• Äldre 6 Feb 22:32
    47001 visningar
    372 svar
    372
    47001

    det heter b o r g e r l i g t

    Det värsta jag vet är när man inte kan skilja på de och dem. Och där kan man inte ursäkta sig med dyslexi heller utan det är bara bristande kunskap. Näst värst är de som inte kan hantera svenska genitiv-s och t. ex skriver engelska: Sara's familj. Eller ännu värre, bara utesluter det: Therese vänner. Något som har blivit ganska vanligt på sistone i kvällspressen. Jag kan tolerera att "vanliga" människor på internetforum skriver sådant, men folk som utger sig för att vara professionella skribenter på något sätt?? Nej huva! Att man så här på kvällskvisten sitter och skriver några små slarvfel och slinter på tangenterna tycker inte jag stör så mycket egentligen. Men de ovanstående sakerna provocerar mig mycket. Ungefär på samma sätt som folk som inte vet var de ska göra av servetten och de som inte tar bort stygnen i rockskörten när de köpt ny kappa. Det handlar väl om att folk som vet hur man ska bete sig blir störda av dem som inte vet och till syvende och sist så är det nog en klassfråga...?

  • Äldre 7 Feb 19:07
    Kjell Präst skrev 2012-02-07 07:30:15 följande:
    Jag vet inte om jag missförstår dig, men om du menar att det är en klassfråga huruvida man vet hur man uppför sig, och talar korrekt språk, så kan jag inte hålla med. Jag är av tvättäkta arbetarklass, mamma var städerska och pappa arbetade på lager. Mina farföräldrar var statare och mina morföräldrar var städare och vaktmästare. Själv har jag större delen av mitt yrkesliv arbetat i hemtjänsten. Dock fick jag lära mig att läsa och skriva riktig svenska redan när jag var fyra år. Mina föräldrar visste precis hur man uppförde sig i offentliga sammanhang. Min bror håller med stort allvar ordning på etikett och språk. Jag tror att det handlar om vilken inställning man har, snarare än vilken klass man tillhör. Min inställning till servettens placering, till exempel, kunde inte vara mer likgiltig. Jag har alltså ingen som helst aning om var servetten ska placeras eller vilket bestick som ska användas när man äter glass efter klockan 18.00 Så mig provocerar det mer att man bryr sig om att hålla på sådana regler, än om man bryter mot dem. Däremot värnar jag om vårt vackra språk och blir störd när någon förstör det.
    Oj, nej det var inte så jag menade, att det är en klassfråga om man kan uppföra sig eller uttrycka sig korrekt!! Tvärt om! Jag menade lite halvraljant mot den småborgerlighet jag själv tillhör att det är ett medelklassproblem att haka upp sig på just servettens placering och dylikt , och att störa sig över dem som inte tycker att det är viktigt....
    Så att just själva irritationen är någon sorts "känna-sig-bättre-än andra-grej" som jag själv tycker är ganska medelklassig... och som jag inte tycker om, men som jag ändå inte kan låta bli att känna....
    Men jag uttrycket nog mig inte så klart där, var nog lite trött i gårkväll...
  • Äldre 7 Feb 21:04
    Aniara4 skrev 2012-02-07 20:39:23 följande:
    Jag misstänker också att det är så det går till! Först väljer man klänning (och lite senare i processen väljer man en eller två till för säkerhets skull), sen den största och blingigaste ring man kan hitta, sen bokar man herrgård, håller auditions för att hitta den skojigaste prästen, köper näbbklänningar och ett ton dekorationer i exakt rätt nyans och sen kommer man plötsligt på att visst fasen, det ska ju vara en karl med också!
    hahahaha!!!
  • Äldre 10 Feb 19:14
    1700tal skrev 2012-02-10 08:50:27 följande:

    Åh, hjälp! Det där är ju inte ens roligt, bara ynkligt.


     


    Bröllopsmagasinet (den tjocka tidningen som brukar delas ut på mässor) är lika förskräcklig. En person av de som skriver där stoppar in kommatecken precis överallt (för övrigt en annan sak jag stör mig på), skriver "dem" precis som i ditt exempel, skriver S på slutet titt som tätt (som i mitt exempel) och envisas med våran, eran osv. Jag kan inte ta sådana texter på allvar, det går bara inte. Hela tidningens trovärdighet faller platt.


    Oj ledsen men jag måste... En av dem heter det, "dem" är inte alltid fel... Jämför, "En person av oss som bor här."

    De = Vi (när det är subjekt) Dem = Oss (dvs objektsformen för dem som är intreserade Flört)

    För övrigt är Bröllopsmagasinet en förskräcklig skrift och de så kallade "skribenter" som skriver den borde tjäras och fjädras och få springa gatlopp med stora plakat där det står "Jag är inte skrivkunnig" {#emotions_dlg.djavulsk}
  • Äldre 10 Feb 19:45
    1700tal skrev 2012-02-10 19:22:03 följande:

    "En person av dem som skriver där", menar du? Hm, ser helkonstigt ut...


     


    Och jämförelsen gjorde mig inte det minsta klokare!


    Jag vet,nu när jag sitter och vänder på det så blir jag också lite förvirrad Tungan ute
    Men jag vidhåller att "en person av dem som..." måste vara rätt... "en person av oss" låter ju rätt medan "en person av vi" låter helkefft! ...fast "en person av vi som bor här (tex) låter ju inte helt fel...? Men "en person" måste bli subjekt och "av dem som..." blir ju någon form av attributiv bisats, eller? Överlåter till någon som knäcker hårdare än vad jag gör på grammatik att reda ut detta Glad

    Grundregeln är iaf att vi är subjektet = den som gör något i frasen (Vi äter glass) medan objektsformen används för den eller dem som utsätts eller påverkas av handlingen (Vi äter glass och bjuder dem också) Man kan också prova att sätta det i singular: Jag äter glass och bjuder dig också. Ska man skriva "dig" så ska man också skriva "dem". Och så vidare.
  • Äldre 10 Feb 19:51
    1700tal skrev 2012-02-10 19:30:36 följande:

    Ok, men om man då tänker samma mening... För jag hänger verkligen inte med på det där.


     


    En av de (tre författarna) som jobbar där...


     


    Kontra:


     


    En av dem (tre författarna) som jobbar där...


     


    Är det verkligen korrekt med "en av dem tre författarna som jobbar där..."?


    Fast nu börjar du laborera med uteslutna ord ur fraserna och då blir det mörk grammatik Glad
    Det är samma sak som det av lingvister mycket avskydda argumentet att man ska säga "Längre än jag" för att man ska tänka sig att satsen fortsätter "Längre än vad jag (är)"

    En av de tre författarna som jobbar där är en helt korrekt mening. Men det är också  "En av dem som jobbar där". Skillnaden är att du förflyttar subjektet i meningen.
  • Äldre 11 Feb 13:30
    1700tal skrev 2012-02-11 11:53:06 följande:

    Ja, så tror jag med. Jag är inte så haj på att banka in nya glosor och grammatikregler för nya språk men jag har ett uttal som lurar även de som har det som modersmål. Är även snabb att plocka upp nya dialekter både på svenska och engelska (har bott där). Spelar piano utan att ha lärt mig men kan inte läsa noter. Blivanden är precis tvärtom, systematiserar in ny info (som glosor) i hjärnan på ett märkligt effektivt sätt men har noll dialekt- och musikgehör.


     


    Väldigt intressant och spännande! Olika hjärnhalvors utveckling kanske?


    Talar tre språk flytande (så att jag kan lura modersmålstalare) och behärskar ytterligare två, men jag har dessutom studerat tillräckligt mycket främmande språk och lingvistik för att hjälpligt kunna reda ut reglerna när det behövs också... (arbetar dessutom som språklärare)
    Det är ett faktum att språk och musikalitet hör ihop, man har bevisat att andelen av befolkningen med absolut gehör är mycket högre i Kina än i Europa och det beror på att kinesiska har ett antal ord där själva tonhöjden på rösten ändrar betydelsen! Även svenska har vissa inslag av ton- och intonationsändringar som för ändrar betydelsen (jmf. tomten = Tomte och tomten = där huset står)... Och svenskar betraktas ju som generellt ganska musikaliska!

