Blixtförälskelse vs "långsammare" kärlek?

Jag känner igen mina egna känslor för min pojkvän i det du skriver att din pojkvän har förklarat om sina känslor för dig. Jag kan förstå å ena sidan att det kan kännas trist och låta lite oromantiskt men å andra sidan...
Jag har galet kastat mig in i knasrelationer och inbillat mig vara vansinnigt förälskad. Relationer som sedan krashat så fort passionen lagt sig. I efterhand har jag kunnat undra vad jag överhuvudtaget tänkte .
Med min pojkvän var det helt annorlunda. Vi lärde känna varandra och känslorna kom allt eftersom. Och det är en kärlek på ett helt annat plan. En som håller och som är "på riktigt". Jag vet att, vad som än händer, kommer jag alltid att älska och respektera honom. Sträck på dig och var lycklig över att han älskar dig på ett helt annat sätt än en vansinnig tonårsromans.