När märker man av det?... 1 år!!!!

En av mina bästa kompisars syrra är ensamstående tvillingmamma. Hon har alltså varit ensam med dem sen födseln, ja hela graviditeten också. Snacka om jobbigt!

Här börjar det bli nervöst värre så för att stilla mina nerver har jag storstädat hela huset. Får passa på när sonen är på dagis så man får göra det i fred.

BrudSommar2006
Ja, det där med skrikiga och busiga bebisar är inte lätt. Synd att du fick så mycket igår, men du ska se att det blir bättre framöver. Min son var som sagt inte heller så rolig förrän han kom över 4 månader, ville ju inte sova......

Massor av kramar till er som känner er deppade idag!!!!!!
Jag hade som sagt mitt igår men idag känns det bättre igen.

Junilejon - *alla sympatikramar* det är så TRADIGT med vänner som har lyckats själva och sen kommer dragande med "och ni då?" - oavsett om man som du kämpar eller som jag knappt vågar. Fast just nu gömmer jag mig bakom bantningen...

Viktualia tack för sympatikramen,det värmde i hjärtat!!

Det måste vara tufft att vara ensamstånde med tvillingar,har ju själv en tvillingsyster och vet ju hur jobbiga vi kunde vara ... men det kanske inte är jobbigare än att bara vara "vanliga" sykon?!? Men jag vet ju att vi bråkade jätte mycket med det här med kläder,vänner osv när man började skolan så! Vi ville ju vara Linda och Line och inte tvillingarna Bönnelykke!?!!!

Jaha då har jag råkat avslöja mitt namn med....

Japp det var mitt (el rättare sagt min mans laxrecept). Det var det receptet som fick mig på fall haha... (han bjöd på det första ggn jag var hemma hos honom, hade köpt färsk lax i bit och visade upp vana handgrepp i köket, hade köpt gott vin, tände ljus... Japp, jag föll som en fura!). Eg är det ett recept ur Nils Emils kokbok (tror han är son till en berömd kock, kommer inte ihåg vilken just nu).

Lappis: jag förstår dig - men jag är GLAD att du är kvar i tråden trots att det känns tungt ibland! Det känns som olika falanger nu - ÄL-jägarna, gravidomanerna och mammorna... Man får liksom hänga på där man är själv just då. Men det är kul att vi håller ihop fortfarande och inte splittar upp oss i olika trådar - tycker iaf jag... Sedan är det ju bara en tidsfråga innan du själv är en gravidoman...

BS: usch, det låter jobbigt med Iris humör när ni är iväg ngnstans. Men jag lutar åt Frejis resonemang att hon behöver vänjas vid att vara borta hemifrån. Det borde göra att hon reagerar mindre på det(?) - men jag är ingen expert. Dock gör du nog rätt i som lyssnar på dig själv nästa gång (dvs inte blir övertalad att ta med henne fast du vet att det inte kommer att gå) - som du själv skrev - du känner ju henne bäst!

Junilejon - äsch... med pladdertakten i den här tråden har det där inlägget snart försvunnit i den allmänna förvirringen. Fast vill du bli av med det, så kan du anmäla dig det själv och förklara för BT-folket att du vill att det ska tas bort!

Kan ana att det är jobbigt att betraktas som "tvillingarna". Själv känner jag flera tvillingpar som är så lika att jag har svårt att gissa vem som är vem och det är SÅÅÅ pinsamt om man råkar säga fel... *isch*

Viktualia,du har nog rätt ang mitt namn,det har folk glömt imorgon ändå ...om inte, så skit samma!!!
Ja jag kan förstå att det är pinsamt om man säger fel namn,men vi som tvillingar bry oss inte så mycket! Under hela min skolgång sa lärarna alltid syrrans namna till mig och tvärtom! Ibland lurade vi dem med!

Nej tjejer, nu måste jag tyvärr lämna er och ta min gulafara och åke till jobbet! Tittar in i kväll och se vad det har tjatats om idag ....

junilejon: håller med Lappis - det låter tungt med så många väninnor som är gravida och dessutom undrar över er. Suck. Själv skulle jag aldrig fråga en kompis "hur går det för er då?" för det kan ju vara så känsligt. Jag menar, folk berättar ju själva när de har nyheter, så har man inte hört ngt så är det ju inget. Fattar folk inte det?