Han har nu haft fyra operationer där dom går in och skrapar och det har nu kommit tillbaka igen! Jag blir bara så rädd och undrar hur många gånger man kan egentligen göra en sån här operation?? Är det någon här som har någon anhöring som gått igenom detta och kan dela med sig??
jag har tyvärr inte erfarenhet av cancer i urinblåsan, men min mamma opererades för tjocktarmscancer förra veckan, så jag tror jag förstår vad du går igenom. Det är fruktansvärt! Man vill bara att någon ska säga att allt kommer att gå bra och ordna sig, men dessvärre finns det ingen som kan ge några garantier. Mitt bästa tips till dig är att ringa till cancerfondens telefonlinje, där det sitter utbildad personal som svarar på alla frågor om cancer. jag tror att både cancerfonden och Karolinskasjukhuset har dessa linjer. De gav mig otroligt stort stöd, bara genom att kunna svara på mina frågor. Annars har man en tendens att sitta på nätet och google, och då kan man ju få så mycket information som man inte vill ha, och det finns ju ingen garanti att den är medicinsk heller. Jag håller tummarna för din pappa och för dig. Det är väldigt tufft att vara anhörig också.
Pröva att ställa frågan till Cancerupplysningen online:
www.radiumhemmetsforskningsfonder.com/templates/Page____199.aspx
ja, det funkar säkert lika bra som att ringa. Det kan ju vara rätt långa telefonköer.
Men mitt råd är verklgien att fråga någon som är profesionell på området, och inte vem som helst som vill komma med goda råd och åsikter. Cancer ser så olika ut från person till person och alla har olika förutsättningar så den ena personens utveckling av cancer är inte den andra lik. Sök stöd och tröst hos vänner, men lyssna inte för mycket på medicinska råd, om det inte är för att personen vekrlgien vet vad det pratar om.
Tack gulliga ni för era svar! Jag har redan varit inne på forumet som ni rekommenderade och läst lite. Det var tydligen en man som opererats TIO gånger. Usch vad jobbigt men det får en att känna SIG lite bättre att det iallafall går att operera så mycket. Man behöver det minsta hopp man kan få just nu. Tack!
Det finns något som heter annhörigfonden också, www.anhorigfonden.se. En mötesplats och forum för personer som är anhöriga till cancersjuka. Som sagt jag vet vad du går igenom, och det är fruktansvärt. Jag håller självtummarna för att min mammas operation har varit lyckad. Cancer är en lömsk sjukdom. Vi får stötta varandra :)
Absolut! Håller tummarna för din mamma med!!
Hej! Jag är sjuksköterska och jobbar på en urologisk avdelning. Jag tror man kan göra den operationen (TUR-B)hur många ggr som helst. Vet inte säkert. Hur gammal är han? Man kan ju välja att ta bort hela blåsan och ersätta med antingen en påse på magen eller en konstgjord blåsa som man tappar. Vet inte riktigt vilka krav som måste uppfyllas för att man ska diskutera dessa operationer men det kan ju vara värt att veta att det finns alternativ.
Ligg på och kräv dr på svar. De kan vara lite tröga ibland...:) Lycka till!
Åh vad skönt att höra din åsikt!!! TACK! Min pappa blir 73 ihöst. Det som känns jobbigt just nu är att mamma verkar inte ha fått något besked om NÄR den här operationen kan göras! Hon tyckte att dom sa något om att han kunde inte komma in förrän en månad! Men det är ju jättelång tid!! Speciellt att behöva gå och oroa sig hela den tiden och inte veta HUR illa det är för det vet dom ju inte förrän dom går in och tittar! Sen hade dom tänkt att åka utomlands på semester i jul och det hade dom verkligen behövt. Men nu vet man ju inte. Mamma skulle försöka att ringa dom i veckan och höra när han kan få tid men jag fattar bara inte varför det ska behövas vänta så länge! Visst är det skönt att alternativet med påse på magen finns MEN jag tror inte att min pappa skulle klara av det. Då ger han nog bara upp på livet............
hej, jag igen:) det var ett alternativ för min mamma också innan operationen, men hon slapp. Jag känner igen mig när du säger att "han ger upp på livet..." för så kände min mamma också inför påse på magen. Själv tycker jag att "det spelar väl ingen roll med eller utan påse, bara de får bort cancern". Det var det första hon frågade när hon vaknade ur narkosen..
