Inlägg från: Anonym |Visa alla inlägg
  • Anonym

    Ska jag köpa ut min hund?

    Eftersom SKK inte vill ge mig råd och hjälp känner jag mig helt hjälplös i mitt val, och vänder mig hit för att se om någon här kan göra mig klokare! Denna gången väljer jag att vara anonym, eftersom jag inte vill att denna fråga ska förknippas med mitt nick.. Det känns för riskabelt..
    Här är mitt problem:
    Jag har en hund på foder (alltså att uppfödaren har rätt att ta tre valpkullar på min hund mot att jag inget betalat som köpesumma), som har visat sig ha en ärftlig knäledssjukdom. Detta gör att uppfödaren inte får ta några valpar från henne. Därför vill hon nu sälja henne vidare (och hon har - något motvilligt - gått med på att jag får köpa ut hunden) för 3000 kr. Enligt SKK kan hon inte kräva detta, utan om jag vill det kan jag fortsätta vara fodervärd tills avtalet går ut om fyra år, då hunden automatiskt blir min. Men då kommer jag säkerligen inte kunna vara sams med uppfödaren i fortsättningen. Det är mycket pengar, och dessutom pengar som jag aldrig räknade med att behöva lägga ut (jag är student), men å andra sidan är det värt det att bli osams med henne?
    Uppfödaren trycker hela tiden på om köpet, så det stressar mig dessutom ännu mer. Hur skulle ni göra i min situation?
    Fråga gärna om det är något som är oklart!

    //Ni kan kalla mig Wilma

  • Svar på tråden Ska jag köpa ut min hund?
  • Anonym

    Hej!
    Nej, det är inte mitt fel, snarare uppfödarens, om man nu ska skylla på någon.. :)
    Ja, jag är väldigt fäst vid hunden, och höll på att få en hjärtinfarkt första gången vi pratade om detta, och uppfödaren sade att hon skulle ta tillbaka hunden och sälja den vidare! Jag har haft den i ett år, och nu är den en familjemedlem!
    Jag skulle önska att jag kunde be henne kompromissa, men så som hon ser det har hon ju redan gjort det. Hon låter mig köpa ut hunden, och hon tycker 3000 kr är ett lågt pris. Och jag är rädd att hon gör något ännu värre om jag skulle vägra eller be henne minska priset.. :( Hon känner att hon förlorat i vilket fall, för eg skulle hon ju tjäna nära 100 000 kr på min hund.. *suck*

  • Anonym

    Frågan är väl hur viktigt det är för dig att vara sams med uppfödaren? Tänker du dig att ta fler foderhundar av henne i framtiden?

    Finns det någon klausul i avtalet om vad som händer om uppfödaren ångrar sig och vill ha tillbaka hunden innan de fyra åren gått ut?

    Lite chansning är det ju att vara uppfödare, tycker inte att du ska behöva kompensera henne.

  • Anonym

    Speciellt efter detta som inträffat tänker jag nog aldrig mer köpa hund från henne. Men det är ju trots allt skönt att ha kontakt med henne för råd och hjälp, och det värsta som finns är att vara ovän med någon (dessutom vet man ju aldrig vad som kan hända! )..
    Enligt avtalet kan bara uppfödaren ta tillbaka hunden om fodervärden går med på det, och isåfall ska en ersättning utgå till fodervärden, OM det inte är så att det kan bevisas att fodervärden har brutit mot avtalet på något sätt (vilket jag ju inte har.. Så eg har hon ju inget att komma med, men hon verkar inte vara medveten om det..

  • Anonym

    Det finns inget i kontraktet som behandlar ämnet utebliven valpning.
    Percy--> Visst känner jag också så, att jag vill slippa allt tjafs, men det känns ju också som om det är jag som blir straffad dubbelt upp! Det är ju min hund som har fått skadan, och därför får gå med den hela livet pga en dåligt planerad kombinering av föräldrarna. Ska jag dessutom få betala uppfödaren bara pga detta, eftersom jag annars inte skulle betala ett öre? Och nu får jag ju dessutom stå för försäkring mm som jag heller aldrig skulle behövt förrän om 4 år.. Det är ju däför jag tvekar..

  • Anonym

    Mira2003 --> Jag vet att många uppfödare väljer att i det fallet skänka sin hund till fodervärden, och jag önskar att min också tänkte så..
    Nä, det är ju klart att det kostar att vara uppfödare, men vad jag ville säga var att hon definitivt skulle tjänat mer än 3000 kr på min hund.
    Jag har redan varit i kontakt med SKK flera gånger, men de kan inte ge mig några råd, utan bara tala om för mig hur avtalet fungerar - alltså att uppfödaren inte kan kräva något av mig.. Så jag vet vad lagen säger, men vilket är då bäst för mig, min hund och uppfödaren? Är det att följa lagen eller att vara överens med uppfödaren och göra som hon önskar?
    Åh, det är så jobbigt. Ena stunden är jag bombsäker på att hon inte ska få "vinna" över mig, och att jag ska fortsätta vara fodervärd tills avtalet går ut.. andra stunden orkar jag inte bråka, och vill då bara försöka skrapa fram de där pengarna på något sätt för att slippa besvären..

  • Anonym

    "Wilma" = trådstartaren här..
    brud 2004 -->
    Ja, du har nog rätt, men ändå. Det kommer garanterat bli en massa tjafs, och kanske även involvering av juridiska personer, det kanske även blir så att hon försöker ta ifrån mig hunden även om det inte är enligt lagen. Vågar jag riskera något sådant?
    monalisa -->
    Jag vet inte, det är vad hon tror, eller i alla fall hotar med.. (säkert mycket på grund av att jag ska gå med på att betala den här summan..)
    Jag frågade SKK om de tyckte summan var rimlig, men det enda de kunde svara på det var att det är säljaren som sätter priset, och de lägger sig inte i det.

    Tack alla för ert stöd, det känns verkligen mycket bättre när jag kan få höra andras åsikter om en väldigt knivig fråga..

  • Anonym

    Maja Gräddnos --> Det skulle jag ju kunna göra, men det enda jag är rädd för är om uppfödaren även håller till där, det vet jag inte.. Men det var ett bra tips!
    Jag skulle även vilja kunna be andra uppfödare om råd, det är bara det att rasen är ovanlig i Sverige, och det finns bara ett fåtal uppfödare som gått ihop och samarbetar. Det gör alltså dels att de säkert står på hennes sida, men också att det jag säger till dem säkerligen kommer föras vidare till min uppfödare, och det kanske inte är så lyckat.. Men jag kanske måste göra det i alla fall, det är ju en möjlig utväg där jag slipper både att betala och att bli osams med uppfödaren..
    // "Wilma"

  • Anonym

    Hej!
    Både min m2b, och nu du, råttan, tycker att jag ska förklara min situation för uppfödaren och hoppas på att vi kan komma överens den vägen. Det kanske ändå är det allra bästa, att lägga alla korten på bortet, och försöka hitta någon slags medmänsklighet i uppfödaren.
    Tyvärr hade vi inte gjort upp det innan, vad som skulle hända om hunden inte var avelsbar, men det var verkligen inte något jag hade möjlighet att tänka på då! Det är lätt att vara efterklok.. :) Därför tycker jag det är synd att inte SKK nämner detta i sitt avtal, åtminstone så de skriver "detta händer om hunden inte är avelsbar: ___________ " och så får man skriva i det själv, bara man är överens om det innan man skriver under!
    Hm, nåja.. Än är inte spelet förlorat och jag kämpar till sista livsgnistan!
    // "Wilma"

Svar på tråden Ska jag köpa ut min hund?