Barn på bröllop - REAL LIFE erfarenheter

*Frågar inte, men har mina gissningar*

vi hade med 7 småbarn och de underhöll sig själva väldigt bra eftersom vi hade festen på landet och det fanns en stor trädgård så de sprang runt och hade kul! det fanns en rum i källaren med leksaker men de användes inte faktiskt.... Buffématen åt de också, ingen var kinkig vilket var skönt! Hade grillkorv för säkerhetsskull men det behövdes inte. Om barnen känner sig välkommen till festen och är omtyckta så blir det inga problem! Var orolig före för en av barnen brukade vara elak mot andra men han var så snäll under festen vilket var skönt!
Lycka till!

Vi är såna där onda människor som har ett barn själva (en son på tre år) men ändå inte har bjudit andra barn på bröllopet. Vi skrev i en inbjudan att vi helst ser att L (snart tre) får vara hos en barnvakt men att M (5 månader) förstås är välkommen, eftersom vi inte förväntar oss att de kan komma om de inte får ta med sig sin femmånaders baby som fortfarande ammas (särskilt som de och hela deras släkt bor 20 mil bort). Och just det att folk ska kunna komma, OCH verkligen vara med på festen, har varit det viktiga när vi har funderat på hur vi vill ha det och hur flexibla vi kan vara. Vi har valt bort kompisarnas barn på vårt bröllop eftersom vi inte har plats till 20 gäster till, och inte har lust att ha en bröllopsfest med barn. Nu kommer ju vår son att vara med, dels tycker vi att han är den viktigaste personen i våra liv, dels är alla naturliga barnvakter bjudna på bröllopet och dels är ju alla hans släktingar som han älskar där, så det finns alltid ett knä till honom. Vi känner vårt barn och vet att han är lätt att handskas med och vi tycker inte att han förstör vigseln genom att stå vid altaret med oss.

Jag tycker att varje brudpar ska ha rätt att välja sina gäster själva, och det är väl upp till var och en att tacka ja eller nej om ens barn inte är bjudna. För egen del tar vi inte med oss vår son på bröllop ens om han är bjuden (om vi har möjlighet att fixa barnvakt såklart), det är ju inte roligt som förälder att missa delar av vigseln och festen för att man måste ta hand om barnet, det är inte roligt att ha ett barn som "förstör" delar av vigseln eller festen och det är inte roligt för ett litet barn att behöva sitta still och bli hyssjad på hela tiden.

Vi hade barn med på våra bröllop, massvis, utan att det var något problem (vi hade två bröllop, ett här i Sverige och ett i mitt hemland). Hos oss är det ytterst sällsynt att någon har barnfritt och det skulle nog vålla en proteststorm från slökten!

Om någon skulle råka störa lite grann så kan jag inte fatta hur någon kan tycka att bröllopet blir förstört för den sakens skull. Något måste man väl tåla, tänk t.ex. på de som gifter sig i kyrkor med trafik och gatuljud alldeles inpå.

Det kan nog ligga något i det att barnuppfostran spelar en viss roll här. I mitt hemland är barn mycket striktare uppfostrade, om de inte är alltför små så har de fått lära sig att man är t.ex. är tyst och stilla i kyrkan. Barnuppfostran där nere är mera auktoritär, det är INTE barnen som bestämmer i familjen och uppför sig något barn alltför illa är det inte ovanligt att en bambukäpp plockas fram.

Sedan är det nog en annan sak som spelar in också - kyrksamheten. Hos oss går de flesta ofta i kyrkan och barnen är vana vid kyrkan och vilka krav som ställs där vad det gäller uppgörande. Här i Sverige är det nog många barn som knappt någonsin varit i en kyrka och om då föräldrarna inte speciellt håller koll på dem och talar om vad som gäller så blir de kanske lite väl livliga.

Maria

Det skrev du bra.

Jag var på ett bröllop nu för mindre än månad sedan då parets son levde rövare hela tiden. Man missade hela vigseltalen och de tal som var vid middagen dränktes helt o hållet av spring, skrik och stoj.

Inte kul...

Vi gifte oss för snart två veckor sedan och hade bröllop med barn.

Totalt var vi 55 vuxna och 12 barn (i åldrarna 1-12 år).

Det funkade hur bra som helst, men då hade vi också planerat för barn och försökt att vara lite förutseende.

Skall man ha med barn på bröllop så kan man ju inte bara planera "vuxenfest" och sen bli sur när det blir stökigt.

I kyrkan under vigseln var det någon barn som höll låda litegrann, men jag struntade helt i det, det var knappt att jag märkte det. Jag var så inne i mitt eget. Min man märkte ingenting alls. Annars uppförde alla barn sig exemplariskt.

På festen hade vi ett barnbord där alla barn från 3 år och uppåt satt. 1åringen satt brevid sin mamma längst ner på ena bordet där hon kunde gå iväg om det behövdes.

