Vi fortsätter blanda och ge

Intervjun är imorgon, i den stora staden! Hinner inte shoppa nåt innan den, måste hitta nåt som ser lagom respektabelt ut, utan att bli stelt och opersonligt! suckar åt min alldeles för slappa stil... men är inte mitt fel att det är så skönt mode med stora tunikor och leggings? Sen att jag inte har köpt nya jeans på länge och de jag har är så där skönt utslitna, som inte passar sig i några jobb-sammanhang! Kjol blir lätt överklätt och svårt just nu när jag tycker det känns för vintrigt med stövlar till!

i-landsproblem de luxe!

Porchez: nu minns jag inte vad/inom vilken bransch du jobbar (om du nu outat det) men någon typ av byxa, snygg/rolig blus + kavaj kanske? Eller håll fram den där snygga proffsbilden du tog för ett tag sedan bara

Men LAPPIS!!
inte ska du tänka så!!!!
Hm....
Det där att tonåringar hittar på ursäkter till att de ska få känna och göra precis som de vill är ju något naturligt. Något som är en del av utvecklingen och "separationen". Så som adopterad kan jag säga att även om man skriker "du är inte min riktiga mamma/pappa" så betyder det precis lika mycket som ett biobarn som skriker "Jag ahr aldrig bett att få bli född!" Alltså egentligen ignenting alls....
Båda sakerna är lika sanna om man ska se till sanning. Det är ju klara fakta. MEN de betyder ju egentligen inte mer än "Jag vill minsanna berätta för dig att JAG tycker att JAG har rätt och DU har fel och JAG vill såra DIG!" Men när det kommer till kärlek så är det ju en helt annan sak.
Vad som kommer ur en tonårings mun när han/hon är arg, ledsen, sårad, frustrerad, har kärleksbekymmer eller annat ska man som förälder absolut inte ta personligt på det viset.
Eller iallafall HOPPAS jag att man inser det den dagen det kommer hända....
Det handlar ju inte om att barnet inte älskar föräldern även om ord självklart KAN såra. Men som sagt, adopterad eller ej tror jag itne på att det behöver bli större slitningar bara för att man är just adopterad.
I vissa fall kan det t o m vara tvärtom eftersom man som adoptera verkligen VET på alla plan att man var förtvivlat efterlängtad.....
Jämfört med någon som blev till på en "kafferast"...!

OMSAN,
vill skicka massor med styrkekramar till dig ang detta! Du som står mitt uppe i det just nu! Jag tycker dock du verkar vara en otroligt bra person med fötterna på jorden och hjärtat på rätta stället så om någon kan guida sin tonåring framåt i det här svåra så är det väl du!

Nenne!
tycker också du ska ringa om du känner dig orolig. Håller med om att det abra är dumt att oroa sig i onödan. Då är det bättre att kolla upp!

Men TUR att du itne sprack!!!!
Själv sprack jag ju bara "invärtes" då jag fick bråck så det såg ut som jag hade en pingisboll grande i grenen!!!!!
Några hudproblem fick jag dock aldrig. Trodde jag skulle få bristningar eftersom jag har det på mina lår från ja vetefasiken när, men magen fick inga alls under graviditeten.

AM,
låter spännande med jobbet!
Vad är det för jobb?
Eller är det hemligt?

porchez,
LYCKA TILL med intervjun nu!!!!

Sweet: det är ett jobb på en kommunikationsbyrå - men jag har inte riktigt fått grepp om vad jobbet eg innebär men det spelar inte så stor roll för jag kan lite av varje. Sen måste jag väl se snaningen i vitögat och inse att jag kanske inte är världens mest attraktiva arbetskraft m tanke på att jag har två små barn. Men vi får se. NÅGOT kommer jag göra till hösten.

Ja lycka till Porchez! Vad gör d u? Provar dig igenom garderoben?

Hej Sweetan

lika klok som vanligt tack för kramen!!

long time no see - hoppas allt är bra m dig "over there"

jag har nu jobbat klart o kikar bara in igen och såg dig här,så ville bara säga lite hej till dig o katterna o lilltjejen - hur gammal är hon nu?

Jag hör vad du säger till Lappis och även till oss andra att man aldrig ska ta ngt personligt och belive me - så tycker jag med. jag är ju för guds skull jungfru m fötterna på jorden och analyserar och förstår allt o alla men OJ vad det känns när de säger hemska saker till en - fastän att mitt sunda förnuft säger mig att jag INTE ska ta åt mig... det värsta är dock de gångerna man dras med och själv hamnar i pajkastningen... då mår man riktigt riktigt dåligt efteråt. har dock lärt mig att säga förlåt och det får man göra ofta - även om en egna vredesutbrott var verifierat...

Godnatt

JAg har också "bristningar" på benen/höfterna sedan tonåren - men slapp helt att få såna på magen under alla tre graviditeterna

AM- kul m nya jobbplaner- låter mkt spännande m din jobbdejt - hoppas det blir ngt men med din tydlighet och förmåga att prata för dig och vad du tror på så tror jag helt klart att du är intressant i hennes ögon

Porchez - lycka till m intervjun!