Misslyckat bröllop

Hur skulle ni själva känna om ni tappade bort er vigselring? Det skulle väl inte kännas så kul, oavsett prislapp, eller?

Jag var helt förtvivlad när jag trodde att jag hade tappat bort min förlovningsring för några månader sen, och den var inte någon dyr sak. Värdet satt ju i det känslomässiga och inte i metallerna i ringen. Visst hade jag kunnat köpa en ny, men jag hade ju alltid vetat att det inte var min "riktiga" förlovningsring.

Som tur var kom den fram, och det tror jag att din också kommer att göra, TS. Min svärfars fru sa en gång att "Allt som inte blir stulet har en förmåga att komma tillbaka till en" och när jag tänker tillbaka på mitt liv har det nästan alltid varit sant. Plånböcker, nycklar, smycken, telefoner... Jag är bra på att tappa saker. Men nästan allt har kommit tillbaka till mig.

Kolla väskan igen (du har säkert gjort det tusental gånger, men ändå...). Kan den ha glidit ner i fodret eller i nån annan hemlig gömma? Hade du någon ficka där du kan ha lagt den (jacka, tröja, kjol?). Försök att inte leta "panikartat" utan lugnt och metodiskt. Det var så jag hittade min ring, i en ficka som jag redan kollat igenom tusentals gånger. Trodde jag.

I övrigt är jag ledsen att din bröllopsdag  inte blev som du/ni hade önskat. Tyvärr kan man inte alltid styra över händelser runt omkring och ni verkar ha råkat ut för någhra riktigt knepiga gäster som inte ens har vett att anmäla att de är sjuka. Men jag tror att ert äktenskap kommer att bli tiotusentals gånger bättre än själva bröllopet!