Varför bjuder ni.....?

Läste den här tråden igår och har funderat en del.

Vi ville ha ett bröllop där alla gäster skulle trivas - inte bara vi som brudpar. Vi bjöd en del människor som jag skulle ha klarat mig utan, men som är viktiga för maken. Han säger säkert det samma om "min" del av gästlistan.

Vi hade barnfritt och alla utom ett par accepterade det. Det ena paret gnatade och tjatade, men eftersom de 22 andra barnens föräldrar fixat barnvakt så höll vi fast vid barnfriheten. Tjat-paret fick vänligt men bestämt beskedet att festen fortsättningsvis var barnfri. Vi skrev inget om att de fick stanna hemma om de inte kunde fixa barnvakt - de är vuxna människor och kan tänka ut det själva. I slutändan löste det sig i alla fall, de kom utan sitt barn.

Att kräva en skild färg eller detalj av gästerna tycker jag är löjligt. Gör det mig gladare om alla karlar har slipsar som matchar servetterna? Nej. Vi angav klädkoden "mörk kostym" som en RIKTLINJE för gästerna - vad de sedan hade på sig har jag inget minne av.

Jag tycker inte att man som brudpar kan kräva att gästerna ska det ena eller det andra för att det är ens stora dag. Vissa somrar har jag/vi gått på 5 bröllop. Om dessa 5 brudpar alla haft specialkrav om klädsel skulle vi antagligen ha tackat nej till en del för att det är för jobbigt att fixa nytt till varje fest. Det ÄR roligt att få en bröllopsinbjudan, men det är inte en order. Och faktum är, det är inte många bröllop jag kommer ihåg speciellt bra. Kommer ihåg ett tråkigt och några extra roliga, men annars smälter minnena ihop.

Vi var glada och tacksamma över att så många av våra vänner och släktingar tog sig tid att vara med och fira vår dag. Det var inget vi förutsatte; vi var glada över alla som tackade ja och ville verkligen ordna en fest där alla gäster trivdes. Vi var så höga på hormoner av alla de slag att vi hade en jättebra dag i alla fall