Möhippeångest
Här kommer ett inlägg som väl är en kombination av att jag behöver skriva av mig lite och en förhoppning om att alla ni kloka härinne på forumet ska kunna komma med lite råd.
En av mina bästa vänner gifter sig om lite knappt en månad, och jag försöker göra en möhippa åt henne. Jag känner inte hennes övriga vänner, vi två är gymnasiekamrater och de andra potentiella möhippe-deltagarna är systrar, kollegor och gamla studievänner som jag har träffat någon gång kanske men inte det senaste åren.
Efter lite påtryckning på brudgummen fick jag i slutet av november en lista med epostadresser till alla tjejerna och mailade ut ett upprop för att få ihop planeringen. Jag fick några svar, en del från de som inte kunde komma på bröllopet alls och en del positiva med strödda idéer om vad vi kan göra. Till slut hade vi fått ihop ett datum när de flesta av de ganska få (5-6, beroende på en tjej som eventuellt får barn precis dagarna efter/innan) som svarade kan, men sedan slog julen till och den enda som har hört av sig sedan dess är en av tjejerna som inte kan vara med som har mailat idéer om vad hon kan göra för att bidra ändå.
Jag börjar bli riktigt riktigt stressad över att jag inte få några reaktioner och mår riktigt dåligt av det här, det är ju bara två veckor kvar! Ska jag planera dagen själv och skicka ut ett "såhär blir det och såhär mycket kommer det att kosta"-mail? Då är jag rädd att de andra blir ännu mer oengagerade eftersom jag då tar på mig hela ansvaret och hela planerandet och att de kanske känner att eftersom jag fixar allt så kommer jag även kunna fixa deltagarna...ett par av tjejerna som har sagt att de ska komma bor inte i samma stad som vi, och det gör mig också orolig för att de inte ska tycka att det är värt besväret och resan, om jag kommer med förslag som de inte tycker är tillräckligt "roliga", och då kanske vi bara blir 3-4 stycken, inklusive bruden! (vilket vore helt OK om den totala gruppen inte vore större, men vi är 14 tjejer ur den lite yngre generationen som kommer på bröllopet).
Vad tycker ni? Ska jag "ta över" hela hippan med risk att jag dels inte lyckas med all planering och dels att de andra känner sig överkörda och kanske t o m inte kommer, men med möjligheten att det iallafall finns en planering och att de övriga deltagarna blir mer engagerade nära inpå, eller vågar jag vänta ytterligare några dagar och hoppas på att fler än jag börjar bli stressade och benägna att bidra till planeringen?
per person, så jag hoppas att inte alla hoppar av för att det blev för dyrt - jag försökte komma på billiga aktiviteter som inte innebär en massa planering och fixande (eftersom det bara är jag som planerar och fixar och jag har galet mycket att göra på jobbet), men det lyckades inte så bra...håller tummarna för att jag ska få svar från dem den här gången, de flesta har jag inte hört av alls sedan de för en månad sedan sa att de kunde vara med de föreslagna datumen...