• vittoc­hvacke­rt
    Äldre 19 May 13:05
    6346 visningar
    2 svar
    2
    6346

    Besviken på min tärna

    Hej!
    Jag har satt mig i en situation som jag ångrar men behöver hjälp att ta mig ur den.

    Jag har en hederstärna som under min planering inte riktigt varit där för mig. Som slänger lite pikar hit och dit om våra val som vi gör, men jag försöker skaka av mig dom. Det är inte viktigt vad andra tycker om våra val eftersom det är vårt bröllop. Visst känns det tråkigt att höra men vad ska jag göra...

    Men, Jag hade min möhippa för ett tag sen. Två av mina vänner som också är mina tärnor planerade den och allt var superbra planerat. Blev kidnappad, champagnefrukost, spa, en frågesport, drinkar och middag. På så sätt kunde jag inte önska mig något mer och efteråt skickade jag personliga hälsningar och tack till alla som var där.. 

    Dock så hade jag efteråt en klump i magen. Jag kände mig utanför. Det pratades mycket kring min gravida vän och kommande bebis under dagen. Jag har själv inga barn och jag blev besviken. Min vän är en person som är bra på att ta plats i andra sammanhang och jag har många gånger både lyssnat och pratat med henne om graviditeten och framtida bebis. Jag förstår att hon är mycket lycklig eftersom det är hennes första barn. Jag har lagt fokus på det när vi träffats och har många gånger gjort babyrelaterade saker när vi setts.T.ex titta på babykläder, kolla inspiration till babyrum etc, trots att jag planerar bröllop. Min rädsla har varit att hon ska känna sig åtsidosatt och jag vill inte vara vännen inte är där för henne under graviditeten på grund av bröllopet.

    Därför blev jag så besviken att min möhippa, som jag sett fram emot länge som en dag där jag skulle få lov att ta plats, ändå lyckades bli ännu en dag där hon var i centrum.
    Jag blev också besviken på att jag blev avbryten när jag försökte säga någonting.

    Jag funderade i två dagar på om jag skulle säga någonting. Grät om vartannat och kände mig urusel samtidigt som jag kände att jag måste stå på mig och ta ansvar för vår vänskapsrelation. Så jag sa det till henne. Försökte linda in det så att hon inte skulle känna sig påhoppad, men det gick tydligen inte så bra.

    Jag har fått höra att jag är så otacksam för hon har planerat min möhippa i flera månader, att hon faktiskt är gravid och har mått dåligt under graviditeten men att hon lade ner tid och energi ändå, att hon hade kommit på massa bra grejer men som min andra tärna röstat ner direkt, att hon faktiskt hade ont i sina fötter hela möhippan men att hon minsann inte klagade för det, och att hon nu är ledsen och besviken på mig över hur jag kan vara så otacksam mot henne.
    Att en möhippa inte handlar om att sätta bruden i centrum utan det handlar om att alla andra ska lära känna varandra. 
    Jag fick höra att hon antagligen bara kommer göra mig besviken på bröllopet så hon har tvivlat på att hon vill vara min tärna efter detta och det är synd att våra sambos (som är väldigt nära vänner) skulle bli lidande av detta.
    Fick också höra vad som egentligen var planerat men som inte blev och att många inte ens hörde av sig efter inbjudan.

    Jag försökte dra parallellen till hur hon hade reagerat om hon känt sig utanför på sin kommande babyshower, något som hon inte alls kunde relatera till utan hon menade på att hon bara hade varit glad för att alla andra haft trevligt. 

    Jag ifrågasatte också lite varför möhippan var just den helgen, 3 månader innan bröllopet, då majoriteten inte kunde komma (bland annat min m2bs systrar och en av mina tärnor). Men jag fick till svars att hon inte kunde någon annan helg eftersom hon var uppbokad med annat (bland annat en Ullaredsresa för att köpa babysaker). Jag förstår att det är svårt 

    Vi skiljdes som vänner, men har fortfarande den där klumpen i magen och jag har gråtit i flera dagar på grund av detta. Känner mig som världens klant som ens sa något samtidigt som jag bli kränkt för hon får mig att känna mig mindre värd. Jag känner mig också ledsen på att så många inte ens hört av sig efter inbjudan och samtidigt jag är besviken på att hon slänger det ur sig, för jag förstår att det är ett sätt för henne att få mig att bli mer besviken på andra.
    Min andra tärna förstår hur jag känner och tycker att hon inte borde få vara tärna längre, men jag vet att om jag säger det så kommer inte hon komma på bröllopet och inte heller hennes sambo som är min m2bs bestman, Vill inte utsätta min m2b för detta. Vet också att hon hade fått hela hennes familj, som också är bjuden, att stanna hemma. 

    Allt känns bara så förstört.
  • Svar på tråden Besviken på min tärna
  • Äldre 19 May 19:27
    #1

    Jag tycker du är överkänslig. Jag är gift och har inga barn än så jag kan förstå hur det är med bröllop men inte att vara gravid. Ändå tycker jag inte alls att din vän gjort något fel - pratade hon enbart om sin egen graviditet under din möhippa eller kom det bara på tal "litegrann"? Att du gråtit över detta i flera dagar osv som du skriver får mig att fundera på om det ligger mer bakom? Kan det vara bröllopsnerver som spökar?

  • Äldre 13 Mar 15:00
    #2

    Jag tycker inte det låter som att du överreagerat. Ofta har magkänslan rätt. Tycker din vän reagerade knäppt som inte kunde ta din kritik på ett vettigt sätt. Jag hade själv en diskussion med min bästa kompis häromdagen där hon kritiserade mig för att hon kände sig bortglömd (jag bor utomlands och åkte hem, men kontaktade inte henne). Jag förklarade sansat att jag tycker att jag hört av mig till henne 9 av 10 gånger men att jag just den här helgen hade velat umgås med min familj. Hon förstod vad jag menade, och jag förstod henne. Helt enkelt - vi diskuterade med respekt och kärlek och inte med "men jag då"-argument som din vän verkade dra fram.

    Jag tyckte du gjorde helt rätt! Stå på dig.

Svar på tråden Besviken på min tärna