Hur dyra presenter är OK att önska sig utan att det blir vulgärt?

Om man önskar sig porslin, grytor, knivar mm så är det helt suveränt att ha en önskelista på Cervera eller Duka.
Det man ska tänka på bara är att vissa av deras saker säljs i flerpack.
Annars kan man få 24 kaffemuggar eftersom man önskade sig 12, och det var tvåpack som ingen uppmärksammade  
Hände inte oss, men makens kusin...

Så visst kan man önska sig en servis för 10000:-
Men det är ju knappast så att någon köper hela servisen, utan ni får ju delar. Och om ingen styr upp det så kan ni få massor av en del, och inget av någon annan. Så en önskelista registrerad på något företag är som sagt att föredra... 

Ahh, TUSEN TACK för alla fina tipps och ideer!!! =D

 

Jag tycker det är helt ok som sagt, alla kan ju bidra med så mycket dom har råd med. Vi har skrivit att vi önskar oss presentkort på HÄSTENS säng. Vi har redan allt vi behöver hemma...

Lycka till!

Man kan ju önska sig en servis och så kan folk köpa vad de vill och hur mycket de vill till den. Så gjorde vi. Några gav oss fyra koppar med fat. Andra gav oss två assietter. Av någon fick vi hela 12 mattallrikar. Efter bröllopet kompletterade vi upp det som fattades för att servisen skulle bli komplett.

Man kan registrera en önskelista på Cervera. Då blir det inga dubletter plus att listan finns i alla Cervera-butiker så det funkar även om gästerna bor påolika orter.

Vi har önskat oss bidrag till ett matbord, vad kostar ett sånt? 2000? Känns pinsamt dyrt men folk tjatade så in i he-ete om att vi var tvugna att önska oss ngt.... Min enda önskan var att folk skulle komma på festen, resten struntar jag i.

 

Så ja, jag skulle aldrig någonsin önska mig en servis för 10.000 kr. Att skriva en önskelista på någon servisaffär känns bara så jäkla girigt. Jag vet att många gör så men jag kan bara inte låta bli att få dåliga vibbar av det. Usch!

Kan tillägga att min tvillingsyster fick 500 kr av mig i bröllopspresent till deras resa. Har lagt max 200 kr på bröllopspresenter till andra som stått mig mindre nära.

Och jag som gäst tycker det är oerhört bekvämt när brudparet faktiskt önskar sig något konkret, och i olika prisklasser, så att man inte behöver känna att man ger för mkt/för lite pengar (om man önskar sig bidrag) eller att man köper något som bara kommer samla damm eller inte vara uppskattat öht. Det är ju förhoppningsvis bara en önskelista, inte något brudparet kräver.

Vad gäller ett matbords kostnad så kostar nog ett "normalt" bord allt mellan 100 och 10 000 kr utan att det behöver vara onormalt... Om man verkligen inte vill ha något så kan man ju be folk sätta in en slant till välgörande ändamål istället.

Det var helt underbart när makens kusin gifte sig och vi fick veta att dom var registrerade på Cervera.
Vi köpte en tallrik och en assiett. Det blev ungefär 500:-
Dom hade varit duktiga och valt saker i alla prisklasser. Allt från typ 50:- och upp till flera tusen.
När dom hade paketöppning dagen efter så visade det sig ju att kaffekopparna dom önskat sig såldes i tvåpack och dom hade önskat sig ett dussin som jag skrev ovan. 
Dom fick några fler dubletter, men det var för att några hade gått in och frågat efter listan, men sen inte handlat det i samma butik som dom frågade om önskelistan i, så dom blev inte avbockade...
Men det var ju bara att lämna tillbaka och byta ut  

Istället för att jaga runt och fråga alla vad dom önskade sig eller köpa den där traditionella glasvasen eller brödrosten så kunde vi alltså köpa två delar ur serien dom ville börja samla på.
Vi visste att våra pengar var välinvesterade, då det var något dom skulle bli glada åt och som dom verkligen ville ha. Och det är mycket värt för mig som gäst. 

Jag vet att det ses som praktiskt av både gäster och brudpar, men jag skulle aldrig kunna förmå mig att registrera mig på liknande sätt. Och jag reagerar alltid själv negativt när andra par registrerat listor inför sitt bröllop. Känns girigt och som att paret inte är nöjda om man väljer present efter eget huvud.

Men du får väl köpa vad du vill ändå? Det är inte en inköpslista utan en önskelista.
Mycket stor skillnad...
Att du väljer att se det som ett problem gör ju att det blir ett problem för dig också.
Om du inte visste vad brudparet önskade, skulle du då fråga någon så du vet att du köper något som dom vill ha eller skulle du gå ut och köpa en "standardpresent" eller lämna ett presentkort? Eller hur gör du?

Jag lägger ju faktiskt hellre pengarna på något jag vet att dom verkligen vill ha. Än på något som kommer att säljas, slängas eller i bästa fall kanske hamna i ett skåp och plockas fram pliktskyldigast om jag hälsar på...

