Såhär skrev jag till min mamma:
........................................
Hyllning till en mor.
Ok, detta är en hyllning till alla fantastiska mormödrar därute, jag är övertygad om att ni finns!!
Då jag var liten, var min mamma hemma med mig och min lillebror.
Hon lagade all vår mat, städade efter oss, och ääälskade att ta tupplurar med oss!
Hon hittade alltid på roliga saker, vi var ute och red på ridskolehästar, gick på SkogsMulle, målade, gick på trafikkurser, härjade i lekparker, byggde kojor och en massa mer.
Min mamma är den bästa mamman jag kunde fått, och nu är hon mina barns allra, allra bästa mormor.
Mamma hade nog längtat i femton år minst efter barnbarn innan hon fick några. Och då hon väl fick så kom de med besked. Dubbel uppsättning på en gång.
Jag kommer ihåg den där soliga dagen i maj, den sjunde år 2002, då jag med hela mitt väsen uppfyllt av beskedet jag fått på mödravårdscentralen att jag väntade barn, satt i bilen på väg ut till mitt föräldrahem.
Musiken på högsta och koncentrationen farligt nära noll. På väg ut till mamma för att berätta det glädjande, och lite skrämmande.
Mamma låg och sov då jag kom fram, klockan var ett och hon hade jobbat natt. Jag kröp ner på pappas sida av dubbelsängen, plirade in i hennes sömndruckna, och förvånade ögon. Vad gjorde jag hemma från jobbet?…
- Mamma, mamma du skall bli mormor!
Tystnaden spred sig i det dunkla sovrummet, och jag såg att det började röra sig under täcket.
Jag kröp in i hennes varma famn och kände kärleken.
Sedan smög vi ner till köket, satte på pannan och strålade mot varann.
Mor, du kära mor i slitna toffelskor.
Dina jeans är gamla, din tröja för stor.
Du ger mig allt jag vill ha och mer därtill.
Ditt hjärta är stort och din famn är trygg och varm.
Jag vill ge dig vackra saker, och visa hur mycket jag älskar dig.
Du står alltid vid min sida, och tar så väl hand om din familj.
Finns ingenting du inte gör för oss, och vi älskar dig så!
Du finns alltid att nå, och jag ber dig ofta om råd.
Aldrig har du inte tid, eller står utan visdomsord.
Dina trasiga tofflor byter vi ut till varje jul, men jag vill ge dig allt du önskar dig.
Jag vill klä dig i sammet och guld, och bädda åt dig i mjuka dunbolster.
Jag vill alltid ha dig vid min sida, du betyder så mycket för mig.
Din kärlek både syns och känns, jag älskar dig så, kära mor!
Ditt liv har säkert gått upp och ner, men alltid, alltid har du varit min mor och min bästa vän.
Så stark och trygg. Så duktig och rar. Så hjärtlig och vacker, är du min mamma.
Min önskan för mina barn är att jag skall bli som den mor du är för mig.
Att älska dem, det gör du lika mycket som jag.
Jag vill ge dem trygghet och kärlek i livet. Lika mycket som du.
Att kramas, och sova tätt intill, finnas för dem och alltid vara stark.
Trygga små ben på stadig mark.
Hildegun, min älskade mamma, det finns ingen som du..
Hon satt vid min sida då mina små kom till världen. Hon tog hand om oss alla från första stund som egen familj.
Den första gången jag fick se mina barn, då hade hon Emil i famnen, och Joel låg i pappans trygga armar.
Då hade de inte ens fått sina namn. Och jag rullades iväg till uppvaket.
Men mina barn, jag visste att de hade det bra..
Så fick vi komma hem från BB.
Vem stod i dörren till vårt hus, med öppen famn och nybakade bullar?
Vem hade fyllt hela frysen med mat, och städat skinande rent?
Vem hade bäddat våra sängar med nya doftande lakan?
Min mamma.
Mamma, du bodde väl praktiskt taget här hela den omvälvande stora tiden?..
Jag tror inte du försakade något, det var ju här du ville vara. Och morfar fick komma och "fria" på kvällen..
Det var du, kära mor som badade gossarna hemma första gången.
De låg i det varma vattnet i dina trygga armar. Jag har det på film..
Och en hel massa vackra bilder på pyamasklädda små paket i ditt knä.
Det syns lång väg att du är stolt och lycklig med dem, och de är så glada att ha en sån fin mormor.
Nu har de blivit stora. I alla fall i våra ögon, och det märkt så tydligt hur de älskar dig så!
Rusar in i din öppna famn när de ser dig och blir på ett strålande humör.
Om det är någon jag skulle våga lämna dem med så är det hos dig!
För jag vet att du är världens bästa tvillingmormor!
Ni går på promenad i storskogen runt knuten, ni känner på barr och bryter loss mark och mossa. Ni bestiger "berg" och plockar kottar. Åker rutschkana, och leker häst.
Det finns ingen som skämmer bort dem såsom du gör. De får kaffe på sked, smör ur paketet, glasspinnar i överflöd, kramar och pussar fulla av värme. De känner den sanna trygga kärleken med dig, kära mor.
Ett älskat barn är ett lyckligt barn.
Jag är ditt barn, och jag är så lycklig att jag har dig.
Den glädje jag känner att få dela det underbara med mina barn, med dig. Tre generationer. Vi tillsammans.
Det finns ingen som leker med dem och älskar dem såsom du! Du är en sannerligen enastående människa!
Du är min mamma, och jag älskar dig så!