svensexa för mannen, ingen möhippa för mig

absolut, jag skriver sen om det blev eller inte

Jag vart så jävla blåst så det finns inte, fick mig en redig möhippa! Dom rövade bort mig med ögonbindel och spökade ut mig med div "hippa" grejer och lät mig handla i shopping centret när det var som mest folk. Kvällen avslutades på stans inne ställe med middag och hur många drinkar som helst & dansade natten igenom! Och jag som trodde jag inte skulle få nån..

Haha, vad roligt! Luuuuuurad!

Där ser du 
Grattis

va kul Grattis :) låter som du fick en underbar dag :D

Åhh så kul för dig. Hoppas nu du fick en kväll du sent glömmer.

 

Kram på dig

Ja det var så jävla bra, är evigt tacksam. Hoppas bara det snart är min tur att ge igen en hippa åt nån av mina vänner inom kort  Kram på er

Åhh vad kul att det blev av iaf. Jag kommer nog inte få någon.

Jag vet att min sambo får en svensexa eftersom hans komppis anordnar en med alla. Han kollade naturligtvis med mig innan med datum, o det var väl tur då det var den dan jag planerade att bjuda på middag då jag fyller år runt dom dagarna.

Men när jag sa det till m in kompis att "S" planerade det så sa hon: jaha o då vill du att jag ska fixa en till dig, med världens suck.

Hon e liksom inte den typen som styr upp sånt o jag kan inte förvänta mig en möhippa eftersom vi åker iväg o gifter oss.

Men självklart skulle jag bli överlycklig om det var någon som ordnade till det.

Men litar inte längre på vad folk säger, för det e aldrig nån som håller det ändå. Så det e ingen ide att dom lovar.

Min man hade svensexa i lördags...vi gifter oss nu på lördag. Jag kommer inte tat få någon möhippa, för jag har inga vänner. Dom få jag har, är alltid upptagna med sina småbarn, "har fullt upp" och aldrig tid med mig. Kul.

Just nu känns det så påtagligt att jag verkligen ÄR ensam.

Blivande maken hade skitroligt på sin svensexa, och det unnar jag honom. Men jag då? Varför engagerar sig ingen i mig? Nä det hinns inte, baaaarnen ska ju blablabla osv.

Suck. 

Jag förstår dig till 100%. Det var likadant för mig. Min syster ville ha namn och nummer för att bjuda in till möhippa, så hon fick det. Inget hände. Maken fick sin svensexa. Ett par/någon vecka före bröllopet fick jag veta att ingen hade tid med möhippa före bröllopet, så jag skulle få den i efterhand, efter bröllopet. Nu snart två år senare får jag nog inse att den där möhippan aldrig kommer bli av. Och ja, jag är lite bitter och ledsen över det. Det känns som att jag missat något som jag aldrig kommer få en andra chans till.

Jag beklagar verkligen att dina vänner inte kan ta sig tid ens en liten ynka kväll. Jag vet inte hur du känner, men jag känner att bara någon hade gjort något! Det hade inte behövt vara en hel dag, inget dyrt, inget avancerat. Bara att någon öht hade tagit sig tid en stund.

Vad ledsen jag blir av ditt inlägg, SKITDÅLIGT av dina vänner helt enkelt!
Man måste inte ha alla med, man måste inte ha hela dagen/kvällen/natten, men ATT det blir av.
Låt dig vara ledsen.

Det går ju alltid att göra en fruhippa senare, men då bör du kanske nämna det för din blivande eller någon av vännerna. Visste din blivande om att du gärna ville ha en möhippa? och kunde trycka på lite menar jag.
Jag nämne det för vår marskalk att min blivande gärna ville ha svensexa. Nu hade de tänkt ha en i alla fall, men jag ville göra det jag kunde.

Annars får du försöka acceptera hur det ligger till, och njuta av din man och stora dag istället! =)

Jag förstår din besvikelse och att du är ledsen. Många tycker att en möhipp/svensexa är en stor del i hela bröllopet. Jag personligen tyckte inte att det var så viktigt, nu har jag en bästa vän/tärna som ordnade en fantastisk dag för vilket jag är mycket tacksam men det hade inte gjort mig något om jag inte haft en möhippa. Vi gifter oss ju inte för att jag ska ha en möhippa.