    Problemet med att förlita sig enbart på sin språkkänsla är att den i bland fallerar, precis som nu då Tungan ute. Men jag hade aldrig besvärat mig om att lära mig den grammatiska regeln för de/dem om jag inte hade varit tvugen att förklara för folk varför man brinner i helvetet om man skriver "dem" rätt igenom hela tiden... Men jag kan konstatera att min språkkänsla har rätt i 9 fall av 10... det är väl bara "engelskalärare" (som jag tycker det känns naturligt att säga) där den inte riktigt hänger med...

    Jag skulle skriva "Jag slår dem som är dumma" utan att darra på manchetten ett ögonblick, och om jag analyserar meningen så är ju också "dem" ett direkt objekt i meningen och ska stå i objuektsform! Solig

    MEN jag har också läst tillräckligt mycket språkvetenskap för att inse att det slaget förmodligen är förlorat, eftersom språkregler är normativa = de baseras på hur språket används (det är alltså inte så att det finns en urkodex nedgrävd någonstans med "De Svenska Skrivreglerna" och sen ska vi förhålla oss till dem bäst vi kan... utan skrivreglerna förhåller sig till hur de flesta använder språket = normen, och förändras i takt med att man använder språket annorlunda... det kan vara bra att tänka på för språk- besserwissar, som mig själv då naturligtvis!)
    Så om tio år så kommer det säkert vara helt koscher att skriva "Dem åkte buss till Ikea" och liknande hemskheter... Gråter

    Så. Jag är språknörd. Ursäkta mina långa tråkiga utläggningar!
  • Äldre 11 Feb 13:41
    Aniara4 skrev 2012-02-11 13:05:58 följande:
    Såvitt jag förstår är faktiskt båda ok i just det fallet!
    sprak.ifokus.se/discussions/4f12936ed3b4fd0e1...

    Haha, den tråden var ju nästan lika underbar som denna!! Självklart är ju ett överanvändande av "dem", även som sjubjektsform en sociolekt! Tror inte att det är så dialektalt dock...
  • Äldre 11 Feb 14:21

    *ber ödmjukast om ursäkt för mina stavfel* Lite ironiskt när man ska utge sig för att vara nån som kan nått när det gäller språk! *förändrar* *objektsform* och *subjektsform* ska det stå. Naturligtvis! Skäms

  • Äldre 11 Feb 14:31
    1700tal skrev 2012-02-11 14:25:38 följande:

    Fast med en ödmjuk inställning att jag säkert har fel ibland. Och då är jag definitivt villig att ändra mig. Inser att jag överanvänder "de" när de flesta för tvärtom.


     


    Slinter på tangenterna gör vi allihop, Knyttan!


    Det är definitivt bättre att överanvända "De" än "Dem" eftersom "De" förmodligen är rätt form att använda i de flesta fall! Glad Så din strategi är helt klart att rekommendera!!
  • Äldre 17 Feb 18:24
    Soldemor skrev 2012-02-17 10:47:52 följande:
    En annan sak som irriterar mig är "göra"-viruset som drabbat radiouppläsare.

    "Vann gjorde", sjöng gjorde" etc - vadå göra vinna? Oohh! Jag blir knottrig när jag tänker på det! Är det så svårt att säga xxx vann    eller det var xxxx som sjöng eller deltog eller vad det nu gällde.
    Är detta en åkomma från anglofieringen vi har i vårt land? Det är inte trevligt att höra iaf!
    Men det är inget fel med dessa meningar? Det är en form av omvänd ordföljd där predikatet kommer före subjektet. Man måste inte uttrycka sig med subjekt-predikat-objekt i alla meniningar, det skulle bli oerhört styltigt.
    Vann gjorde Hanna. Hanna vann. I första meninngen vill man lyfta fram att det verbet - att någon VANN något (mindre viktigt vem som vann). I andra meningen lyfter man fram att det var just HANNA som vann (mindre viktigt vad hon vann).

