killar och dataspel...

Hej!!
Kænner igen det dær. Min man spelar Neverwinter nights, Warcraft och ibland CS. Vi har en son tillsammans, men det kænns som att jag tar størsta ansvaret før honom. Ibland måste jag næstan be min man att byta bløja... och oftast får man svaret "jag orkar inte just nu". Så jag stædar, tar hand om disken, tvættar klæder och underhåller lilleman... han sitter framfør datorn och surfar runt, pratar med sina vænner i danmark (førståeligt, han bor ca 2000 km från dem) eller så spelar han... det verkar som att han inte mærker att jag ær ett vrak och att huset ser ut som ett bombnedslag. Han tar på sig hørlurarna och sætter igång att spela... Sjælv hinner man knappt sætta ner rumpan føræn man måste upp igen.
Har bestæmt mig før att jag ska gøra precis lika dant nær jag får tag på jobb... eller så går jag i strejk...