• Anonym (livet går vidare­)
    Äldre 18 Mar 12:20
    4304 visningar
    22 svar
    22
    4304

    När är det dags att gå?

    Odium skrev 2012-02-19 19:58:00 följande:
    Jag tycker det låter som att du redan bestämt dig, men är väldigt rädd att faktiskt ta steget.
    Om du lämnar honom, ja då blir det ett helvete först. Men gör du inte det så lever du i oro och är olycklig en längre tid.

    Jag kan barase till mig själv när jag säger att om jag hade haft dessa problem med min blivande och vi gick i terapi skulle det inte ändra så mycket. Jag skulle fortfarande vara rädd att vi skulle slinka tillbaka till det dåliga, efter en period av bra tider.

    Du tror inte på förhållandet, då är det inte mycket annat att göra än att gå. Ni gör er kanske bättre som vänner då, om ett tag när all infektion lagt sig.
    Och varför är det svårt? Du säger det själv, ni har vart ihopväxta under nio år. Man integrerar sin egen personlighet med sin partners och då är det skrämmande att stå helt själv igen. Men det är värt det.
    Lycka till.
    Mycket kloka ord, jag tänker likadant.

    TS, jag tror att om du stannar i relationen kommer du så småningom att känna en sorg över det liv du aldrig levde. Du vill inte vara kvar hos din man, du tror att ni är fel för varandra, och precis som du säger så hjälper nog inte parterapi om den ena parten (kanske till och med båda?) redan har gett upp och inte är intresserad av att försöka lösa problemen. Det är tufft att lämna och skrämmande att stå på egna ben, Men det är ingenting mot att leva ett helt liv i en grå, meningslös tillvaro där man bara känner sig som ett djur i bur, rastlös, instängd och uttråkad.

    Mitt råd vad gäller det praktiska är att du slutar gräma dig över att du inte har råd att köpa en egen bostad. Du verkar vara en äventyrslysten kvinna med aptit på nya platser, nya människor och nya utmaningar. Då är det synd att låsa sig vid en bostad i det här läget. Testa att hyra en lägenhet i andra hand ett tag, spela roll att du inte ska bo där permanent, man behöver inte börja med en fast bostad för att kunna bygga ett nytt liv. I en tillfällig bostad får du utrymme att verkligen fundera över vad du vill göra. Kanske har du alltid velat bo och arbeta i London? Svenskar är sjukt populära i Storbritannien. Kanske vill du läsa spanska och samtidigt jobba extra i Spanien?

    Allt är möjligt, tro mig. Jag har tillbringat flera terminer utomlands, några gånger pluggade jag, några gånger jobbade jag som servitris, helt utan vare sig restaurangutbildning eller erfarenhet av yrket. Det GÅR att göra så kallade "lappkast i livet", alltihop handlar om att vara modig, att våga tro på sig själv.

    När du väl har landat i din nya tillvaro, när du känner dig trygg med ditt eget sällskap och trivs med att leva ensam, när du funderat ut vad du vill jobba med och var du vill bo, då kommer du att ha alla förutsättningar att finna den stora kärleken.

    Varmt lycka till!
Svar på tråden När är det dags att gå?