    At anglofieringen skulle ha något med det att göra har jag svårt att tänka mig, kan inte komma på att det finns någon likanande konstruktion i engelskan. Om det inte är do-omskrivningar du tänker på? Men de har ju en någon annan funktion - Hanna won the lottery/ Hanna did win the lottery, det är ju inte riktigt samma sak... i första fallet är det ett enkelt påstående och i andra fallet så är det ju en förstärkning, för att motsäga tvivel... Jag tror att det är något som du har hakat upp dig på bara, faktiskt...
    Tror f.ö inte att engelska är lika liberal i ordföljden som svenskan är, men det är bara ett löst antagande.
  • Äldre 17 Feb 20:20

    En sak som jag stör mig OERHÖRT på är när man misshandlar språket i reklamannonser. Vad är det för efterblivna människor som sitter och gör dem egentligen?? Har de alls gått ut grundskolan? Korrläser man ingenting innan man låter det gå i tryck? Varför betalar man ohemult mycket pengar för att annonsera, fotografera, redigera, photoshopa osv osv och så kan man inte betala en kompetent person för att skriva korrekta meningar? Skrikandes
    Ett exempel är den här annonsen som ligger uppe på BT just nu:



    Det är bara TVÅ ord och så har de ändå misslyckats! Vaddå Tem-auktion?? Eller är det en Tema-uktion de ska ha??
  • Äldre 21 Feb 14:46
    Soldemor skrev 2012-02-21 10:56:03 följande:
    Jamen, det blir ju två predikat på varandra, tycker inte det låter korrekt alls i mina öron. Att göra är ett verb, att vinna är ett annat, att sjunga ytterligare ett. Antingen gör man något, eller så vinner man eller sjunger, inte både och samtidigt.
    Det blir ett till verb eftersom man inleder meningen med ett verb för att understryka dess betydelse. Utan "gjorde" skulle det bli en frågesats: "Sjöng Hanna?" Nu blir "gör" istället ett hjälpverb och det är inte alls något konstigt: "Sjöng gjorde Hanna" "Vinner gör Stefan" Att ha två verb på rad är mycket vanligt och inte alls fel utan tvärt om något man måste kunna göra (se där har du två tex) för att kunna konstruera mera komplexa meningar.
    Jag har vunnit på lotto. Vunnit har jag gjort... Jag kan spela fiol. Spela fiol kan jag göra. Jag spelar fiol nu. Jag har spelat fiol i dag, men i går ville jag inte spela fiol. Spela fiol ville jag inte men jag kunde tänka mig att spela piano. Och så vidare. Alla kursiv är hjälpverb. Kan, vill, ha mfl är hjälpverb och de förekommer nästan oftare tillsammans med andra verb i sin funktion som hjälpverb än självständigt. Så man kan visst göra något och sjunga samtidigt. Solig
  • Äldre 21 Feb 17:19
    Soldemor skrev 2012-02-21 15:37:52 följande:
    Njaej, jag köper inte det riktigt. Bara för att det är vanligt behöver det per definition inte betyda att det är korrekt språkbruk. Och det behöver inte bli en frågande sats, man säger helt enkelt "Hanna sjöng" eller "det var Hanna som sjöng" "Jag har vunnit" låter betydligt bättre i mina öron än "vunnit har jag gjort". Det blir fortfarande verb på verb som känns överarbetat.
    Nja halvt rätt där... vanligt språkbruk blir med tiden korrekt språkbruk, oavsett vad man tycker om det. Och det är inte jag som säger det utan så ÄR det. Jag argumenterar inte mitt subjektiva tyckande här utan med akademiska studier i ryggen. Språket är nämligen normativt på så sätt att det som är norm = det vanliga, blir vägledande...
    Vill man vända på satsen "Hanna sjöng" för att betona just verbet så blir det en frågande sats (om man inte använder ett hjälpverb), inte att man inte kan uttrycka det utan att det blir en fråga, givetvis. Men det är ju det som är så fantastiskt med språk, att beroende på hur vi använder det så komunicerar vi olika saker, och olika nyanser kommer fram. Bättre begagnad bil är inte samma sak som en bättre, begagnad bil och där är det bara ett kommatecken som är skillnaden. Prova nu att säga de två meningarna högt så ska du få se villken skillnad. Skriftspråket är egentligen bara en blek kopia av vårat talspråk som är det egentliga språket. Skriften har vi uppfunnit för att försöka avbilda det vi säger med munnen, men det blir aldrig en exakt återgivning.
      " Vunnit har jag gjort" låter ju onekligen lite bakvänt och "Yoda-aktigt" och så skulle man kanske inte uttrycka sig i skrift, men väl i talspråk för att betona något, och det är ju just talspråk som vi diskuterar här, eller hur? Talspråk och skriftspråk lyder inte under samma lagar och regler nämligen!

