• passionsblomman

    I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

    Allra käraste trådvänner.
    Vi går mot brons och guld september. Nya planer, nya val, nya möjligheter.
    Nu har vi följts åt så länge, så nu går det inte att släppa taget. Nu måste vi få veta hur fortsättningen som följer blir. För oss alla.

    Det är mer värt att ha varandra i de tuffa tiderna än vad ord räcker att beskriva. Det är mer glädje än någon kan fatta att få dela alla skratt och det goda som händer med vänner tvärs över alla avstånd.

    Det är med förväntan jag ser fram emot vår gemensamma höst.

    Ros

    "Det är inte så svårt att vara modig om man inte är rädd."/Mumintrollet

    Förra tråden:www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3749736.html


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-08-17 19:16
    Försöker lägga länken till gamla tråden igen då: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3749736.html
  • Svar på tråden I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans
  • Sonja68

    Jo, jag tänkte också på det. Man informerar ju lärarna om sånt som de bör veta. Om barnen har några anmärkningsvärda svårigheter eller problem, allergier eller nåt annat. Därför borde man väl informera om man har ett barn som ligger lite före och, som i mitt fall då, gärna hittar på bus om hon blir uttråkad och inte får utmaningar/stimulans vad gäller lärandet, att läsa, skriva osv.

  • Sonja68

    Men precis som du skrev Altea, Jante är stark i Sverige så... Men jag tycker också att du ska informera läraren om din dotters "problem", som ju egentligen inte borde vara ett problem i mina ögon.

  • passionsblomman

    Hej Sonja!

    Jotack. Jag mår bra.

    Har precis pratat -ännu en gång-med min inte så meddelsamme man om hur det kommer sig att han inte nämner något om vår kommande ivf och "borde det inte vara spraystart snart" ellernågon liknande fråga. -Eftersom han ju vet när ÄL var sit (katastrof igen juh) ochdessutom var med och beställde hem sprayen och vet att den bör hämtas. Nä, det är somvanligt helt tyst. Och så ska jag veta att "han väl självklart också tänker på dett!"
    Nej, det är inte självklart! Man måste p-r-a-t-a med den andre.
    Nu har samtalet denna gång förts mycket sansat, vilket är en storframgång. Jag har varken gråtit eller skrikit...

    Nu fyller han 40 snart också. Då undrar man ju om han tänkt att det skulle stäallas till med fest? Kommer hans familj? hur maånga av dem isåfall och när? Vad tänkte han då bjuda på? osv. Jag tänker nämligen inte ta rollen som fixare i det fallet. Det gör jag när JAG fyller 40 isåfall. Men är det inte rätt vanligt annrs? Att hon i hushållet både ordnar fest för födelsedagsbarnet-när det är andra som fyller, och sedan för gästerna-när det är hon själv?

    Vem fan ställer till med fest för henne då´rå´???

    Iallafall, så ska det visst bli så att släkten kommer. För kompisarns har visst planerat något för honom, så han åker upp till sina hemtrakter helgen innan. Rätt skönt, för ska jag spraya och hålla på, så räcker faktiskt släkten GOTT och väl.

    Vi har förövrigt pratat om att ev ha en gemensam fest.
    samtidigt, så känns inte 40 precis som något att fira med mit perspektiv. Detkänns medr som en dom. "game over".
    Jag, som annars är den minst åldersfixerade man kan tänka sig.

    Annars då? joråvettusatte, jag har en hink Svenska kräftor i kylen-all is right with the world!

  • Sonja68

    Blomman: Fan vad jobbigt att måsta DRA allt ur karlsloken... Måste ju kännas som att du är ensam i allt detta med skaffa-barn-karusellen!! Det räcker liksom inte att bara säga att "ja men jag TÄNKER på detta jättemycket". Men ni är ju för bövelen två om det så då måste ni ju prata båda om det med varann, annars är ni ju liksom två separata enheter som tänker, funderar och går igenom detta på var sitt håll. Jättekul att tumla runt i sänghalmen då. Det blir liksom det som ni gör TILLSAMMANS i processen, men ältande och pratandet och funderingarna, det gör ni separat. Skitjobbig måste det vara. Men jag vet ju också att oftast så har inte männen samma behov av att ventilera och prata och älta, men det spelar ingen roll, det måste ändå kännas ganska ensamt för dig mitt i allt detta. och en varm, innerlig kram till dig i allt detta.


    ang. kalas så har du rätt, det är nog så det ser ut i de flesta fall. Därför bestämde jag att jag skulle inte fira 40. Jag sa att det bästa present jag kunde få är att få åka iväg på tu man hand med min make. Så han gav mig i present en spa-resa till Tallin tor-sön (jag fyllde en lördag, lämpligt nog). Det var det bästa vi gjort på mycket länge


    Både när han fyllde 30 och 35 har vi haft lite fest här hemma. Bjudit kompisar på smörgåstårta och kaffe o tårta och lite starkare fram på småtimmarna. Men då har han själv sagt hur han velat ha det, frågat vad jag tycker, och när han fyllde 30 så bad vi min kompis hjälpa med smörgåstårtorna. Och nu sist så beställde vi. Året innan gjorde vi två tillsammans maken och jag. 


    Gud, har han många släktingar o vänner som ämnar komma??


     


     

  • Sonja68

    Nu hojtar maken att en bra film börjar på rysk tv. Ska gå och kolla!


    Kram, kram, kram Blommis och alla andra!


     

Svar på tråden I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans