50 bästa sätten att fria! Fyll på.

Vi har slagit ihop två halva familjer till en stor! Dvs 4 barn....Fredagskvällarna när alla kidsen kommit hem är den bästa kvällen för oss, då fixar jag något extra gott att äta och medans ungarna busar runt så öppnar min blivande o jag en flaska vin i köket och bara andas...äntligen helg....efter maten blir det Idol eller så ska det låta eller nåt...Senare på kvällen så kollar vi på någon musikdvd då vi är helt tokiga i musik båda två... Sent en sådan här kväll efter barnen skuttat i säng så kollade vi på en Springsteenkonsert (bådas favorit!) Klockan halv elva fick min M2B för sig att han skulle testa sina nyinköpte jeans och svidar om i badrummet(!) ifrån mysbyxorna...jag fattade inget....Sedan drar han upp mig framför tv Som lägligt nog just då körde en låt som är väldigt speciell för oss, faller på knä, håller ett tal om hur bra vi har det och frågar om jag vill gifta mig med han!!!! Såklart jag ville!!!!  Låten?? "Two Hearts"!!! Samma ord som står i vår vigselring....den 27/8 får jag bära den för evigt.....

Gud vilka fina historier! Det verkar vara populärast med gemensamma beslut (eller att tjejen friar, till min stora glädje!). Men det väl typiskt svenskt, är det inte? Att man tar ett gemensamt beslut? Vi går ju, tradionellet sett även in i kyrkan samtidigt och blir inte överlämnade av våra pappor. Jag tycker det är bra!

hejsan!

BM frågade om förlovning 2007 då vi varit tillsammans 1 ½ månad. Förrra året hade han förberett en överraskningsresa ( jag hade tagit semester för att vi skulle åka till hans föräldrar i frankrike) kom till Paris och tyckte det var skumt att vi inte skulle gå ut den vanliga vägen. Vi gick till en annan del och där säger han att vi ska till New York USA.

Där i New York sista kvällen är vi uppe på topp of the rock på kvällen och hela staden är upplyst och man ser över hela stan, där håller han om mig baifrån och säger hur mycket jag betyder för honom och att han vill dela  sitt lv med mig och att nu är det dags att jag blir hans fru :).

Så nästa år 2012 blir det bröllop. 

Min m2b friade på vår greklandssemester.

Hela veckan hade han tjatat om att han absolut ville att vi skulle klättra upp på den gamla broruinen nere vid stranden och knäppa kort. Vår sista dag på semestern gick vi och min m2b's bästa vän bort till sagda stenbro för att knäppa de där korten som var så himla viktiga för honom.

När vi väl lyckats kravla oss upp på denna stora stenformation (inte helt lätt) och knäppt några kort vände han sig mot mig och sa "jo, det är bara en sak till...", varpå han tog fram en jättefin silverring med typiskt grekiskt mönster och frågade mig om jag ville gifta mig med honom. Och självklart ville jag ju det (och alltihopa finns på kort, förstås, thx to bästa kompisen med kameran där på stranden) .

Alldeles oerhört romantiskt och en helt otrolig överraskning 

Min m2b friade till mig mitt på en gata i regnet i Paris, efter en fantastisk middag. Oväntat men romantiskt som få.... Jag grinade och han bad mig att svara snabbare då hans knä blev blött... haha. 

Medans vi ändå är på temat, så är det här ju ett väldigt fint sätt att fria om man ändå ska göra det i Paris... be-my-love-in-paris.com/index.html  

Min make friade på min födelsedag. Bra precis ett år efter det att vi hade förlovat oss. Det rätt enkelt och supermysigt. En fråga när vi satt i soffan och en gömd ros plockades fram och jag sade självklart ja!

Mitt drömfrieri är helt odramatiskt, till exempel över en frukost där min sambo är lite smårufsig i håret och bara sådär i förbifarten undrar om jag inte vill bli hans fru

Men med tanke på att min kära är världens mest påhittiga som gärna köper (genomtänkta, fina) presenter, hittar på roliga sätt att överraska mig (skattjakter ex) så lär ett eventuellt frieri förmodligen bli något extra!

