Är det ok om er partner åker på kryssning utan er...?

Jag har inte riktigt förstått om det gäller en Finlandskryssning på ett dygn eller om det gäller att ta av den gemensamma semesterkassan för att åka på Medelhavskryssning med kompisarna i stället för att välja gemensam semester. Jag antar att han sade till i förväg också och inte bara åkte utan att säga något. Men rent generellt så skulle min blivande absolut få åka.

klart han skulle få... sen finns det väl vissa dagar som jag skulle bli inte så lite upprörd om han åker bort ensam (syftar på vår inplanerade dag då)...

Beror helt på sammanhanget. Om man bara åker iväg utan att tala om det bara för att man ska "festa med sina kompisar" är det väl lite tveksamt. Jag hade blivit riktigt irriterad för att han inte sa nått, men om det var planerat och det bara är kompisar utan respektive eller med jobbet så är det inga problem. (Om det inte är en Karibienkryssning då, för då hade jag tvingat mig med. ;) )

oj glömde ju att det var mer jag ville säga...

sen är det klart att det svider lite ändå när han åker bort, det är naturligt när man älskar nån att det känns lite när man ska vara ifrån varandra, särskilt om man är den som stannar kvar hemma i vardagen... men tänk på saker du kan passa på att göra när du är ensam hemma nu... tex bjuda hem väninnor på en tjejkväll... lyxa till det med favoritchokladen utan att den tar slut i ett nafs (eller är det bara min C som är ett godismonster?)... fixa lite hemmaspa med bara levande ljus i badrummet och lyxiga produkter och kanske exotisk frukt och nåt gott att dricka (funkar kanon även om man bara har duschkabin)...

Jag skulle ha låtit min m2b åka...
(vi har barn ihop)
Sen får man ju göra ngt kul själv...
Helt rättvist tycker jag.

Javisst, låter som en jobbgrej. Han skulle inte få åka med en annan kvinna ;) men med jobbet, nån förening eller så är helt lugnt. Eller kanske med ett gäng barndomskompisar, typ reunion.

Min kille ska till Magalluf på Mallorca i augusti.

Ska dit med jobbet på konferens fyra dagar och stannar kvar i tre med kompisar.

Har inga som helst problem med det!!

Absolut! Jätteviktigt att lita på varandra och göra saker på egen hand. Visst kanske man kan bli svartsjuk men det är nog bara sunt (i lagom doser).

Om man i parförhållandet överhuvudtaget inte har möjlighet att resa och roa sig så mycket som man önskade tycker jag det är ren hänsyn att inte plötsligt dra iväg utan den andra.

Fast det är naturligtvis skillnad om det tex. är något som jobbet bjuder på som den andra ändå inte hade kunnat följa med på.

Att ha det bra handlar för min sambo och mig i första taget om att ha det bra tillsammans. Det finns ändå så mycket vardag, så den där speciella tiden utöver det vardagliga spenderar vi helst tillsammans.

Lite annan diskussion men... jag förstår mig inte på de som lever tillsammans, men går ut och festar var och en för sig varje helg eller firar julafton på varsitt håll för att man tycker det är "en så viktig högtid". Just därför borde man väl fira den tillsammans.

Min erfarenhet är i alla fall att den grå vardagen tenderar att slita på människor och förhållanden. För att uppväga den behöver man ta till vara på alla guldkorn man kan tillsammans.

Jag hade tyckt att det var ok! Sedan hade det kanske varit roligare att åka tillsammans... Men jag hade aldrig sagt till honom att han inte fick åka!!