Vi "anlitade" min dotter som är 12 och hennes kompis som är jämngammal som lekledare. De fick 250kr var för besväret att underhålla de yngre och de funkade skitbra!
Barnen åt på typ 20 minuter och sen stack de ut och lekte ( vi hyrde en herrgård just för att de skulle kunna vara ute och leka), på övervåningen fanns en soffgrupp med video där de kunde kolla på film. Sen hade en kompis till mig fått i uppdrag att fixa små presentpåsar till alla barn med deras namn på, med godis och leksaker (efter ålder) i så de kunde underhålla sig ännu mer. 4 åringarna fick pruttkuddar och de hade hysteriskt roligt med dem under kvällen. De var ute hela gänget och lekte twister och "under hökens vingar kom" och diverse andra lekar. Vi märkte knappt av dem alls. Ibland kom de inspringande och skrattade och berättade något roligt som hänt i två sekunder och sen ut igen i full galopp.

På kvällen så nattade de föräldrar som hade sina barn med sig dem i gästrummen, och vissa andra barn var vakna ganska sent, bla vår fyraåring som somnade vid midnatt först.

Vi hade massor med fina tal, och lång sittande middag. Inga störande moment från barn alls.
Det handlar nog mest om att planera för att ha barn med om man skall det.

Vi gifter oss nästa sommar och kommer inte att bjuda barn. Anledningen till detta är att vi har många familjemedlemmar och kompisar med relativt små barn (1-10 år) och vi vill inte ha känslan av ett barnkalas. Vi har bjudit 50 vuxna och om alla kommer samt tar med sina barn blir det 22 barn. 72 gäster varav 22 barn känns inte roligt enligt oss.

Vi vill att det ska vara lugnt och tyst under vigseln. Vi vill att sången och prästen ska höras utan barnaskrik eller "kompsång". Vi satsar på en lugn och vacker vigsel utan treåringar som rusar omkring i gången.

Under festen vill vi höra alla tal utan avbrott från stoj och stim. Vi vill att alla vuxna ska kunna sitta med i lugn och ro. Vi vill kunna partaja och snacka vuxna saker utan att behöva tänka på att barn lyssnar. (nu låter det som vi ska svära och leva rövare men det är inte så jag menar). *S*

Vi har planerat att endast gifta oss en gång i livet och vi har längtat så efter denna stora dag. Vi har pratat personligen med alla som har barn och blivit mycket positivt bemötta hos ALLA förutom hos ett par, tyvärr ett par som står oss ytterst nära. Vi har också sagt till alla att OM det är så att man inte kan komma pga detta (att man t.ex. inte får någon barnvakt) så är det helt okej att man tar med sig sitt barn.

Vi älskar barn och har mycket bra kontakt med samtliga av våra syskonbarn och även flera av våra kompisars barn men detta är vår dag och vårt beslut och vi vill inte anpassa oss efter andra synpunkter och åsikter. Så ska vi göra och då har vi båda varit på flera bröllop där det har varit barn på samtliga. Kan tillägga att våra erfarenheter av detta garanterat kommer att resultera i att vi inte ändrar oss.

Vi hade fyra barn med på festen i åldrarna 6 till 12 år. Alla väluppfostrade och med vettiga föräldrar. Detta visste vi naturligtvis innan. Men visst hade den sexåriga killen lite bus för sig. Han är nu mera känd som balkongklättraren samt har bytt namn till Eeeeemil...
Vi placerade barn med föräldrar vid samma bord (runda bord) och nära utgången. Dessutom hade vi engångskameror till dem samt stort plockepinn och kubb utanför. De höll sig sysselsatta och verkade ha lika roligt som oss andra.

Min äldsta bror gifte sig i våras. Min andre brors 3-åring kunde verkligen inte sitta still i kyrkan och sprang runt och stojade. Vi hörde inte vad prästen sa och det var inte alls kul. Till slut blev det så illa att prästen fick säga ifrån och be min svägerska gå ut med dottern till kapellet som låg vägg i vägg. Men hon gick demonstrativt ut ur kyrkan med dottern istället. Middagen var ganska stökig den med.

Sen blev min svägerska skitsur när hon hörde att vi skulle ha barnfritt på vårt bröllop. Hon påstår att hon inte kan ordna barnvakt, trots att hon har sin mamma samt 3 systrar och en bror med egna barn som brukar ställa upp som barnvakt i vanliga fall. Dessutom har vi vårt bröllop på förmiddagen med middag och mottagning som slutar före kvällen, så det borde inte vara omöjligt. Det känns ledsamt att inte hela familjen kommer, men det är det pris jag får betala för att ha barnfritt. Om de hade kommit med hela familjen så vet jag att deras barn skulle leka rövare igen, så jag tänker absolut inte ändra mig. Alla andra gäster med barn har varit väldigt förstående och tycker att deras barn kommer att ha så mycket roligare hos t.ex. mormor än att sitta still i både kyrkan och under en ?tråkig? vuxenmiddag. Vad jag ville säga är att jag tycker också att brudparet skall bestämma, men ni måste vara beredda på att vissa reagerar konstigt.