar till viss del om kompromisser, men man ska inte behöva kompromissa om precis allt varje gång. Din partner kan inte veta hur du tänker, oavsett hur tydliga signaler du sänder. Bara genom att säga vad du tänker får han veta det. 
    Jag säger exakt vad jag tänker, jag säger exakt och öppet att såhär vill jag ha det osv, vi har pratat om detta så många gånger, jag tar upp det ofta. Men han är lite som han är. Han tar inte riktigt åt sig av det jag säger. Han lyssnar inte rikgit på mig. Han säger ba men ja, men det är ingen verkstad liksom. Han tycker det är jobbigt att jag tjatar. 
  • Äldre 24 aug 15:29
    #16
    Nyfiken gul , nu fru skrev 2014-08-20 21:38:02 följande:

    En sak jag tycker du ska ta åt dig och tänka på - och nu är jag riktigt allvarlig.

    Det du gör för din sambo är fantastiskt bra och roligt och jag tror säkert att han  uppskattar det och älskar dig för dina galna påfund.

    MEN - ett stort MEN.   Allt du gör kan faktiskt göra att han känner oerhörd prestationsångest och därmed inte vet vad han ska göra för att ge dig något som motsvarar dina förväntningar. 

    Om han inte är en sån person som tänker, planerar, fantsierar och överraskar som du så ÄR det så. Det kan du inte ändra på. 

    Han kan faktiskt inte - för han är inte en sån person. 

    Han kan göra det på SITT sätt och det måste kunna räcka för dig.  Han kan vända ut och in på sig själv och göra 100% ansträgning som HAN tänker sig.  Och det måste du kunna uppskatta. 

    Du måste helt enkelt ge honom chansen och utrymmet att KUNNA prestera på eget initativ. 

    Du kommer att kväva honom annars. 

    Du måste våga se vad ditt sätt kan få för konsekvenser.  Snart kommer du annars kunna skriva bittra inlägg om att han inte uppvaktade dig på årsdagen, att du fick en bok när du fyllde år och att han är oengagerad vid övriga högtidsdagar.  Det är inte värt det.  Helt ärligt. Det är INTE värt det. 

    Jag är snart 40 år och jag vet av egen erfarenhet.  Tro mig - det är inte värt det någonstans. 


    Att jag ger engagerade presenter med en tanke bakom är inget jag tänker sluta med för att det kan ge han prestationsångest! Jag tänker göra på mitt sätt för att jag älskar att ge personliga saker till människor. Jag älskar att lista ut fyndiga sätt att ge saker på. Tänker aldrig sluta med det bara för att han ska få känna sig bättre. Tror verkligen inte har har prestationsångest för att jag gör sådana saker, mer i så fall för att han vet hur jag själv vill ha det. Men egentligen så behöver jag inte massa olika överraskningar. Det jag vill ha är PERSONLIGA presenter, saker som man ägnat en tanke åt, som man lagt ner sin själ i. Man ser om en person engagerar sig i något. På vår 1 årsdag gjorde han inte det för han orkade inte, andra högtider så är han mer intresserad av att festa och dricka än att som mig vilja ha det trevligt med folk man tycker om! Han bryr sig inte och det är det jag vill ändra. Jag vill att han ska bry sig mer på speciella dagar och välja mig före alkohol och fester. 
  • Äldre 24 aug 16:01
    #17
    majasvensson skrev 2014-08-24 15:29:51 följande:
    Att jag ger engagerade presenter med en tanke bakom är inget jag tänker sluta med för att det kan ge han prestationsångest! Jag tänker göra på mitt sätt för att jag älskar att ge personliga saker till människor. Jag älskar att lista ut fyndiga sätt att ge saker på. Tänker aldrig sluta med det bara för att han ska få känna sig bättre. Tror verkligen inte har har prestationsångest för att jag gör sådana saker, mer i så fall för att han vet hur jag själv vill ha det. Men egentligen så behöver jag inte massa olika överraskningar. Det jag vill ha är PERSONLIGA presenter, saker som man ägnat en tanke åt, som man lagt ner sin själ i. Man ser om en person engagerar sig i något. På vår 1 årsdag gjorde han inte det för han orkade inte, andra högtider så är han mer intresserad av att festa och dricka än att som mig vilja ha det trevligt med folk man tycker om! Han bryr sig inte och det är det jag vill ändra. Jag vill att han ska bry sig mer på speciella dagar och välja mig före alkohol och fester. 
    såklart du ska fortsätta ge honom presenter och göra saker på ditt vis. Såklart!  Men det jag menar var att detta kan ge honom höga förväntingar på att själv presetera samma saker när han inte alls är sån. 