För tre år sedan på midsommarafton bestämde vi att vi faktiskt var ett par.

Förra året då vi firade två år den 20:e juni var det en grå dag och det var lite kallt. Jag var höggravid och hormonell (inte så glad hela tiden) så jag hade inte lust att göra något speciellt. Då vi (jag, han och min dotter som då var 8år) satt och åt mat så säger han: ska vi åka till stranden? Jag sa va? Nääää, det är ju KALLT och inte soligt. Han sa nähä men jag tänkte att det kanske skulle vara mysigt nu när vi fyller 2 år. Jag sa ok då. Så vi tog bilen till stranden. Jag hade med mig en picknik filt som vi satte oss på. Vi satt och kollade ut på stranden. Han bad mig resa mig upp (jag anade INGENTING!) han gick då ner på knän, förklarade sin kärlek för mig och avslutade med att fråga om jag ville gifta mig med honom.

Han fick ett JAAA såklart!

Jag bestämde mig i februari i fjol. SÅ medan gubben jobbade ordnade jag bröllopskonto, bestämde datum, bokade kyrka och präst och så. Sen skickade jag ett sms till gubben:

"Den sjätte augusti nästa år  ska vi gifta oss, bara så du vet. Kyrka och så är bokat. Vi pratar mer om det när du kommer hem. Älskar dig, puss"

Han trodde jag fått fnatt totalt. När han kom hem kramade han mig och sa: -"Vad har du nu hittat på knäppis?"

Och så var det klart! Romantik på högre nivå går ej att finna va?  ;)

Vi var i Val D´Isére och åkte bräda med ett par vänner och skulle på dag 3 ta oss upp på en av de glaciärer som finns i skidsystemet för att kunna åka ner för många meters orörd snö från en jäkla bergstopp. Jäkla säger jag för att jag konsekvent meddelade att jag heeelst åker snälla backar men gång på gång blev medlurad i diverse röda och svarta sådana. Anyhow, frieriet var det ja. Våra vänner råkar hamna i en lift före oss och när vi kommer fram ställer jag mig för att fotografera utsikten medans min skatt går och frågar vännerna om de kanske kunde åka ner i förväg då han "skulle fråga mig en sak..."

Vi bestämmer oss för att käka en banan innan vi drar ner och går bort en bit från folket. Lite för långt tycker ju jag som inte kan förstå varför vi inte kan stå där det är lä (dvs där människor sitter). Men men utsikten var ju fin där på toppen där vi stod. Min skatt började gräva i väskan han hade med och jag undrade om han inte kunde skala min banan så jag slapp ta av mig tumvantarna då det var så kallt. Fick till besked att det kunde jag väl göra själv medans han rotade vidare i väskan. Tyckte inte ens det var konstigt att han propsade på att jag skulle ta av vantarna då jag prompt skulle pilla upp bananen med skidhandskarna på. Tills den sekund han vänder sig mot mig, på knä, med en ask i sin hand - förklarar sin kärlek och undrar om jag inte skulle vilja gifta mig med honom.

Började störtböla och tappade banan och allt. Fattade verkligen inte alls att något var på G och jag blev så glad och chockad att jag höll på att spy haha. Romantiskt va?

Behöver jag säga att det var skakigt att åka ner sen för den branta pistjäveln? Trodde aldrig jag skulle komma ner men ner kom vi och där står våra vänner och tjuter och hoppar när vi kommer åkande. Tur att han bestämde sig att fria där och då helt enkelt. Och tur att jag sa ja haha! Lite konstigt mottagande annars ;)

Hursomhelst så tycker jag att det så otroligt kärleksfullt när någon bestämmer sig för att gifta sig, hur det än beger sig. Vi lever i en modern tid där inget är rätt eller fel eller är mer eller mindre kärleksfullt och fantastiskt! Kärlek är vackert i alla former och skepnader oavsett om man "kommer överens", blir friad till eller helt enkelt tar saken i egna händer som jag ser hrä att många gjort - go girls!