    Det finns väldigt mycket folk som har åsikter om språk, men det är rätt sällan det grundas på några djupare studier i ämnet. Ett ganska vanligt exempel är de som stör sig på att man säger "blommer" och "flicker", och så tycker man att det är en "förslappning" av språket, eftersom man "inte säger som det skrivs"... Sanningen är den att just den formen är belagd i skriftspråk ända tillbaka på 1600-talet och detta med att skriva "blommor" och "flickor" är ett mycket senare påfund. Så blommer och flicker kan man lungt fortsätta säga, även om man kanske inte ska stava det just så enligt de skrivregler vi har för tillfället. Annat typexempel är dem som stör sig på när man säger "ejeklien" och "ordenklit" för så skrivs det ju inte. Men då tror man att stavningen kommer först och sedan uttalet, när det är precis tvärt om!!

    Så till alla mina med-besserwissrar här i tråden: stör er gärna på hur folk skriver! Men prata får man göra hur man vill... och det vi säger idag kommer vi att skriva imorgon. Typexemplet är detta med de/dem som har varit uppe ett par gånger redan. Anledningen till att det skrivs olika är att det också i talspråk har varit skillnad mellan de och dem. I dag har den talspråkliga skillnaden försvunnit och följdaktligen så håller den skriftspråkliga skillnaden också på att försvinna, hur ledsamt man än tycker att det är...
  • Äldre 21 Feb 18:52
    Aniara4 skrev 2012-02-21 18:21:17 följande:
    En annan av mina språkliga pet peeves är alla som verkar ha glömt hur man använder ordet "sin".
    Meningar som "hon åt hennes kaka" får mig alltid att undra vem den stackars kvinnan var som fick sin kaka snodd.

    Häromkvällen meddelades på tv att det snart skulle komma ett avsnitt av en spin-off-serie av Criminal Minds, "men först ska gänget i CSI vilken-det-nu-var få träffa deras nya chef". Jag fattade ingenting. Varför ska gänget i CSI få träffa Criminal Minds-gängets nya chef?! Obestämd
    Hehe, jo jag stör mig också på det Skrattande
  • Äldre 16 Mar 21:34
    Odium skrev 2012-03-16 15:59:45 följande:
    HAH jag med.. men då får jag alltid höra att min mentala ålder är 75. Så jag har slutat. De får väl låta dumma då...
    Tycker inte det är dumt att använda slang! Det är så språket utvecklas.... Tycker de är dumma som bara tror att det finns ETT sätt att utrycka sig och EN språklig variant som är korrekt. Trist inställning. Att sno något, i betydelsen stjäla finns upptaget i SAOL, och snodd, är precis som stulen ett helt korrekt adverb bildat av det.
    Så det är ingen som låter dum när man påstår att mobilen är snodd. Det är tvärt om dumt att märka ord som inte ens är fel...
  • Äldre 17 Mar 00:32
    Nikkita skrev 2012-03-16 23:40:11 följande:
    Vad jag vet finns inte ordet snodd med betydelsen stulen i SAOL. Här kommer böjningen av ordet stjäla: 
    www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svens...

    & här kommer betydelsen av ordet SNODD: 
    www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svens...

    Däremot hackar jag inte på de som använder slang om jag inte känner dem & vet att de ska ta det med en klackspark Glad 
    Precis som Chicita skrev så får man i min umgänges krets utstå lite gliringar om man använder något ord fel (givetvis med glimten i ögat), eller ord som kan betyda något annat utan att tänka sig för! Tycker enbart att det är kul med lite kärleksfullt munhugg!
    Det hjälper om du slår upp verbet "sno". Sno står visst med i SAOL, kolla själv. Däremot inte "snodd". Du kan inte hitta "stulen" heller i SAOL eftersom det är en bildning av ordet stjäla. Att tala om hur stjäla böjs har näpperligen något med saken att göra, jag har ju knappast sagt att det är samma ord har jag? De har däremot samma betydelse...

