I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Hur gick det? Du tar väl inte i för mycket när du är förkyld?

Hej Daa! Nej, ingen risk. Däckade i soffan i går kväll 18.30 (efter Glamour!) och fick absolut inget vettigt gjort. Ikväll är det jobb iaf fram t kl 21. Sedan somnar jag väl i bilen på väg hem. Det borde finnas någon form av autopilot att koppla in, så bilen kör själv hem, säkert och snabbt utan att krocka med alltför många älgar, grisar och galna bilister.

Blir så fort trött och otålig på att inte må bra och orka allt jag vill!

Har du sett boken "Min morfar och lammen" eller "larver och trollsländor" el "adjö, herr Muffin". Fina böcker som förklarar döden för barn på ett bra sätt. Parvlarna är kanske lite för små, men det kan ju finnas något du kan använda?

När man ska dividera bråktal kan man invertera och när man ska multiplicera två tiopotenser och själva exponenterna är negativa-så blir det positivt i svaret. Bara så att ni vet...

 *arbetar mig metodiskt fram i matematikens obekanta värld*

När man fått iväg papper som borde postats för länge sedan och ringt samtal som gör att man kan bocka av grejor på sin lista-då är det förresten också positivt.

Nu behöver matematikern mellanmål!

Daa, bra att du tar med barnen, jag tycker många verkar rädda för det. Tror barn krånglar till det mindre än vi.

Några trådbebisar på G än då?

Hej Passionis! Vad du är duktig med matematiken! Förstår  typ inte mycket av det du talar om...

Jag kan skicka dig min trave av kursböcker till chefsutbildningen också. så kan du läsa i mattepauserna och så sammanfatta och maila mig. Det blir väl bra?  Känns som om min hjärna har gått i studiestrejk som den mycket ogärna vill avbryta...

Håller fullständigt med dig om det där med begravningar. Det är vi vuxna som hymlar och håller på. Barn tar döden som något mycket mer naturligt.

Ingen bebis här i alla fall!

Jag avstod från begravning när stora dottern var drygt 1, 5 år. Det hade blivit för tufft i kyrkan att se de älskade familjemedlemmarna så förkrossade som de var (det var fel generation som avlidit oväntat) och jag ville inte att de skulle behöva ta hänsyn till henne. Hon kom på kaffet efteråt och lyste upp istället, men fattade inte alls vad det handlade om. Bara lite äldre hade det nog kunna fungera - bara de förstår på något plan och det är rätt generation.

Idag skulle de få vara med tror jag, funderar mest på när det blir min pappas tur. Det kan ju bli snart dessvärre, det går långsamt utför. Ingen orkar mer, allra minst han. Så jag hoppas snart att det får vara nog, om det inte sker ett snart tillfrisknande.  

Fortsätter med akupressur och ananas, snälla bebis - kom ut! Två hinnsvepningar, färdknäppar, vila igång det, stressa igång det, allt har testats. Känns udda att ha haft sammandragningar sedan vecka 21 och ändå gå lika mycket över tiden som med de tidigare ( BF + 11 resp BF+ 6) .

Tack för boktipsen, Solde. Jag hittade tre stycken på biblioteket, varav en verkar skriven för ganska små barn (Vem är död av Stina Wirsén). Vi har pratat om begravningen, vad det innebär (ungefär) och försökt förbereda dem på att många kommer att vara ledsna, men att man får vara det på begravning. 
Jag hade inte tänkt på hur vi skulle göra med barnen, men jag och maken fick intrycket att det var viktigt för svärfar att de är med. Det avgjorde saken. Mina föräldrar kommer att vara med och ta hand om dem ifall de blir oroliga.  
De kommer med största sannolikhet att vara mest irriterade över att vi inte låter dem springa iväg till lekrummet för att leka med det älskade trätåget. 

September: ja, det känns lite ironiskt att du ska gå över tiden efter allt som varit under den här graviditeten. 

Så jobbigt med din pappa.

Och som sagt, lycka till inför förlossningen nu. *lockar på bebisen* 

Blommis: bra jobbat med matematiken! Hur känns det? Är det litegrann kul? Eller jätte-?

Fick just en rejäl bunt tråkiga besked om pappa och kanske är det bara ett par dagar kvar. Han finns i annan stad, så dit tar jag mig inte. Jag var där för ett par veckor sen och är nöjd givet situationen men det hade kunnat vara annorlunda såklart.

Känns som oron nu hindrar förlossning, låt det inte bli samtidigt bara, det klarar nog inte psyket.

Tack Daa - den känner sig lockad på!

Hoppas så det blir en bra upplevelse för parvlarna. Att svärfar vill det är bra.