Jag kan inte hålla med om att jag tycker att det är girigt. Precis som Chicita säger är det jue en önskelista och inte något som man absolut måste gå efter. Man kan jue, som med allt annat, fritt välja vad man vill ge brudparet. Alla är vi ju olika.

Vi har önskat oss ett bidrag till vår smekmånad då vi har allt vi behöver för tillfället och även om jag gärna skulle ha en servis eller annat fint porslin så har jag inte plats för det just nu, det skulle bara bli liggande i ett skåp eller i lådan och samla damm, vilket jag tycker skulle vara otroligt tråkigt (och nästan lite pinsamt, att inte kunna använda en fin gåva som vi får). Skulle vi trots det få presenter så skulle vi ju vara väldigt glada. Kan inte tänka mig att något brudpar egentligen inte skulle vara nöjda med de presenter man får på sin dag.

Det är bara jättepraktiskt med registreringar anser jag. :) Huruvida man väljer att handla där eller inte är en annan femma men för mig skulle det ända vara lite direktiv i vilken riktning man kan välja present (för att minska risken att den hamnar i ett hörn eller skåp) :)

Som jag skrev innan så förstår jag att folk registrerar önskelistor och att detta kan vara uppskattat av vissa. Visst, jag förstår.

Samtidigt så blir det som att man känner sig tvingad att uppsöka den där Cerverabutiken som kanske ligger obekvämt långt bort eller inte finns där man bor ens. Om man inte har tid/möjlighet att ta sig dit utan istället gör något eget: baka, sy eller köpa presentkort skulle det kännas futtigt och som att "det var inte det brudparet ville ha".

Nä, jag tycker registrering i butiker går bort....

Och skulle det inte kännas konstigt att innan bröllopet gå i en butik och skriva lista på: "det vill jag ha, och det, men inte det, det där tar vi med, och så vill jag ha en sån...."?

Absolut inte =)
Det handlar ju inte om "det där tar vi med", utan vad vi önskar oss, alla som vill köpa present väljer ju själva, men att det då finns ett stort utbud inom alla prisklasser är ju toppen!
Tycker att det har underlättat de gånger som det funnits en lista, annars är det ju jättesvårt att bara hitta på något...

Tvånget finns bara där om man själv tänker så.
Jag känner mig inte särskilt "tvingad" av att någon önskar något. Om jag ändå vill ge något annat så ger jag det.
Jag ger från hjärtat. Och om jag vet att min kompis/kusin/svägerska samlar på en servis och jag har råd så ger jag henne gärna en tallrik i den serien (eller flera om det är en billigare serie). Och jag kanske vet det för att hon har sagt det, eller jag har sett den hemma hos henne, eller hon registrerade det på cervera. Hur jag vet att hon önskar sig det spelar mindre roll för min del.

Och önskelistan registreras online, så man kan gå till vilken cerverabutik som helst i landet till och med, vilket är praktiskt  
Om man som gäst har långt till en cervera-butik (exempelvis) så kanske man kan ringa någon av butikerna och fråga vad brudparet önskar, fråga om priser på dom olika sakerna och sen kanske be att dom skickar varorna man vill ha och alltså inte ens besöker butiken. Eller man kanske shoppar samma saker i en annan butik eller online...

Själv skulle jag nog inte tycka att det skulle kännas mer konstigt att registrera en önskelista på cervera eller duka (eller annat ställe) mot att ge sin mamma en lista på vad man önskar ifall någon frågar.
För de flesta gör ju faktiskt det - frågar vad brudparet vill ha. Antingen frågar dom brudparet själva, eller deras föräldrar, eller någon annan närstående.
Om man registrerar sig på ett företag med en önskelista så är det ju upp till var och en om man vill ta reda på vad som står på den där listan eller inte. Precis som att det är upp till var och en att fråga en förälder eller någon annan om vad brudparet önskar sig.

Att känna sig tvingad och styrd sitter nog mer i sitt eget huvud än i själva önskelistan.
De flesta blir glada över att få något över huvud taget, kanske lite extra glada om dom fick något dom verkligen önskat oavsett om dom skrivit upp det på en lista eller inte. Men bröllopsdagen handlar ju faktiskt inte om presenterna.
Jag ger inte presenter för att jag ska må bra och vara glad över hur duktig jag var som gav en present. Utan jag ger något som jag hoppas att mottagaren ska uppskatta. Om man då vill se en önskelista som ett hinder eller ett hjälpmedel är väl upp till var och en. Precis som det är upp till var och en om man vill handla något på den listan...

Hej! Tänker på att du skrev, att ni har har så mkt redan och mer där till!!Tänk då på vad ni egentligen VILL ha tycker jag...kanske bidrag till en resa tex eller något annat ni Drömmer om (spaweekend?) skulle vara roligare än ett nytt knivsett?Bara en tanke:)