Det är väldigt stor skillnad på dyslexi och slarvfel. Och oftast är det rätt lätt att se skillnaden på dessa två.
Min bror är dyslektiker, och jag har ofta fått julkort eller födelsedagskort med texter som "Gratis Syran"...
(Förresten så är det rätt intressant att dom ger ett handikapp som ordblindhet en ettikett med så avancerad stavning).
Dyslektiker vänder ofta på bokstäver i ord, eller tappar / lägger till bokstäver.
En person som inte bryr sig så mycket brukar oftast använda stora ord men på ett felaktigt sätt, eller stava orden korrekt men använda dessa i fel sammanhang.

Jag är inte perfekt själv, det försöker jag defenitivt inte påstå. Men jag irriterar mig på när de som inte har problem med svenska språket egentligen - bara är för lata för att ens försöka använda det på rätt sätt.

Jepp.. Håller med.

Ännu roligare när dom inte förstår fast man påpekar det

Glöm för sjutton inte dom färgmatchade dukarna... Har man ivoryklänning så måste man ha ivoryfärgade dukar, vit klänning = vita dukar, cremefärgad klänning = cremefärgade dukar osv...

Nej det är då man använder sig av en "stand in make" den där som alla pratar om du vet...

Den där "brud maken" som det pratas så vitt och brett om
Då kan man välja både höjd, bredd, hårfärg och klädsel precis som man vill, men han måste återlämnas innan 12-slaget annars kostar det extra

hehe.. ja kan nog erkänna att jag ibland skriver princess och ibland prinsess. Det går på "automatpilot" ibland eftersom jag söker ofta efter "princess-cake" för inspiration.
Det är så många som vill han en prinsessig tårta till sina tjejer och jag vill inte göra samma jämt...
Så inspiration är bra, och det är mer att välja på på dom amerikanska sidorna

Jag skulle tipsa om att ni ber gästerna att använda pålägg som går i era temafärger för säkerhets skull

Nej det handlar inte om dyslexi.
Det handlar om när normalbegåvade människor utan andra problem än lathet sitter och använder ord dom inte förstår betydelsen av, eller vet i vilket sammanhang man ska använda orden.
Däremot är det väldigt enkelt att skylla på dyslexi även om man inte har det.

Min bror är dyslektiker, jag har jobbat med många med dyslexi och det syns när någon som skriver har dyslexi pga att dom vänder på bokstäver, lägger till någon bokstav här och där osv. Dom använder sig inte av felaktiga pronomen konstant, eller lägger till ändelser på ord, avstavar eller särskriver.
Dyslektiker är oftast väldigt duktiga på att skriva dessutom eftersom dom lärt sig att kontrollera stavning, och många av dom har även lite självdistans och kan skratta åt ord som blev lite fel (som brorsans klassiska "gratis syran på födelsedagen" eller kollegans "vi skickar en fucktura efter avresa"...

Att vara dyslektiker är en sak.
Att misshandla svenska språket är en helt annan sak.
Och om du tycker att det är mobbing att skratta åt några felaktiga ord ibland så vet du inte vad mobbing är.
Det vet jag däremot.
Efter 3 självmordsförsök innan jag ens var 12 år så vet jag verkligen vad det är att vara mobbad

Precis... glömde att ta upp den biten. Kom att tänka på det precis när jag postat mitt inlägg och åkt för att handla.
Det här är riktigt farligt. Alltså att vattna ur begrepp. Se bara på "moderna" sjukdomar som utbrändhet och fibromyalgi. Jättemånga springer runt och säger att dom är utbrända eller har "fibro". Vilket gör att ingen tror på dom stackare som verkligen har diagnosen. Dom stämplas som lata och dumma bara för att andra missbrukar dessa termer.
Jag kan bli riktigt arg av sånt här

Ja och glöm inte att byta ut bröllopsföljet (eller ska man skriva brudföljet kanske, det är ju bara bruden som räknas den här dagen) också om dom inte passar in...Bra poäng, benämns också som ruta XA43,5 om ni läser om hindersprövningen på skatteverkets hemsida.

Jepp... I know.
Nu är jag bara allergisk mot nickel, men om nån säger "låna mitt halsband om du vill" om vi är hemma hos nån och gör oss i ordning för en kväll på stan. Och jag frågar om det är nickel i det - och dom svarar "om det är nåt så är det inte så mycket i alla fall" för dom är minsann allergiska också mot nickel... Och så lånar jag det där förbannade halsbandet och efter en halvtimme så börjar mina öron att i princip lossna.
Jag får nämligen öppna sår bakom öronen även om det som har nickel i sig inte är i närheten av öronen ens...