Som sagt jag förstår verkligen att du är ledsen men att skriva "Barnen ska ju blablabla osv" är faktiskt lite orättvist. Deras barn är ju det viktigaste i deras liv och dom kanske gärna vill vara med på en möhippa men dom hittar bara inte tiden. Du skriver även "varför engagerar sig ingen i mig?" Dina vänner är väl visst engagerade om dom kommer på ert bröllop? Klär upp sig, handlar present kanske till och med skaffar barnvakt? Det är väl att vara engagerad. Några av dina vänner kanske har fått ta ledigt från sitt jobb på er bröllopsdag?

Om du anser att dina vänner alltid har "fullt upp" och aldrig har tid för dig, hur kommer det sig då att dom är dina vänner? Är det inte kanske dags att leta nya bekanskaper där ni är på samma nivå i livet och har all den tiden att ge varandra som du gärna vill ha i en vännskapsrelation?

Du kanske ska vända på steken och tänka på alla skäl till att ni ska gifta er? Du har väl inte valt att ha ett bröllop för att du ska få en möhippa? Ni har väl bestämt er för att gifta er för att ni älskar varandra och vill dela livet?

Du ska bli fru till ditt livskärlek. Du har en man i ditt liv som älskar dig obehindrat av hela sitt hjärta och vill i nöd och lust lova dig kärlek. Är inte det bättre än alla möhippor i världen?

 

Det är ju dock ofta ganska lätt att säga att något inte är så viktigt om man redan har det/har fått det ;)

Jag tror inte för en sekund att MarcusMichelle tycker att möhippan är det viktigast och jag tror nog att även hon tycker äktenskapet och kärleken mellan dom två är viktigast.

Men, man får ju oftast bara en chans till en möhippa. En chans till allt lulllull som är kring ett bröllop och det är väl ändå inte så konstigt om man blir besviken för att ingen kan gräva upp ett par timmar till att fira det? Förutom själva bröllopet.

Jag hade inte räknat med en möhippa, inte ens tänkt tanken att det skulle vara någon. Jag sa redan innan min möhippa att jag inte alls tyckte att det var något viktigt eller stor grej. Så det blev bara en glad överraskning, men det hade inte gjort mig varken till eller från om jag haft någon eller inte. =)

 

Jag tror inte heller att hon tycker att det är de viktigaste, försökte bara lyfta fram ett annat sätt att se på hela saken. Att bröllopet faktiskt inte handlar om möhippan utan om kärleken mellan en själv och den man gifter sig med.
Som jag skrev förstår jag besvikelsen men jag tycker inte att det är något som är värt att gräva ner sig för och lägga för mycket energi på.
Som hon själv skriver har hennes vänner nästan aldrig tid och nästan alltid fullt upp med sitt eget. Om ens vänner knappt har tid för en kaffe eller ett glas vin någon gång ibland har jag svårt att se att man skulle vara den typen av vänner som lägger tiden på att organisera en möhippa.

Sen tycker jag självklart att ens vänner borde veta att man gärna vill ha en möhippa och ens vänner borde ta sig tiden att i alla fall ordna med lite tacos och lekar några timmar på en lördag.
Det är ju egentligen inte äventyret i sig utan att folk bryr sig. Och därför förstår jag besvikelsen över att ingen är engagerad i henne. Men som jag även skrev kanske det är dags att bredda sin bekantskap och söka sig vänner som är på samma nivå som en själv.

För hennes vänner kanske inte ser de som att dom missunnar varandra något utan snarare är så uppe i sina familjeliv att det är självklart att man inte har tid för vännerna på samma sätt längre. Förstår du hur jag tänker? att det är självklart att det inte blir någon möhippa eftersom dom har så mycket i sina liv och inte för att vara elaka utan för att dom tror att ens vän förstår det eftersom dom har familjer.

Medans vännen själv känner sig åsidosatt och önskar mer tid från sina vänner än vad som ges.