    Han är inte en sån som uppmärksammar högtidsdagar - du kan aldrig göra så han gör samma som du - men ni kan tillsammans börja hjälpas åt för att få era högtidsdagar att bli något du kan godta och acceptera. 

    Kom ihåg att det inte handlar om att få det som du vill ha det  -  han sätt att uppvakta måste kunna vara lika gott nog.  Huvudsaken är ju ATT han uppmärksammar era högtidsdagar och engagerar sig.  

    Kanske är det just därför han inte lägger någon energi på dom högtidsdagar ni har och framtida förlovning. För han vet att han inte kan prestera det du vill ha av honom.  Han kanske faktiskt känner att det inte duger vad han gör för dig eftersom du förväntar dig en massa saker han faktiskt inte har nån lust att engagera sig ? 

    Personliga saker kan vara så vansinnigt mycket. Att boka ett bord på en resturang ni ofta går på är en personlig sak. Att köpa den där frukostkorven du så gärna vill ha på morgonen är en personlig sak, att se till att medicinskåpet alltid innehåller alvedon för mensvärken är en personlig gest och sak, att köpa din favoritparfym är en personlig sak osv.   Det behöver alltså inte vara duttitutt och gulligull så fort det handlar om personliga presenter. 

    Jag tror ni kanske behöver sätta er ner och prata med varandra. och då handlar det inte om vad du ska börja kräva - utan lyssna på varandra och förstå varandra. 

    Min man är fullständigt oromantisk så allt med blommor, tända ljus och sånt det kan jag glömma direkt.  Däremot är han vansinnigt bra på att fånga upp vad jag skulle bli glad av.  En timmas avslappnande bad i vår jacuzzi, en ny hylla i garderoben, en god bit dyrare kött till grillmiddagen, åka iväg och storstäda min bil och tanka den, fixa middagen efter en slitig dag på jobbet, osv.  Saker jag verkligen uppskattar och blir genuint glad för. Saker jag verkligen vet att han lägger ner tanke och själ bakom.

    Men att ge personliga genomtänkta gåvor handlar också om att känna varandra väldigt väl . Min man och jag har varit gifta i tio år och nu först anser vi båda två att vi verkligen förstår vad vi vill ha av varandra vid högtider. Nu kan vi köpa saker som relaterar till interna skämt vi har mellan oss och vi ändå tycker det är en bra present tex. 
    Idag har det också blivit så att skulle min man komma hem med ett fint armband till mig och vackra rosor skulle jag börja undra en hel del för det är inte likt honom och jag skulle nog tycka det var en onödig present.  Jag köper mina egna smycken och kan tycka att en ny kaffemaskin vore roligare.... 
  • Äldre 24 aug 18:57
    #18

    Maja, det kanske inte det du menar- men jag tolkar din text som att din sambo har ett problematiskt förhållande till alkohol. Om det är så är det kanske snarare professionell hjälp han behöver snarare än push/stöd från dig? (han kan såklart gynnas av det också, men vissa saker är så komplexa att man inte kan ge "rätt" stöd som anhörig + att man står för nära/är delaktig) Behöver din sambo samtal/annan vård tycker jag absolut att du ska uppmuntra honom att ta emot det!!

    Det är svårt att tolka rätt på ett foruminlägg- om jag misstolkat så bortse från mitt svar. Jag vill mest att du ska vara rädd om dig och inte ta ansvar för något som du som sambo inte kan ta ansvar för att ha ska komma på rätt köl med!

  • Äldre 25 aug 12:03
    #19

    Jag får prestationsångest av att bara läsa det här inlägget. 


