Kaos i förhållandet

Du beskriver dig själv i ruskigt negativa ordalag -  klängig, gnällig, blir osäker och mår dåligt. Samtidigt skriver du att din sambo är anledningen till att du orkat med livet och där någonstans tror jag att nästan alla skulle om inte packa ihop och dra så åtminstone dra öronen åt sig.

Ansvaret för din hälsa och ditt liv är bara ditt. Det absolut mest stensäkra sättet att skrämma bort nära relationer på är att göra exakt det du gör just nu, ha dålig självkänsla och lägga över ansvaret på andra. Vad händer om du tänker tvärtom? Om du hittar det som är bra med dig?

Det är inte stackars kompisar, det är vänner som valt dig och vill umgås med dig för att de gillar dig.

Det är inte synd om din sambo, han har också en fri vilja och har valt att leva tillsammans med dig.

Det är skitjobbigt med depressioner och vissa människor drar lite för många nitlotter i tillvaron samtidigt som de finns de som verkar komma levande ur varenda gräslig händelse man kan komma på. Hur klarar de sig? Vad är det som gör att de lyckas hitta strategier för att inte bara leva vidare utan också ha bra, fina, roliga, innehållsrika liv?

Jag vet ju inte vilken slags samtalskontakt du går till men de flesta kbt-inriktade brukar vara lösningsfokuserade. Det handlar väldigt sällan om att "skärpa sig", snarare att hitta vettiga strategier för att inte hamna under isen igen. Psykisk ohälsa är tyvärr så himla tabubelagtnär det egentligen handlar om samma slags tänk som med alla andra sjukdomar. Den som har astma lär sig vad hon ska göra för att slippa svåra astmaanfall. Den som har adhd kan prova sig fram med olika terapier och/eller mediciner. Huvudsaken är att du hittar något som funkar långsiktigt och att du tar dig ur hjälplöshetsträsket. Du kan säkert ha stor nytta av din samtalskontakt här och be denne gärna att ni gemensamt tar fram strategier som också stärker din självkänsla.

Kram!