• nu är jag fruL

    När märker man av det?... 1 år!!!!

    När märker man av det?

    Ja just det tjejer när märker man av att man blivit gravid? Och hur märker man av att man har ÄL?

    Nu har vi diskuterat det här ämnet under ett år! och mycket har hänt under resans gång. Men än är vi vel inte klara, eller hur?

    Här fortsätter vi. Vi har nu jagat ägg, aladåber och pluss i några trådar. Gråtit och skrattat ihop. Framgångarna och bakslagen har kommit om vart annat i tråden om hur man märker att man är gravid och hur man blir gravid.

    Här delar vi allt, tips, trix, sorg och glädje. jakten på de befruktade ägget är en berg och dalbana HÄNG MED!

    MEN om ni tänkt bara sticka in huvudet en gång och berätta att ni plussat! Gör INTE det. Här kämpar vi tillsammans i både med och motgång.

    Välkomna alla nya och gamla

  • Svar på tråden När märker man av det?... 1 år!!!!
  • Lapinette

    Här är en till som är så himla trött! Det blir faktiskt mest sex på helgerna och så de där försöken kring ÄL. Vi som hade sex dagligen förut . Det blir ju lätt tvångssex när man har försökt att få barn i snart 1,5 års tid. Som sagt, på så sätt ser jag fram emot IVF och två månader utan tvång.

    Går alla i hustankar? Själv så vet jag inte om jag har lust att flytta utanför stan igen och att hitta ett fint hus verkar vara som att leta efter en nål i höstack. Jaaaa....om man då inte vill lägga en 10 mille. Har ju bara bott här i knappt ett år men trivs jättebra. Har stor hiss för barnvagnen, dagis i huset och stor park runt knuten och får vi sedan bygga till uppe på vinden så får blir det extra rum och förhoppningsvis en stor altan. Just nu har jag svårt att tro att vi får mer barn än 1 så då kan det vara precis lagom.

    September - gud vad spännande!!! Vad är det för symptom du har? Och hur går det för er andra som har BIM i helgen, Sweet, Junilejon och Vilma?

  • viktualia

    Lapinette - jag skulle inte ha så mycket emot att bo som ni gör - särskilt inte med nån slags sommarstuga inom rimligt avstånd. Att skaffa hus känns verkligen som att lämna bekvämligheterna på ett sätt, samtidigt som man får andra.

    Jag ser framemot egen tvättstuga - är less på tre trappor ner och fyra låsta dörrar på vägen till tvättstugan som dessutom måste bokas.

    Jag fasar för egen brevlåda - kära nån! Då måste man ju stänga av tidningen/skaffa en jättebrevlåda för att obekymrat kunna resa bort några dagar utan att bjuda in tjuvarna.

    Jag är otroligt less på tanten som bor under oss och troligen har KOL eller liknande lungsjukdom. Hon hostar så att man ska tro att hon går sönder/spyr. Men jag fasar samtidigt för att jag, som är tidernas mörkräddaste människa, ska våga sova ensam i ett helt hus.

    osv...

  • Lapinette

    Vi hör inte våra grannar förutom någon enstaka gång på sommaren när alla har öppet fönster. Grannen bredvid vårt sovrum bad om ursäkt i somras (via balkongen) då deras son är i 3-års trots. Har inte hört sonen men dock fadern när han skriker på honom .

    Sen har vi egen tvättmaskin (som vi använt 2 ggr på 10 månader). Vår tvättstuga funkar jättebra och det är bara att ta hissen rakt ned.

    Fördelen med hus tycker jag är tomten (det är ju den man omöjligt kan få när man bor i lägenhet). Jag älskar att sätta fötterna i en gräsmatta, ta hand om blommor och fixa och pyssla. Sen är det ju onekligen enklare när man har barn. Man behöver bara öppna dörren så kan de gå ut och leka. I en lägenhet blir det att bylta på kläder och sen följa med ut till parken.

  • junilejon

    Lappis och Viktualia, jag tror att det är helt hur man är uppväxt och hur man är som person! En stadsbo förbli ofta en, och en som bor på landet likaså! Där emot tror jag att ortsbo (alltså såna från mindre städer) bli antingen stadsbo eller flyttar till landet...tror dock mest på det första!
    Jag bor ju själv mitt ute i skogen och trivs jätte bra... Kommer ju inte ifrån skåne från början, inte min man heller! Han kommer ifrån Västerås!!! också har vi hamnat här Grannar har vi,men inte inpå huset, så vi kan gå omkring nakna här utan att någon ser! (har dock bara skog på ena sidan,resten är åkrar) men sen blir det ju mycket bensin pengar varje månad och eftersom vi båda bor i skåne och jobba i småland så blir det ju en hel del faranade fram och tillbaka därför ska vi försöka hitta ett nytt hus,så att man slipper det!!!
    Så alla boende har för och nackdelar.... det är upp till var och en vad man prioiterar!!! Eller har jag helt fel???

  • junilejon

    Lappis ang BIM, så hittar jag fortfarnade inga symptom....har gett upp hoppet nu ....är däremot väldigt nyfiken på hur det går för dem andra!!! HOPPAS HOPPAS!!!

  • start september

    Fint hus Vickan! Slå till om det känns rätt!

