I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Fy vad dåligt det går i min hönsvärld! Nu hittade jag den nyaste lilla kycklingen alldeles död ute i redet.
Den kan inte ha drunknat-eftersom jag hade vattenskålen med mig. Den hade inga skador som av att ha blivit hackad vad jag kunde se, så återstår gör väl att den blivit ihjältrampad eller klämd av sin egen mamma då. För den var helt nermosad i spånet.

Så nu har vi likförbaskat bara en kyckling som förhoppningsvis ska få bli stor då. Det känns oändligt skört. Nu har jag ställt ner redet på golvet, mest för att den inte ska bli klämd och för att mamman ska kunna komma ut-hon kan ju inte ligga i ett rede ända tills kycklingen klarar sig, den ska ju ut på promenad, som lilla Gullefjun, och lära sig allt en kyckling behöver veta. Och så är den så stor nu att den tar sig över kanten till redet, så då måste den ju vara på golvet, så den inte slår ihjäl sig. 
Å andra sidan finns ju då de andra hönsen som en potentiell risk. Men, livet är ju fyllt av risker, eller hur var det? Jag kan ju inte sitta därute och vakta den hela tiden, och jag tror ju på naturligt beteende och så, alltså kan jag ju heller inte ha den inne i en egen liten bur-då kan den inte vara med sin flock förrän om ett par tre månader. Jag tar risken att den dör. Fast det är med ängligt hjärta. Det gör ont i hela mig att titta på den lilla bruna duniga kroppen som ligger i en liten liten ask och ser ut som om den sover-nyss pep den och flaxade med sina små vingar och var varm och levande i min hand. Vad mycket tristare det är nu än för några timmar sedan!

Jaha, men då får jag ju gå ut nu och skruva lite på hönsgården, så att den kan komma med ut utan att slå ihjäl sig bara längs vägen ut ur huset. Just nu är det ett högt fall för en som bara väger 33 gram att ta sig ut, så det är bäst att jag fixar rampen lite mer i kycklinghöjd.

Håller tummarna för den lilla kyckligen
Det är väl det som är jobbigast med fjäderfä - de kan drabbas av så mycket och det går så fort med små kroppar och så hög ämnesomsättning :/
Men tummar hålls i alla fall! Om inte annat så för att du ska ha duktiga ruvare och tvättäkta hönsmammor till våren :D

Om torsdag utökas undulatflocken i Casa Klockarbol med en hett efterlängtad grön hane!
Honom (nybliven änkeman) blev jag erbjuden dagen efter att jag fått veta att dotterns gula undulathona (en grön som är albino = lutino) inte alls är gul.
Hon är en gulmaskad albino och följdaktligen egentligen en blå undulat...

Så nu när jag äntligen har en grön hane så har jag inte någon grön hona >.<
Däremot har en flock med 10 blå undulater (och 2 gamla undulatgubbar som visserligen är gröna men hemskt mycket pensionärer ur avelssynpunkt).

Min favoritfärg på undulater är grönt... Hur gick det här till???

De här veckorna har livet varit synonymt med att åka centrifug!
Det har funnits stunder då jag haft en uttalad önskad att sätta mig i ett hörn och dö en smula, eller gå i ide, eller skrika en stund, eller blubba på läpparna... Och äta choklad.

Under de mest hektiska höstveckorna både på jobbet och hemma så har jag - vecka 1, varit hemma med sjukt barn - vecka 2, varit hemma och sjuk själv - vecka 2, varit på 3-dagars konferens...
Som grädde på moset så förväntas vi alla ha packat ihop våra rum och flyttat ut i baracker eftersom byggnaderna på min arbetsplats ska renoveras och byggas ut.

När jag kom till jobbet i morse så hade jag packat en hel flyttkartong... Medan jag med höger hand jobbade med allt annat som borde ha varit klart redan - stående vid skrivbordet - så skoffade jag ner saker i kartonger med vänster hand och åstadkom på så vis 4 kartonger till.

En gissning på att jag har 7 eller 8 kartonger kvar att fylla... Mina arbetsuppgifter är liksom lite skrymmande dessutom...
Jag har fö jobbat lokalt på min laptop sisådär 3-4 timmar medan jag var på konferensen (i år rationaliserade jag helt sonika bort att byta om och fiffsa till mig för kvällaktiviteterna och räknade blommor istället), under helgen lyckades jag klämma nån timme till mellan nedsågning av 20 meter syrenhäck, höststäd på tomten, hysteriskt städande inne (så det går att starta upp elementen för nu är det ju kallt!), yngstas judoträning och allmän utmattningskoma i soffan.