    Jag skulle aldrig någonsin be min sambo att köpa något till mig, då är jag ändå en romantiker som lever lite med huvudet i det blå. Men jag skulle inte vilja ha de där blommorna eller den där lilla presentasken om jag hade fått "tjata" mig till dem. Då kommer det ändå inte från honom och presenten blir inte det minsta personligt. Den blir påtvingad. 


    Om du anser att det är så otroligt viktigt för dig med överraskningar osv så kanske du borde fundera på om ni verkligen är rätt för varandra. Ni är uppenbarligen väldigt olika och det känns som det är ett stort problem för dig. 


    Om du älskar honom och vill leva med honom så skulle frieriet oavsett hur det går till bli perfekt. Även om han bara skulle slänga fram en liten ask på sängen så är det ändå en STOR kärleksförklaring, den största man kan få. Han vill leva med just dig resten av sitt liv. Det borde räcka.


     

  • Äldre 25 aug 12:25
    #20

    Förra året när vi båda fyllde 40 (vi fyller med 3 dagars mellanrum och är födda samma år) så fick jag en vetelängd på födelsedagen.
    Låter kanske inte särskilt romantiskt. Men vi hade planerat att gå ut och äta lite en annan kväll och lägga pengarna på det istället för att "byta pengar" så att säga.
    Så att han uppmärksammade MIN dag som något speciellt ändå var stort för mig Glad

    Och för ett par veckor sedan när jag var jättedeppig (har nyss gått in i väggen) så kom han hem med en ask choklad och en bukett rosor, utan att det var något speciellt annat än att han hade hört att jag mådde dåligt då.
    Han tog även ledigt från jobbet och följde med mig till min nya handläggare på Arbetsförmedlingen eftersom det var i semestertider och mina kontaktpersoner på smärtrehab-avdelningen inte kunde följa med.

    I år (fyllde för bara några dagar sedan, i dag fyller han år) kom han hem med ett vykort / reklamkort för en bok som hans jobbarkompis är författare till.
    Han hade beställt en bok av henne från hennes nya bokserie som ska lanseras snart eftersom han vet att jag tycker om böcker.

    På vårt allra första gemensamma födelsedagsfirande fick jag ett armbandsur. Han hade hört mig prata om att jag behövde ett, och vad som skulle vara optimalt. Och så köpte han ett sånt.

    Han överöser mig inte med blommor, han har inga stora romantiska gester för  sig. Men han lyssnar på mig, han ser mina behov och eftersom jag har så stora problem med muskelspänningar i nacken, samt en fot som är så kass att det hade varit bättre att ta bort den egentligen, så kan han tillbringa en hel kväll i soffan fram för TV'n och bara sådär "slö-massera" mig lite.

    Och han kräver inget alls tillbaka av mig.

    Jag är en sån som gärna firar stort, som kan lägga nästan lika mycket krut på paketinslagningen som på innehållet. Som ger personliga saker som jag kan ha tänkt på och letat efter ett helt år och som i flera tidigare förhållanden inte sett och inte förstått att uppskatta dom där sakerna i vardagen. Helt enkelt bara för att dom skett på "fel dagar" eller inte varit några stora gester.
    Att maten varit lagad när jag kommit hem om jag jobbat sent, att det finns matlåda att ta med sig (att man inte bara packar en låda till sig själv och låter resten stå framme på spisen för flugorna att mumsa på), att det är dammsuget och nybäddat i sängen... Sånt har jag inte sett som kärlekshandlingar förut...
    Men när jag har lärt mig att se sånt, så har mitt liv blivit så mycket mer kärleksfullt.

    När jag var yngre så såg jag också ett stort och "avancerat" romantiskt frieri i min framtid.
    Nu blev det inte så, vi diskuterade oss fram till två datum som vi eventuellt, kanske skulle välja något av om vi skulle gifta oss alls.
    Och på ett möte med vårdpersonalen och min svårt sjuka mamma så slängde jag i ren frustration ur mig till mamma att "vi ska gifta oss det här datumet, och om du inte går med på att få den här vården så kommer du inte leva då"... och sen åkte jag hem och berättade för min käre sambo att "vi ska gifta oss det här datumet"...
    Ok sa han och gav mig en kram... och så var det inget mer med det.
    Men när jag ser tillbaka på det där "frieriet" så ser jag en så stor och osjälvisk kärlekshandling att mina ögon tåras och mitt hjärta slår ett extra slag.