Det värsta är ovissheten och väntetiderna. Vår familj fick vänta 1 månad från dess att de konstaterat cancer, tills vi fick veta om den spridit sig. Tack o lov hade den ju inte det, men den månaden är den värsta i mitt liv. Alla tankar som kommer, man svävar mellan hopp och förtvivlan hela tiden. man kan inte göra något annat än att vänta.
Jag vill bara lugna dig med att den svenska sjukvården ligger väldigt långt fram vad det gäller behandling av cancer, läkarna är väldigt duktiga och det kommer säkert att gå jättebra för din pappa. Även om cancer som sagt är en lömsk sjukdom ska man vara så tacksam att man bor i ett land som sverige där det faktiskt finns vård att få.
Nu vet jag inte hur det funkar men funkar det som cancer i tjocktarmen så växer tumörena oftast väldigt sakta (fick jag förklarat för mig) så att om operationen skedde i morgon eller om två månader spelade inte så stor roll, då tumören inte hunnit växa så mycket.
Finns här om du vill prata, jag lyssnar gärna och delar dina tankar och oro...
Hej igen!
Om jag får gissa så har de ganska nyligen tittat i blåsan och de sett att de behöver hyvla. Det är inget som behöver göras akut. Det finns gott om "gubbar" som lever som vanligt och minst lika länge trots att de har blåscancer. De behöver bara in och opereras ibland...
Men som sagt, det skadar inte att ringa och tjat lite:)
Tack snäll ni för att ni tar er tid och svarar! Gud så skönt och höra era åsikter. När man som jag bor utomlands så känner man sig såååå hjälplös och då betyder det så mycket att få lite råd och stöd som jag fått från er. Så skönt att veta att man inte är ensam och att det inte är ovanligt att behöva vänta så pass länge. Men jag ska ta rådet om att tjata och ligga i lite så man kan minska väntetiden lite iallafall 
Du är inte ensam. Fast det känns så. Man känner sig ensamast i värden.... Arontorp verkar ha koll, så lyssna på hennes råd att ligga på och var en "pain in the as".
Väntetiderna är som sagt knäckande, men misstänkte de att det skulle vara väldigt alvarligt så skulle de ju ta sig an honom akut. Du får försöka tänka så.
Vilket land bor du i? Bor din pappa i Sverige?
Jag bor i USA och pappa i Stockholm. Så jag ska be mamma och vara på dom där hemma!
Jag måste ta upp den här tråden igen för jag har nu fått besked om att min pappa är kanske tvungen att operera bort urinblåsan. Medans en doktor har varit emot att pappa går igenom den här vad han kallade STORA operationen så har en annan doktor nu rekommenderat pappa att göra detta fastän det innerbär risken att han kanske inte klarar sig. Min pappa har nämligen många andra hälsoproblem och bla svagt och dåligt hjärta efter en hjärtattack, dåliga njurar och allmänt dålig. Så att gå igenom den här operationen där man sen ligger på sjukhus i två veckor efteråt känns inte alls bra. Men doktorn tycker alltså att cancern kommer tillbaks alldeles för ofta och många gånger.
Medans jag kanske tycker att man hellre skrapar om och då den kommer tillbaks. Jag tror inte att min pappa klarar av den här operationen och det tror inte han heller.
Så om någon här känner någon som gått igenom det här, kan inte ni höra av er och dela med er av detta? Vore jättetacksam!
Hej, hittade den här gamla tråden, och vet inte om den är aktiv mera? Har själv råkat ut för samma öde som TS och undrar hur det gått för din pappa.
