Är det ok om er partner åker på kryssning utan er...?

Visst skulle han få det, men han skulle sakna mig ooootroooligt mycket

Litar på min sambo så självklart får han åka. Inget vidare förhållande om man inte kan "tillåta" varandra göra saker, och ganska snabbt känner man sig kvävd (utgår från mig själv) :)

Är ni seriösa med att det skulle vara något konstigt med att åka iväg ensam?

Den dag jag måste ha min mans tillåtelse att göra saker kommer jag att lämna honom. Jag lever på 2000-talet och tillhör varken min pappa eller min man utan bara mig själv.

Har inga som helst problem med att min man åker på kryssning eller på skidresa en vecka på egen hand - jag åker inte skidor men tycker det vore underligt om han skulle behöva avstå för att jag inte delar intresset.

Han är en individ, lika liten ihopvuxen med mig som jag med honom.

Uppskattar förstås om han säger till innan så jag vet, men han får åka när och om han vill. Jag litar på honom. Gör man inte det blir tillvaron jobbig i längden.

Det beror på ens relation. I mitt förra förhållande NEJ!! aldrig.. varför? Han var av den flörtiga typen och sa alltid att han saknat att "knulla" runt i sin ungdom. Han hade alltså en längtan efter tillfälliga sexuella kontakter.
Idag lever jag med en annan man, och han åker ofta iväg utan mig, och jag oroar mig aldrig. För jag vet vart jag har honom.
Om du känner dig orolig att släppa iväg din man borde du ransaka dig själv om varför du känner som du gör.
Först nu inser jag att man inte behöver vara svartsjuk och rädd.

Klart han skulle FÅ åka. Min ex sambo träffade dock en annan tjej på finlandskryss m jobbet o hade ihop den med henne ngn månad innan jag ställde honom mot väggen o han till slut erkände.

Så, i o m att detta hände är jag lite skeptisk mot just kryssningar. Min sambo reser dock MYCKET i jobbet, och jag litar till 110% på honom. Åker han med sina vänner är det helt ok, men jag vill att han hör av sig regelbundet bara så jag vet att han är ok.

Fragan är ju ganska vid. Finlandskryssning över helgen med jobbarkompisar-ja. Lyxkryssning pa tva veckor-nej. Det handlar inte om svartsjuka utan om ren avund i sa fall. Skulle inte bli glad att bli lämnad hemma medan sambon akte pa langsemester.

Klart han ska få åka. tror att förhållanden mår bara bra av det.
Sitta och hålla varann i handen genom hela livet, och så fort nån släpper taget blir den andre svartsjuk....
Se det såhär: han kanske blir jätteglad om han får åka och blir ännu trevligare hemma sen?

Får och får... det handlar inte om det.

Jag känner mig inte ett dugg osäker på min sambo och är definitivt inte svartsjukt lagd, så det handlr inte om det. Däremot har vi det knapert med pengar just nu. (Vi har gemensam ekonomi). Av den anledningen skulle jag inte tycka det kändes bra om min sambo ville åka på kryssning, de pengar vi har just nu får gå till gemensamma nöjen.
Dessutom beror det också på annat, vem som i vanliga fall drar det tyngsta lasset med barn, hem och hushåll. Men det handlar inte om att förbjuda, bara om att det måste finnas jämvikt så att det inte bara är den ena parten som är tillåtande och generös.

Jag skulle inte ha något emot det men jag har en killkompis som säger "man åker till Kos/ibiza och på finlandskryssning med polarna för en sak..." . Han menar att om man är sambo/har partner och åker på en sådan resa är man ute efter att vara otrogen utan att nån ska får reda på det. Sorry, men alla är inte som han och hans polare.