    Den enda man kan förändra är sig själv och hur man ser på saker.
    Prata med din blivande, berätta om ditt dröm-frieri och om hur det är viktigt för dig att han lägger massa krut på denna dag och verkligen gör det genomtänkt. Men att han gör det efter sina förutsättningar.
    Förklara hur viktigt det är för dig att han verkligen tänker igenom saken så att du får din prinsess-känsla denna dag. 
    Men låt det bli hans planering, hans sätt att visa att du är hans prinsessa... :) 

  • Himla
    Äldre 25 aug 18:51
    #21
    majasvensson skrev 2014-08-24 15:23:39 följande:
    Jag säger exakt vad jag tänker, jag säger exakt och öppet att såhär vill jag ha det osv, vi har pratat om detta så många gånger, jag tar upp det ofta. Men han är lite som han är. Han tar inte riktigt åt sig av det jag säger. Han lyssnar inte rikgit på mig. Han säger ba men ja, men det är ingen verkstad liksom. Han tycker det är jobbigt att jag tjatar. 
    Vill du vara gift med dig själv? Det bådar inte gott om du redan vid frieriet talar om för din blivande hur han ska göra, hur han ska vara...Du måste lära dig att du är du och andra människor är som de är. Låt honom fria på sitt sätt, när han vill. jag bryr mig inte om när och hur det är ju personen som är viktig eller?
  • Äldre 25 aug 22:18
    #22
    +1

    Hur kan man bli besviken över ett frieri? Förvånad

    Hur det än görs eller framförs så är ju det den största kärleksförklaringen någon kan få. Obestämd

  • Äldre 26 aug 07:27
    #23

    Jag förstår dig, jag är på många plan likadan och min blivande är inte det alls.Hans frieri?

    Det var inte romantiskt alls inte film eller sago romantiskt men för honom då han aldrig varit någon som lyckats hitta en fast punkt. Jag stod framför spegeln och sminkar mig medan han står i duschen, bakom draperiet och bara kläcker ur sig "vill du gifta dig med mig?". Jag fick trotts det fjärilar i magen och kände världens lycka! Självklart hade väl dem flesta tjejer inklusive jag velat ha flashmobb/skrivet i snö lr annat roligt. Men det hade inte varit han och då hade det inte haft samma innebörd.

  • Himla
    Äldre 26 aug 09:33
    #24
    Förälskade skrev 2014-08-26 07:27:31 följande:

    Jag förstår dig, jag är på många plan likadan och min blivande är inte det alls.Hans frieri?

    Det var inte romantiskt alls inte film eller sago romantiskt men för honom då han aldrig varit någon som lyckats hitta en fast punkt. Jag stod framför spegeln och sminkar mig medan han står i duschen, bakom draperiet och bara kläcker ur sig "vill du gifta dig med mig?". Jag fick trotts det fjärilar i magen och kände världens lycka! Självklart hade väl dem flesta tjejer inklusive jag velat ha flashmobb/skrivet i snö lr annat roligt. Men det hade inte varit han och då hade det inte haft samma innebörd.


    Jag tycker det var jättegulligt av din man. tänk vad han måste ha varit nervös som frågade i duschen ;)
  • Äldre 26 aug 23:14
    #25
    Förälskade skrev 2014-08-26 07:27:31 följande:

    Jag förstår dig, jag är på många plan likadan och min blivande är inte det alls.Hans frieri?

    Det var inte romantiskt alls inte film eller sago romantiskt men för honom då han aldrig varit någon som lyckats hitta en fast punkt. Jag stod framför spegeln och sminkar mig medan han står i duschen, bakom draperiet och bara kläcker ur sig "vill du gifta dig med mig?". Jag fick trotts det fjärilar i magen och kände världens lycka! Självklart hade väl dem flesta tjejer inklusive jag velat ha flashmobb/skrivet i snö lr annat roligt. Men det hade inte varit han och då hade det inte haft samma innebörd.


