Apropå påsk har jag noterat att där inte tycks finnas några påskkärringar längre-de måste ha flyttat till Blåkulla permanent-eller så har de liksom barnen bytt dörrknackandet till Halloween, som dessutom gärna ska blandas ihop med Alla Helgons Dag.

Fast det är klart-varför ska man arbeta i timmar med att måla påskkort och sedan vandra i ytterligare timmar, när man bara kan få en skopa i näven medan man följer med mamma till närmsta mataffär? Godiset är vid påsk så billigt att man får skotta i ett kilo i påsen utan vidare och själva botten på de vid påsk extrastora påsarna är väsentligt större än själva godispåsen var när jag var barn. då, när påsk var en tid då man kunde få ihop en ganska stor ranson godis genom att knata runt i byn.

Det fick man inte. Man fick tre (3) kronor-och alla jag någonsin frågat i min egen åldersgrupp fick också det. Ty detta utspelade sig på den tiden då Rättvisa och Solidaritet var ord man inte bara kunde, utan som var ledmotiv i alla barnprogram och det fanns något man faktiskt tyckte var bra och dessutom defierbart med ordet lagom. Ergo-alla fick just lagom stor veckopeng att glad i hågen och med rosig kind promenera åstad till byns lilla konditori, för att där av tanterna handla karameller ur glasbubblor där locket satt på insidan, så bara de tre damerna hade makten.
Det var då, när tanter hade lite inflytande och man därför var tvungen att behandla nämnda tanter med en smula respekt. Vem vill vara på kant med godis-tanten?

Precis! Och om man hittade en femtioöring, räckte det till TIO kolor på BP-macken, dvs medan de fortfarande kostade fem öre styck. När de höjde till femton var det ett smärre trauma-ja man kan faktiskt tala om en chockhöjning i ordets allra mest sanna bemärkelse.

Särskilt i barnprogrammen! Ja, inte kanske just blodet då, men SKRIKER gör de! Hela tiden! Man blir ju helt utmattad!
 
-Det kanske är därför jag gillar "Fåret Shawn" *funderar* svängig låt och inte så mycket gapande...

Annars är det en rätt tydlig tantvarning att jag numera allt oftare väljer program som Babel, Kulturnyheterna, En bok en författare och gärna något naturprogram som det som innehåller dramatik.
Fast mest tant av alla är min man, för han tittar även på allt i svartvitt med största intresse och behållning. Sådana där "minns du den tiden" och det minns han ju inte alls-han är född -70, inte under första världskriget. Men se bildande är det-och då är det kvalitetstv.

HA! Jag säger ju det! Alla hade det!

Kjell Präst, ja returglas! Ooooh! tänk om man både hittade under telefonkiosktrallen OCH lyckades knipa en eller två flaskor-då räckte det ju till godisbitar laget runt hela resten av vägen hem från skolan!

Annars kan man göra som min lillasyster-hon gick runt i kvarteret och sålde vitsippsbuketter till tanterna, tills mamma kom på henne dvs.

Jag älskar fåret Shaun!
">


man måste ju bli glad av hans uppfinningsrikedom! Och som sagt, svängig låt...