Äldsta dotter kom hem medan jag var på konferens så jag hade god hjälp i syrenhäcken i lördags. Sen la hon sig tokförkyld :(
Men hon är väluppfostrad så hon delade med sig lite till mamman... >.<

I dag så flyttade vårt nätverk till baracken. Det gjorde ju inte jag... men jag hann iaf lyfta upp allt (tror jag) jag behöver från servern till laptopen :)
Så när jag kom hem idag så spenderade jag nån halvtimme med jobbmail. Efter lite mat så var det föräldramöte. Och efter det så firade jag och yngsta med mandeltårta (återkommer till detta!) och sen har jag jobbat lite till.
Å kvar är tvätt å disk å det skulle verkligen behöva dammsugas för det gjorde jag inte i går (huset fullt med fåglar så det straffar sig direkt när dammsugaren inte motioneras varje dag.
Å nu är jag trött.
För den här veckan är jag och yngsta inbokade på nåt kvällsgrejs ALLA kvällar utom 1 :/

Så jag struntar i hushållssysslorna och förärar er maratoninlägg i stället :]

Som ni vet så är det nu 2 år sedan ärkeexet åkte ut.

Det är dessutom i dessa dagar exakt 2 år sedan jag ringde runt till inkassoföretag och fogde och gjorde ett nytt exceldokument över alla "våra" skulder som stod i mitt namn. (det gamla dokumentet innehöll "våra" skulder i hans namn också, dessa var det dock lite dålig koll på så helheten haltade lite)
Sån't där som obetalda tv-licenser, sophämtningar, slamtömningar, straffavgifter från elbolag, tv-leverantörer och annat smått och gott under rubriken 'boende och hushållskostnader'.
För att inte ärkeexet skulle riskera sitt jobb så prioriterades ju skulder som stod i hans namn.
Sån't där som obetalda missade läkarbesök, fortkörningsböter, trafikförsäkringsföreningen (för bil som 'glömdes' bort att ställas av) å sån't som hamnar under rubriken - eh, ja... jag vet faktiskt inte vad det hamnar under för rubrik?

Nåvars, summa sumarum av det som fanns på mitt namn blev över 100 000. Det är en rackarns massa sophämtningar det kan jag tala om.

Jag har alltid haft kontakt med de som skickat kravbrev oavsett om jag kunnat betala eller inte, jag inbillar mig att det är bättre än att hålla för öronen. Fast nog är det jobbigt och skämsfaktorn är väldigt hög.

Under de två år som gått så har jag successivt lagt upp avbetalningsplaner (efter förmåga) på ärende efter ärende. Jag har ringt runt en gång i kvartalet och stämt av läget.

Och det gjorde jag även i dag, så nära 2-årsdagen jag kunde komma.

Vet ni vad?

Förutom att rodda hus med vidhängande lån, barn, hushåll, bil, löpande räkningar, försäkringar och bil så har jag -

betalat av strax över 50 000 kronor på skulderna på 2 år. Kan ni fatta?? Nästan hälften!

Vi har dessutom gjort semsterresor, inga extravaganta resor men vi har gjort det, båda somrarna. Jag har köpt mig en ny begagnad bil.
Och förutom vid ett enda tillfälle - så har jag inte varit utan pengar på kontot en enda dag sen september 2011.

Det här är säkert inte alls information som man 'bör' skriva på ett sån't här ställe med se det struntar jag högaktningsfullt i.

Ni har verkligen funnits här för mig, i vått och torrt, Och ni har en stor del, nog mycket större än ni tror, i det faktum att jag och Yngsta hade en förbaskat bra anledning att kalasa på almondytårta i kväll!

Tack ska ni ha 

Klockis! Ro hit lite tårta-jag tänker också fira med er! BRA där tjejen! Riktigt riktigt bra!
*dunkar i ryggen*

Jag vågar inte gå ut i hönshuset. Tänk om den lilla gula inte heller lever.

Fast, om jag inte går ut med maten, så dör den ju garanterat.
*skärper mig och tar mig samman*

Klockarbol: härligt jobbat! Det måste kännas fantastiskt att se det minska! *dunkar också i ryggen*

Blommis: så tråkigt med den lilla kycklingen. hoppas att den andra får må bra och frodas.

Jaha, nu ringde de från förskolan. Där är en liten febrig stackars pojke som behöver hämtas. *ringer och avbokar det som skulle ske om en halvtimme*
Jag har längtat hela dagen efter att få hämta dem. Be careful what you wish for...