    Men så gulligt! Jag blev tårögd när jag läste din berättelse även om jag inte känner dig!
  • Äldre 29 aug 11:47
    #26

    Grejen är ju om man verkligen älskar behöver det inte vara som på film. För fjärilarna och tårarna kommer ändå. En vän till oss friade över frukostbordet och min blivande friade under en konsert, jag anade inget. Det låter som att du är mer kär i kärleken än din kille? Och nej, det är inte att "bara göra" något romantiskt. Jag är värdelös på sådana saker och KAN verkligen inte medan min man gjort skattjakter, tänt 100st levande ljus innan han åkte till jobbet när jag var sjuk osv men det betyder ju inte att jag inte älskar honom.

  • Äldre 29 aug 12:50
    #27


    Vet inte vad andra tycker men jag tycker at tom man desto mer man förväntar sig ju besviknare blir man.


     


    Jag anser inte romantik och gåvor kommer i stora paket utan i små saker, jag får hellre en puss varje morgon än ett guldhalsband en gång om året. Nyvaken och frulle på sängen. Småsaker som glädjer varje dag.


     


    Vårt eller mitt frieri var nog inte romantiskt alls. Vi låg och pratade om oss, hur rätt det väl är när man hittar rätt (vi har båda haft många fel innan) Hon berättar hur barn och giftemål aldrig vart någon hon skulle drömma om inan vi träffades och hur hennes syn på allt sådant förändrats när hon insåg hur livet skall vara med någon. Och jag besvarade med samma innebörd i stort sett. Sedan sa jag, om du aldrig velat sådant förr och du vill leva livet med mig och är säker på din sak, så tycker jag vi skall gifta oss för jag har aldrig velat något så mycket som att bara få vara din.

    Hon gillar inte blommor så mycket (för de dör), men negerbollar älskar hon :)


    Live free, ride free
  • Äldre 29 aug 13:35
    #28
    Nightrod skrev 2014-08-29 12:50:02 följande:

    Hon gillar inte blommor så mycket (för de dör), men negerbollar älskar hon :)


    Det var en riktigt romantisk gest :) 
  • Äldre 29 aug 17:34
    #29
    Nightrod skrev 2014-08-29 12:50:02 följande:

    Vet inte vad andra tycker men jag tycker at tom man desto mer man förväntar sig ju besviknare blir man.


     


    Jag anser inte romantik och gåvor kommer i stora paket utan i små saker, jag får hellre en puss varje morgon än ett guldhalsband en gång om året. Nyvaken och frulle på sängen. Småsaker som glädjer varje dag.


     


    Vårt eller mitt frieri var nog inte romantiskt alls. Vi låg och pratade om oss, hur rätt det väl är när man hittar rätt (vi har båda haft många fel innan) Hon berättar hur barn och giftemål aldrig vart någon hon skulle drömma om inan vi träffades och hur hennes syn på allt sådant förändrats när hon insåg hur livet skall vara med någon. Och jag besvarade med samma innebörd i stort sett. Sedan sa jag, om du aldrig velat sådant förr och du vill leva livet med mig och är säker på din sak, så tycker jag vi skall gifta oss för jag har aldrig velat något så mycket som att bara få vara din.

    Hon gillar inte blommor så mycket (för de dör), men negerbollar älskar hon :)


    Om inte ditt frieri inte var romantiskt så vet inte jag. Måste vara det finaste någon kan säga till sin blivande.  :'-)
  • Äldre 1 sep 09:17
    #30
    Chicita skrev 2014-08-29 13:35:21 följande:
    Det var en riktigt romantisk gest :) 
    Marleo skrev 2014-08-29 17:34:05 följande:
    Om inte ditt frieri inte var romantiskt så vet inte jag. Måste vara det finaste någon kan säga till sin blivande.  :'-)
    Oj Tackar så mycket för de kommentarerna, det var inte medräknat
    Live free, ride free
Svar på tråden Hjälp mig, Tänk om man blir besviken av frieriet ??
Logga in
Bli medlem