    Jag tycker också att det är roligt med ordvitsar och skämt, men i detta fallet så är det inte ens ett språkligt fel som man kan raljera över. Däremot rätt torrt att påpeka att det har en dubbel betydelse, men visst...

    Det är ju en något lägre stilnivå än tex "stjäla" men alla kan inte tala på den högsta och mest formella nivån hela tiden, tänk dig själv hur det skulle låta! "Ehuru önskar undertecknad att det i görligaste mån kunde undvikas..."osv.
    Jag tror att jag har mer kunskap om språk och dess funktioner, varianter mm. än de flesta i den här tråden, och det är ganska många som hakar upp sig på något som ni uppfattar som fel bara för att ni själva inte skulle säga så. Det innebär inte att det är fel i den tänkta kontexten. Att tex smsa "d e skitql, ses där lr? är ju supereffektiv användning av språk, men kanske inte så lyckat i en akademisk uppsats. Genom att använder vissa slanguttryck så visar man att man tillhör en viss grupp, men det är ingen som skulle prata så på en anställningsintervju. Och tro mig, ingen pratar så här: "ööh, bah, asså, ööööh vi liksom typ, bah." Då har man nog inte lyssnat ordentligt Glad
    Men jag älskar slang, det är där man hittar det allra mest kreativa och nyskapande i språket.
  • Äldre 17 Mar 12:06
    Chicita skrev 2012-03-17 10:39:12 följande:
    Nu tycker jag att det börjar bli lite spänt här inne.

    Vi kör det här inom ett begränsat gäng. Skulle aldrig falla mig in att "hoppa på någon" för deras sätt att använda slang.
    I ett gäng där alla är med på noterna och alla tycker att det är kul, så får det en helt annan betydelse.
    Det är inte mobbing eller trackasserier av den / de som inte kan använda "högtidlig svenska".

    På MAX så blev det lite ekivokt när man bad någon dra fram bröna i dubbelskåpet så man kunde fylla på bakifrån Tungan ute 
    Eller när kompisen bara ska "sätta på kaffebryggaren" innan vi kan fika...

    Men om man har något i kokosnöten mellan axlarna så skämtar man inte om sånt eller pikar dom man inte känner.
    Det fattar väl vem som helst tycker jag 
    Jag vill absolut inte bidra till att det blir spänt, snott eller fnurrigt på några trådar här Solig Däremot vill jag gärna sprida lite ljus i de vanligaste fördomarna som finns om språk:
    1. Att språket håller på att utarmas, och att det är slang och "ungdomsspråk" som bidrar till det.
    2. Att talspråk skulle vara felaktigt när man talar.
    3. Att någon som använder slang i vardagligt tal inte har något (annat) språk.

    Sen har jag flera käpphästar till, men dom kan vi spara till en annan gång. Så, det är med de bästa av intetntioner som jag är lite obstinat ibland, men sån blir man av språkvetenskap - odräglig Skrattande
  • Äldre 17 Mar 12:07

    *intentioner*

  • Äldre 17 Mar 15:25
    Chicita skrev 2012-03-17 12:27:28 följande:
    Haha.. ja jag är absolut ingen expert i ordkunskap och språkvetenskap. Gick ut gymnasiet med 4:or i svenska språket och litteratur. Men efter det har jag inte pluggat vidare eller haft behov av att ha perfekt svenska. Bara de jag skriver och pratar med förstår mig och att jag kan formulera mig på ett bra sätt när det behövs är nog.

    Vet lite om många saker men är bara "expert" i ett fåtal ämnen (fråga mig om hästar, tam-illrar eller marsvin så kan jag backa upp vad jag säger med upp till 30 års erfarenhet Flört och även utbildningar).

    Hörde att det tydligen ska kallas dilletant, men jag tycker inte riktigt att det stämmer på mig Tungan ute
    Hehe, jag har inte heller en "perfekt svenska", om det nu ens existerar något sådant Tungan ute. Däremot så kan jag skärpa till mig och räkna ut hur det ska vara, och - framförallt tala om varför.

    Men jag kommer med största sannorlikhet att bli en dille-tant i framtiden ändå Skrattande
Svar på tråden det heter b o r g e r l i g t