Låter detta bra?

Det låter jättefint.

Vi kommer att ha denna dikten vid våran vigsel.

Ni har känt varandra från det första trevande mötet
till den här stunden. I något skede
bestämde ni er för att gifta er. Från den stundens ja
till den här stundens ja, har ni lovat varandra
och kommit överens utan formella förbindelser.

Alla de konversationer som ni haft i bilen, över
ett mål mat eller under promenader – alla dessa
meningar som börjat med ”när vi är gifta”
och fortsatt med ”jag vill…och du vill…och vi vill” –
de nattliga samtalen som inkluderat ”någon gång”
och ”på något sätt” och ”kanske” – och alla de löften
som var outtalade i era hjärtan.

Alla dessa vardagliga samtal, och andra, är bröllopets
äkta kärna. De symboliska löften ni kommer att
avge idag är ett sätt att säga till varandra ”du vet alla
de saker vi lovat och hoppats och drömt – jag menade
det, varenda ord”.

Se på varandra och kom ihåg den här stunden i livet.
Före den här stunden har ni varit många saker för
varandra – bekanta, vänner, älskare och till och med lärare.

Nu ska ni säga några ord som för er över livets tröskel
och mellan er kommer det aldrig igen att bli
sig riktigt likt. För efter dessa löften, ska ni säga
till världen, det här är min man och det här är
min hustru.