• Brudår­2007
    Äldre 13 Sep 20:08
    39357 visningar
    27 svar
    27
    39357

    min sambos datorspelande går före allt

    Min sambo och jag har varit ihop i snart 5 år. Vi båda är 26.Han är verkligen så himla go och har så otroligt vackra ögon och ett underbart skratt. Alla fina stunder vi har haft är värt mer än alla pengar i världen. Det som gör att jag vet att han är den rätte är för att jag alltid vill ha mer av honom. Det sorgliga i allt detta är att jag får för lite av honom därför att det finns en specifik sak som kommer emellan oss-datorspelande. ´
    Det handlar inte om spelande 1-2 timmar om dagen utan om hela dagar och nätter. Vissa dagar ses vi inte många timmar alls för att han är instängd i datarummet och spelar. Det jobbigaste är när han periodvis vänder på dygnet och går och lägger sig kl 7-8 på morgonen och stiger upp kl 18. Många, många ensamma nätter har det blivit. Det hjälper inte vad jag säger heller för då drar han öron åt sig.

    Jag har aldrig upplevt ett missbruk men jag kan tänka mig att detta kan klassficieras som ett sådant. Just därför att när vi är bortresta och han inte har tillgång till datorspel umgås vi som aldrig förr och han sover med mig på natten. Allt fungerar hur bra som helst då. Men när vi kommer hem igen blir det samma sak igen och han försvinner in i sitt spelande. Eftersom jag vet hur bra det kan vara saknar jag honom så enormt och det gör ont i hjärtat.

    Det jobbiga i detta är att spelandet går före allt annat. Ibland äter han inte på två dagar. Spelandet sätter också stopp för att vidareutveckla vårt förhållande såsom barn, hus osv. Inte kan man ha barn när barnets pappa ligger och sover dagarna i ända.
    Kanske nån känner igen sig och kan ge råd. Vill ju bara att allt ska bli bra.

  • Svar på tråden min sambos datorspelande går före allt
  • Brudår­2007
    Äldre 13 Sep 20:36
    #0

    Mycket långt kvar: Det är nåt onlinespel med pangpang där spelarna jagar varandra med k-pistar. Quake?

    anne på grönkulla: jo han vet såpass mycket iallafall att jag saknar honom på nätterna och att det är jobbigt att han sitter och spelar. men den vanligaste kommentaren jag brukar få är "ja ja" och så var det bra med det ungefär.
    lingonben: Det där lät ju inte allt för roligt. Känner igen mig i mycket i det du skriver. Ditt ex verkade ju vara lite mer resonlig iallafall som ville göra ett schema. Skulle aldrig min sambo gå med på.
    Jag har det också så att jag måste sköta allt för att han sitter och spelar eller ligger och sover för att han suttit uppe och spelat hela natten. Därför har jag lagt ner allt vad bröllop heter. Varför ska jag ägna all min tid åt att leta efter fotograf, festlokal ja gu´vet allt, när hela hans "engagemang" finns i spelandet? Nä fy sjutton.
    Vad skönt för dig att det ordnade sig.

  • Brudår­2007
    Äldre 13 Sep 20:49
    #0

    Problemet är hur jag ska få honom att förstå min oro.Han är inte så mycket för att prata "djupa" saker. Det som bekymrar mig också är att han inte bara slösar med min tid utan också sin egen. Han har en 4-årig utbildning bakom sig som kan leda till att han får ett riktigt bra jobb som möjliggör bilköp,barn,osv men den möjligheten försummar han. Så fruktansvärt jobbigt med en sån här situation!

  • Brudår­2007
    Äldre 13 Sep 21:20
    #0

    Det ligger definitivt sanning i det ni alla säger. Det svåra är att släppa taget, vilket jag inte är redo för. Vill ju bara att allt ska ordna sig. Vändpunkten för min del kommer troligtvis när jag tar min examen från högskolan i juni nästa år och flyttar tillbaka till min hemstad. Följer han inte med då finns det inte nåt mer hopp för förhållandet.

  • Brudår­2007
    Äldre 13 Sep 21:30
    #0

    Jag menade mer att det blir ett naturligt sätt att skiljas åt på då i juni när jag flyttar och gör nåt meningsfullt av mitt liv.

  • Brudår­2007
    Äldre 13 Sep 21:52
    #0

    Jag har inte så stor delaktighet i hans spelande.Oftast så vill han inte "släppa in" mig i vad han gör. Många gånger känns det som om vi lever skilda liv fastän vi bor ihop.

  • Brudår­2007
    Äldre 13 Sep 22:06
    #0

    Fröken J: Jo det är så som du säger att han uppfattar det som tjat. Han vill inte lyssna överhuvudtaget. Han tycker ju inte att han gör något fel.
    Karinna: En flykt kan man verkligen säga att det är. En sorglig sådan. Det han ger mig den lilla tid han umgås med mig är kärlek och den mår jag bra av. Fast dessvärre uppväger det dåliga det som är bra. Jag BLIR besviken om och om igen. Många gånger har jag tänkt "nu e det slut". Så har han ägnat lite tid åt mig och då har de tankarna tillfälligt försvunnit. Precis som kvinnor som lever med missbrukare som tänker när han är "normal" att "nu ändrar han sig nog". Sen är allt tillbaks där det började.

    Ancher: Har också tänkt på att bo isär ett tag. Skulle inte göra någon skillnad egentligen för vi lever olika liv. Söka hjälp? Jo lycka till. Han anser inte att han gör nåt fel. lika hopplöst som att försöka lära en katt att äta med kniv och gaffel.

Svar på tråden min sambos datorspelande går före allt