Vad säger man när man byter förlovningsringar?

Hej!
Jag och min sambo stod nedanför "mördarbacken" på Lugnet i Falun  när vi förlovade oss under schack-sm 2012. Jag satte på honom hans ring och han satte på mig min och sedan kysstes vi och kramades och sedan var det liksom klart ;) 
Det räckte för oss och kändes väldigt speciellt även om det var enkelt :)

Vi körde ett sagan om ringen-maraton (favoritfilmer) och gjorde extra god mat.

Sen bestämde vi i förväg när vi skulle sätta på oss ringarna (mellan 2 filmer har jag för mig) och så gjorde vi det då helt enkelt. 
Blev väl typ lite "jag älskar dig"-prat där också men inget speciellt :) 
Kändes onödigt när det inte var ett frieri på så sätt, utan "bara" förlovning

Själv förstår jag inte vitsen med att bestämma i förväg att man ska förlova sig. Jag tycker man förlovar sig precis då man bestämmer sig för att gifta sig med varandra, antingen om den ena friar eller om man bara kommer överens om det.

när jag och min make förlovade oss hade vi gjort en fin picknick ute på Djurgården i stockholm. God mat , bubbel och vackert väder.  Dock blev vi överraskade av en rejäl åskskur som hällde ner så vi tog skydd under en jättegammal ek och det blev en plötslig romantisk stämning så vi bytte ringar där under eken. Vi sa inte så mycket mer än lyckliga fnissningar, massa kyssar och komplimanger som "åh vad fin du är" -  "nej du är mycket finare" och så... 

Det kändes högtidligt att byta ringar så vi gjorde ingen större grej av det , vi tyckte det räckte så.  Vi bestämde dag för bröllopet samma dag vi förlovade oss. 

det kändes helt enkelt rätt med förlovning just där och då och den känslan fick helt enkelt räcka. 

min bästa komips och hennes kille förlovade sig i bilen på parkeringen utanför guldsmeden, dom kunde inte hålla sig när dom hämtat ut ringarna utan gjorde det direkt i bilen fast dom hade andra planer och ett annat datum i ringarna.  Det blev verkligen "nu gör vi det" .  

Jag och min fästman förlovade oss på en strand i Pangani (Tanzania) vilket vi hade bestämt innan. Vi hade skrivit varsitt brev till varandra som vi läste upp och så bytte vi ringar, det blev vädigt mycket mer pirrigare än jag hade trott :)

Tja, för oss räckte det att först enbart förlova oss.

Vi bestämde inget datum för bröllopet, det fick bli när det blev - om det blev något över huvud taget...
Så det var inget frieri inblandat över huvud taget. Vi skulle bara förlova oss som ett steg i att göra förhållandet lite mer "etablerat".

Först flera år senare bestämde vi oss för att verkligen gifta oss.

Och det är många som gör så. Oavsett om andra förstår vitsen med det eller inte ;) 

Vi såg det mer som en gammaldags tro-lovning. 
Vi lovade att höra ihop liksom.
Trolovad kunde man vara i flera år innan man blev gift, och i vissa fall kunde även det trolovade paret få bo ihop...

Vi förlovade oss på vår balkong i kvällssolen. Min man, som var bestämd på punkten att han ville fråga, trots att vi redan bestämt ihop, tog fram ringarna och frågade "Vill du gifta dig med mig?" och sen trädde vi på ringarna på varandras fingrar. Därefter blev det champagne och kräftor för att fira

Vi hade också köpt ringarna tillsammans, och när det ÄNTLIGEN blev det datum vi hade i ringarna smet vi undan mitt i frukosten, satte på varandra ringarna under tystnad och sedan gick vi tillbaka och överraskade familjen. Eftersom vi hade planerat förlovningen i flera månader innan så hade det bara blivit konstigt med tal till varandra. Dessutom var vi så nervösa att ingen av oss kunde prata :) Jag minns att jag viskade till min sambo att han fick ta tag i det och se till att vi gick undan, och då gjorde han det. 

När ringarna väl var på så sa vi att vi älskade varandra och pussades och kramades innan vi gick tillbaka. 

I fråga om när vi bestämde oss att vi skulle gifta oss så vet jag inte när vi gjorde det. Redan när vi blev tillsammans (eller innan?) så diskuterade vi om vi ville gifta oss, ha barn och alla viktiga frågor. Själva ringen på fingret har egentligen inte gjort någon skillnad. Jag har vetat sedan dag ett att vi skulle vara tillsammans, och inget som hänt efter det har gjort någon skillnad på den känslan.