    Lapinette,

    symptom finns i form av stick i äggisar, ömma bröst, allmän våtmark. Dessutom någon slags magvärk men det är nog mer stressrelaterat/för mycket kaffe.

    Allt detta kan ju bara bero på helt andra saker och jag är lite coolare idag än igår då tankarna drog iväg. Men det blir nog test imorgon tror jag.

  • viktualia

    Junilejon - nej inte har du fel och visst väljer vi människor boende utifrån de referensramar vi har, alltså de erfarenheter av boende som vi bär med oss. Och visst är det så att det flesta människor flyttar inom eller siktar på samma typ av område och boende som de är vana vid (läs: uppväxta i). Det är relativt ovanligt att HELT byta boendeideal.

    Själv är jag uppvuxen i ett tätbebyggt villaområde i Uppsala och maken är uppväxt i ett hus vid vägens slut, strax utanför en mindre tätort i Göteborgs närhet. Vi har alltså VITT skilda erfarenheter och det är inte helt lätt att enas.

    På grund av omständigherna befinner vi oss i Karlskoga och letar hus i en miljö som ingen av oss ser som "hemma". Visst är det ett ganska typiskt villaområde - men vi befinner oss i en småstad, vilket ju är en ny miljö. Själv har jag inte accepterat småstaden för gott, utan vill nån gång i framtiden tillbaka till mer puls, medans maken nog skulle kunna tänka sig att återvända till en boendemiljö som är mer lik den han är uppväxt i... klurigt!

    ...oooops... det var visst samhällsplaneraren som fick ett babbelutbrott här.... lagom OT...

  • Lapinette

    Och själv är jag från en typisk förort i Stockholm. Alltid bott i lägenhet och haft nära till t-banan. Maken däremot är uppväxt i en villa med stora åkermarker runt husknuten i en liten gruvby i norra Frankrike. Dock var det mer jag som ville ha hus än han när vi letade efter vårt nya boende i fjol. Det där med ingen insyn är något jag näst intill kräver både gällande lägenhet och hus. Har aldrig haft insyn varken hemma eller på vårt landställe. Nu bor vi högst upp och grannarna är inte så nära men de rakt över gatan har nog sett mig naken ett antal gånger...tror dock inte de bryr sig, de är ju bögar.

    September - hur länga har du känt så här? Hela veckan? Själv känner jag efter som en idiot fast jag inte ska och kan absolut inte slappna av. Jag tycker jakten på BIM bara blir värre och värre ju längre man försöker. Snart måste jag nog läggas in på psyket! Help!

  • Vännerfan

    BS,
    Idag var det du som fick mig att skratta högt framför datorn! Ja, ibland är det lite lustigt med de kommentarer till hjälp etc. man kan få av BM etc. Min bvc-sköterska föreslog att maken skulle ta ledigt från jobbet när jag hade mjölkstockning. Det var ju ett jättebra förslag, men jag fick förklara att jag var glad att han var tillbaka till stan efter sin utomlandskonferens så att jag åtminstone fick hjälp på kvällarna.

    Junilejon,
    Jag tror jag missade när du gjorde entré på tråden! Men du verkar vara en himla trevlig tjej iaf, så det är kul att du har hittat hit!

    Ang. hus eller ej, så har jag och maken alltid känt att vi så småningom vill bo i hus. Nu sen prinsen kom har det ändrats till att jag VERKLIGEN vill ha hus och det gärna snart! Kan komma på massor av fördelar:

    * Mer yta, köper man 4 blöjpaket på ett erbjudande har man nånstans att göra av de, så de inte behöver ligga i typ hallen
    * Kan köra bilen intill boendet och behöver inte släpa bebis och saker så långt (tar 5 min att gå till vårt garage nu)
    * Behöver inte vara rädd för mördare i garaget när man parkerar själv sent (mordförsök på gängledare i vårt garage för ett år sen)
    * Vågar parkera bilen på gatan utan att undra om den står kvar nästa dag (maken blev ju t.o.m. av med mc:n som var väl inlåst)
    * Kan gå direkt ut och bebisen kan sova ute utan att man måste ha balkongdörren öppen så det blir kallt inne
    * Grillmöjligheter (det var ju inte så kul att grilla på klipporna i somras om ni minns)
    * Egen tvättmaskin och torkmöjligheter
    o.s.v.

    Vi vet dock inte ännu VAR detta hus ska ligga i så fall...

    Nu har prinsen vaknat och min BT-tid är slut, men jag har ju inte skrivit det jag egentligen skulle skriva än, nämligen att de inte har nån brunch på Avalon! Jag var förbi där igår. Lite lustigt besök, det var ju väldigt flott där inne och när jag gick in där med barnvagnen blev jag i stort sett uppmött i dörren. På frågan om brunch fick jag till svar att "Den frågan hade bordlagts". Ehhhh, jaha, ingen brunch alltså! Så vi får hitta ett annat ställe!

  • junilejon

    Vänner,tack så mycket! Jag har varit med sen ca 2 månader bara eller något sånt! Trillade in här av en slump och har trivts som fisken i vattnet från början!! Alla här inne är ju så snälla och trevliga....

Svar på tråden När märker man av det?... 1 år!!!!