Förlovningshinta..?

Varför inte göra som den klassiska svenska traditionen att man endast pratar om att göra det, sedan går man och väljer varsin ring och sedan väljer man ett datum man förlovar sig på. Det du vill nu är egentligen den amerikanska traditionen som många ser på film.

Betyder det att du också är redo att gifta dig, eller använder du dig av nytolkningen att en förlovning bara visar att ett förhållande är seriöst istället för att vara ett för-löfte om att gifta sig?

Vad du än gör, jämför dig INTE med hans tidigare förhållande. Hon var ju tydligen inte den rätta, annars hade de fortfarande varit tillsammans. Det kanske är så att om man har varit förlovad förut och alltså trott mycket på en relation som sen inte funkade, så är man lite bränd och vill vara riktigt, riktigt säker innan man tar ett sånt steg igen?

Min fästman har varit förlovad förut, och jag struntar fullständigt i hur lång tid det tog, hur det gick till osv, det enda relevanta är ju hur det känns i VÅR relation. Och vi kommer ju att vara ihop mycket längre än någon av oss har varit med någon annan förut, så då blir allt som hände innan ännu mer irrelevant!

Om han gjorde det efter 1½ år med förra tjejen och det sprack så vill han kanske vänta för att inte riskera att det spricker mellan er? Vill man ha något gjort får man göra det själv... fattar inte riktigt grejen med att killen ska fria. Snacka om att sätta tokmycket press på någon som kanske inte vill ta det ansvaret...

Jag och min pojkvän talade om förlovning. Att vi ville förlova oss och att vi troligen skulle göra det ungefär 10 månader senare. Två månader senare säger han att han vill förlova sig nu och inte vänta. Jag var mer av "men vi skulle ju vänta till sommaren" men efter lite betänktetid ångrade jag mig och ville också förlova mig. Det var nästan 5½ år sedan och i sommar gifter vi oss

Kanske kan ni snacka om när ni kan tänka er förlovning? Ni måste ju inte bestämma något definitivt gemensamt om du inte vill, men du kan ju säga att du helst vill att han frågar. Så får du kanske lite koll på hur han känner också. Att gå och hoppas på förlovning medan han kanske inte ens har tänkt den tanken seriöst känns mycket dumt. Bättre att visa några korten man har på handen då. Och, hur mycket vi tjejer än det önskar, killar kan inte läsa tankar. Jag kan aldrig hinta om någonting till min m2b utan måste säga rent ut vad jag menar. Men hellre det än att jag blir besviken utan att han fattar varför.

Sedan det där med hans ex fästmö. Det ska du inte lägga vikt vid. Som ovan är sagt så är det ju inte ihop längre så den förlovningen är ju inte något värd. Men ert förhållande ska ju hålla längre och ni ska förlova er och ni kommer gifta er. Något som han och exet aldrig gjort och aldrig kommer göra. Men facit i hand sedan har du, trots att frieriet kommer senare, "vunnit" mot exet. Om man nu ska se det så.

Har en kompis vars sambo varit gift förut och fått ett barn med sitt ex. Hon visste att han inte skulle  vilja förlova sig och gifta sig på ett tag, även om han verkligen älskar henne och tror på förhållandet. Han var helt enkelt bränd efter det "misslyckade" äktenskapet. Men nu har de en dotter gemensamt på ett år. Det tycker jag är ett ännu större åtagande. Gifter man sig kan man skilja sig och aldrig mer ses, men så funkar det inte med barn... Nu ska ju förstås ingen här skilja sig framöver, allra minst jag själv