Trött på folk som vill bestämma sin egen bordsplacering!

Det kommer ju alltid vara folk - släkt, föräldrar, bekanta mm - som har åsikter om ert bröllop hit och dit, Om allt från mat, klädkod, osa-datum mm. Gå på er linje och var konsekvent är mitt råd. Kan vissa gäster inte ha kul ändå, så är det deras eget problem tycker jag.

Och jag tänker helt tvärtom. Jag har varit på bröllop där man blivit placerad parvis, och tyckte det var jättetråkigt. Hade mycket hellre suttit bland andra personer. Inte för att jag har något emot att sitta bredvid min man, men man har ju ändå inte möjlighet att ha en privat diskussion med varandra, och "sitta och mysa" gör man ju kanske inte heller vid ett långbord, jag tycker det hade varit oförskämt mot andra runtomkring om vi hade suttit och haft en helt privat diskussion, så gör man helt enkelt inte på en middag om den inte är på tumanhand. Så då skulle jag hellre suttit med andra, lärt känna nya människor eller pratat med kompisar som jag inte träffar så ofta. Det är ju bara just under middagen det handlar om, inte hela kvällen lång.

Jag förutsatte att om någon av de inbjudna skulle må extremt dåligt av att inte få sitta med sin respektive så skulle jag antingen vetat om det redan, eller så borde de upplyst mig om det. Annars fick INGEN sitta bredvid sin respektive, mer än jag och maken då De som jag inte kände så bra att jag visste hur de skulle känna angående att hamna bland helt okända, fick sitta bredvid någon de kände. Men inte sin respektive, då. De kunde mycket väl få sitta flera bord från varandra.

Det var inga klagomål på detta, alla verkade ha trevligt!
Och precis som TS skriver, så hade vi ansträngt oss för att kombinera ihop folk som hade något gemensamt. Ofta var det ganska tydligt vad det var, men en del placeringar blir ju mer av "nödlösningar..." Men hur som helst litade jag på att alla gäster var tillräckligt socialt begåvade att de klarar att konversera med bordsgrannarna under mat och tal/spex. Annars var det ett utmärkt tillfälle att öva sig på det.

Min syster och hennes man hade gjort ett fantastiskt jobb på sitt bröllop. De blandade folk hej vilt verkade det som, men när väl festen kommit igång märkte vi att de lyckats placera folk där de verkligen skulle trivas! Jag vet inte om jag skulle lyckas lika bra, men jag hoppas!

Men...hur man än väljer att göra bordplaceringen tycker jag absolut INTE att bröllopsgästerna ska lägga sig i. Man lägger sig ju inte i andra fester man blir bjuden till (ibland är det bordsplacering där också). Ingen skulle väl ringa dagarna före en 50-årsfest och KRÄVA en viss sorts mat eller en viss sorts tårta! Och dessutom sätta som villkor att man inte kom annars.

Håller med! =)

Maken träffar jag ju jämt, är bara trevligt att träffa andra på fester. Och jag dansar ju med maken senare ialla fall.

Att ordna bordsplacering är en svår konst och man får ha förståelse för att det inte alltíd lyckas 100%. Trots allt är det bara några timmar det rör sig om.

Jag skulle bli oerhört förvånad om jag hamnade ihop med min make på en fest/bröllop, honom pratar jag ju med varenda middag hemma. Däremot vill jag väldigt gärna danda med honom, kanske mingla lite ihop osv.

Vi satte inga par tillsammans på vårt bröllop men hade lagt ner enorm energi på att para ihop folk så att de skulle ha något gemensamt och att döma av hur det pratades vid alla delar av borden under hela middagen så tror jag vi lyckades väldigt väl.

jag tycker verkligen inte att det har gjort något när jag och min fästman har suttit utspridda på bröllop/fest förut, vadå vi bor ju tillsammans och ses varje dag, det spelar ingen roll om vi inte skulle bo tillsammans heller, vi ses ju och då kan man väl vara ifrån varandra ett litet tag under en middag, tid att umgås hittar man alltid på något sätt. Känner man att det är den ända gången man hittar på något tillsammans och äntligen har tid ect och måste sitta bredvid varandra kanske man inte skall gå på bröllop utan stanna hemma istället och bara vara med varandra.

vi skall ha utspridda platser ialla fall..

Vill man prata/dansa/mingla/dricka/skratta ect med sin kille finns det alltid tid till det efter middagen,

Jag kommer forsoka blanda men se till att alla kommer trivas med sin plats. Kommer dela par men anda lata de sitta sa de har ogonkontakt och kan prata.
Har en kompis dock som ar saaa orolig over detta. Dels tror hon inte att hon kan engelska och sen skams hon over att vara den enda singeln typ..! Drygt!! Sjalvklart ska jag placera henne sa hon trivs men sa mycket tjat... hon har till och med pratat om att ta med sig en kille, vem som helst typ bara for att slippa ga ensam.. Detta ar det enda hon pratar om.. hon kan knappt visa hur glad hon ar for min skull..

Kan inte låta bli att reagera över det där snacket om att det skulle vara fel att dela ett par på en middag. Det är inte fel alls - det är BRA för alla. Det jämnar ut förutsättningarna för gästerna, och ger alla en chans att visa sin bästa sida som ett "jag" - inte bara ett "vi"!

Att man överhuvudtaget HAR bordsplacering är ju av en orsak - att alla ska få det maximalt trevligt. Singel som par, släkting som vän, arbetskamrat som gammal skolkompis.

Bryr man sig inte om det kan man väl strunta i bordsplacering och låta folk sätta sig med dem de redan känner och inte lära känna någon ny, låta dem som inte känner så många bli ensamma och dem som bara känner sin egen partner kan ju sätta sig för sig själva ute i tamburen.

visst är det dålig stil!men personligen skulle jag inte ha bordsplaceringingar då jag sjäv avskyr det!jag vill sitta ibland folk jag känner-mer avlappnar så!

Visst är det mer avslappnat för en själv att sitta bredvid folk man känner och gärna vill sitta med. Men det blir då lätt väldigt skarpa kontraster mellan olika grupper. Om man har ett långbord för 14 personer, och en grupp med folk som känner varandra är 13 personer, vem ska "tvingas" sitta på hörnet bland folk som känner varandra väl? Och de som kanske inte känner så många alls? Och att bara sitta med folk man känner, bidrar inte det till att det blir grupperingar under hela kvällen? Med en bra bordsplacering har man lärt känna andra folk, som senare dansar tillsammans och pratar med varandra. När man sedan ska presentera sin respektive för någon trevlig bordsgranne, och sedan presenterar bordsgrannen för övriga kompisar osv. Då vet man att man har lyckats med bordsplaceringen!!!