Barnlängtan vid ung ålder

Vilken spännande tråd! 

Jag har varit tvärt om hela mitt liv, har aldrig riktigt velat ha barn då jag alltid tänk att man måste göra ett val; karriär eller familj. nu på senaste åren har jag insett att vi bor i ett sånt underbart land att båda är möjliga. 

Jag vill inte vara en party-pooper och förstår att många längtar efter barn, men jag tror att det är så otroligt viktigt att kliva tillbaka ett steg och försöka tänka logiskt innan man tar några förhastade och emotionella beslut. Som någon skrev tidigar så är ett barn ett enormt ansvar och för att inte säga ekonomisk kostnad.
Jag är 25 och min m2b är 33, och jag känner mig nästan för ung för barn medans min m2b vill. Men jag läser sista året på min masterutbildning och sen efter det vill jag jobba. För mig är det otroligt viktigt att hitta ett fast jobb med bra "benefits" och som jag vet står kvar när jag kommer tillbaka från mammaledighet.

Även om man inte vill läsa vidare efter gymnasiet så tror jag att det är viktigt att på nått sätt försöka säkerhetsställa sin framtid, alla vill självklart olika saker men vi tycker att det är viktigt att tex: om min man förlorar jobbet så måste vi kunna klara oss tills han får ett nytt, vi skulle vilja starta ett sparkonto, åka på resor, köpa sommarhus och båt. allt detta måste självfallet inte ske under barnets första år, men ändå vara finansiellt beredd. 

Försök att inte stressa upp er för mkt! Det finns så mycket att njuta över i nuet, ni planerar säkert ert bröllop, stressar man för mkt över framtiden så finns ju risken att ni inte hinner njuta och glömmer att se allt underbara som finns nu. Men självklart ska man längta! barn är ju super mysiga!