Släkting som bjuder in "nya" flickvännen fast vi inte vill...

Jag blir lamslagen av fräckheten hos folk! Det verkar som det saknas vanligt hederligt hyfs hos väldigt väldigt många både unga som gamla, vilket faktiskt chockar mig. Hur kan man vara så fräck???

Håller absolut med dom som tidigare skrivit. Och att det är er dag där ni ska välja vilka ni vill ha omkring er.
Det är egentligen en självklarhet. Men hur löser man situationen när den nu blivit som den blivit?
Hur tar man sig ur den på ett sätt som känns bekvämt? Jag vet faktiskt inte...

Har själv hamnat i liknande situation vilket jag ALDRIG trodde skulle hända....
Och jag behöver råd på hur man kan formulera sig utan att det blir sura miner och missförstånd.

Har en kusin (38 år som jag) som också har struligt kärleksliv. Har nu träffat en kvinna sen några månader tillbaka som han ena veckan är tillsammans med och andra inte. Ena veckan är hon det bästa som hänt (vilket alla tjejer innan också varit...) nästa vecka är hon "dum i huvudet". Vi skickade inbjudan som var ställd till enbart honom, för oss har det aldrig varit aktuellt att bjuda hans respektive, även om han hade nån, vilket han just för stunden när inbjudan skickades inte hade. Nu har jag fått svar från honom att "jag och min flickvän kommer gärna". Pust.....

Han har inte jättebra koll på etikett men hur svarar jag honom bäst? Jag får ont i magen av sånt här och det kan ligga och gnaga länge länge.

Vi har redan för "mycket" folk bjudna. Lokalen har ett tillåtet maxantal som vi redan spräckt om alla inbjudna tackar ja (bröllop i juli). Min barndomskompis som bor i USA ringde och frågade i förra veckan om det var ok om hennes nya hon träffat för ett tag sen fick komma. Där är det en helt annan situation så det var självklart helt ok. Men då är det också en till gäst.
Sen har vi en disskusion med min blivandes bror och fru ang. deras två barn. Vi har ett barnfritt bröllop men de har trott att det inte gäller dem av olika anledningar...

Jag är som sagt helt oförstående till att det har blivit såhär, för jag har tyckt att vi är övertydliga.
När jag läst trådar om det här förut har jag tyckt att " det är väl inte så svårt, det är bara att säga till folk hur läget är". Men när man nu själv är där är det allt annat än enkelt. Vill ju inte stöta mig eller få en jobbig stämning mellan oss.

Så, några tips på hur man kan svara min kusin?

Du har helt rätt och jag vet...
Har skrivit till honom och förklarat helt ärligt hur det är. Får se hur han reagerar.
Det går säkert bra det är bara så lätt att förstora det när man just ställs inför det.

Tack för stödet!