Mellannamnets vara eller inte vara

Jag har varit gift tidigare och då vi var i samma situation att ingen ville ge upp sitt efternamn så tog jag men dåvarande makes namn som mellannamn. Min personlig åsikt så här i efterhand är att det bara var onödigt.
Precis som du säger så vet man inte riktigt när man ska använda det, det är inget riktigt efternamn och allt blir onödigt långt.

Nu är jag gift igen och denna gång har vi behållit våra egna efternamn. Barnen har mitt efternamn och heter dessutom som sista förnamn (om vi låtsas att min man heter Gunnar) Gunnarsdotter (typ Karin Viktoria Gunnarsdotter Mittefternamn). Detta funkar bra för oss. Ingen känner sig utanför eller tvivlar på att vi tillhör samma familj.

Att byta efternamn är väl egentligen inte en så väldigt gammal tradition och tänk på t ex Island, där är det helt naturligt att heta olika.